Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Angående det där om att flytta (hem)

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Under Jokkmokks marknad träffade jag en fransyska som vurmade för våra breddgrader. Hon berättade att hon inte riktigt kunde förstå varför, eftersom hon saknade kopplingar hit. Utan att riktigt tänka efter svarade jag henne att eftersom det finns så många här som fått för sig att de älskar New York, London eller Paris, utan att ha några andra referenser dit än populärkulturella, så borde det väl ändå – för världsbalansens skull, tänkte jag – finnas andra än vi som är födda här som är förmögna att tycka att det nog ändå är ganska bra här.


David Väyrynen är diversearbetare, poet, kommunpolitiker och ordförande i Norrländska litteratursällskapet/Författarcentrum Norr, Gällivare/Hakkas.
Foto: Daniel Olausson

Hon bodde i Stockholm och ville köpa min bok, så i den skrev jag att jag hoppades att Marken skulle kunna bidra till att hon väljer att flytta ytterligare hundra mil norrut, att det är slöseri med plats om vi människor envisas med att fortsätta bo så koncentrerat. Men visst är det lättare att flytta om man vet vad man flyttar till. Kanske ännu lättare om det är till en faktisk plats än om det är till idén om vad man tror att just den platsen är.

Reklamrejset

Ända sedan 90-talet har norrländska kommuner marknadsfört sig själva i hopp om att locka till sig människor som skall hejda den kraftiga befolkningsminskningen. Säkerligen rör det sig om miljardstora summor som har lagts på diverse reklamkampanjer om hur vackert det är i norra Sverige, hur bra sjukvården är just i vår kommun, hur frisk luften vi andas är eller hur fantastiskt företagsklimat det är för innovativa entreprenörer. Jag tvivlar inte på sanningshalten i vad vi hävdar, men har vi verkligen funderat på vilka krafter vi spelar mot?

Förhållningssätt till normen

Om vi till fullo accepterar de spelregler tillväxtregionerna har konstruerat, då kommer vi alltid att förlora. Nattliv? Ja, fast bara vissa dagar. Trafik? Ja, men mycket mindre! Konserter? Åtminstone en gång i månaden. Storvaruhus för hemmafixare? Ja, i alla fall i Kiruna! Vi fortsätter därigenom att förhålla oss till vad som är normen. Bara lite mindre, lite glesare, lite friare, lite kortare pendlingstid. Än vadå? Stockholm, Paris, New York. Till och med Linköping. Här börjar aldrig allmän väg; här slutar den.

Efter hemkomsten

Sedan 2011 har folk i södra Sverige frågat mig varför jag valde att flytta hem. Jag har säkert någon gång svarat att det är så pass svårt att beskriva i några få meningar att jag skulle kunna skriva en bok om det. Nu har jag skrivit en bok om det. För mitt Hakkas, mitt Gällivare, rent av mitt Kiruna eller mitt Pajala, det kan man inte beskriva med en sextonsidig folder eller i en tre minuter lång reklamfilm. Egentligen räcker inte boken heller, men kanske hittar fransyskan jag träffade i Jokkmokk något särskilt där som lockar. Då har jag lämnat mitt bidrag. Resten, det måste vi göra tillsammans. En idé om en plats räcker möjligen för ett besök. För en längre vistelse, då måste platsen bli något annat.

David Väyrynen, Gällivare/Hakkas, nästan mitt i Norrbotten

Om David Väyrynen

David Väyrynen är diversearbetare, poet, kommunpolitiker och ordförande i Norrländska litteratursällskapet/Författarcentrum Norr. 2017 mottag han Region Norrbottens stipendium Rubus Arcticus och NSD:s kulturpris.

15 februari 2018
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering