Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

”Det behövs nationella riktlinjer för den tysta epidemin”

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

Det behövs nationella riktlinjer för rehabilitering av personer som drabbats av traumatisk hjärnskada. Det konstaterar psykolog Lars Jacobsson, som varit en av processledarna i ett nationellt projekt, som i höstas summerade sina slutsatser.

Lars Jacobsson psykolog
Psykolog Lars Jacobsson har varit processledare inom området ”rehabilitering inom hälso- och sjukvård – vuxna” i Modellprojektet som handlar om att utveckla rehabiliteringen av personer med traumatisk hjärnskada. Foto: Jonas Hansson.

Omkring 20 000 personer söker årligen sjukhusvård efter trauma mot huvudet, traumatisk hjärnskada (THS). Av dem får cirka 20 procent långvariga konsekvenser av sin skada, många för resten av livet.

Inte så synliga symtom

Det är med andra ord en stor grupp berörda och rehabiliteringen behöver bli bättre, menar Modellprojektet, som har drivits av Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Personskadeförbundet RTP med stöd från Arvsfonden.

De personer det handlar om har varit med om hastigt uppkomna skador vid exempelvis fall, misshandel, trafikolyckor, ridning, cykling och så vidare.

– Det kallas den ”tysta epidemin”, eftersom de som drabbats ofta inte har så fysiska symtom. Det handlar mer om de kognitiva funktionerna, exempelvis att komma sig för att göra saker, säger Lars Jacobsson, filosofie doktor och specialist i neuropsykologi, som medverkat som processledare för området rehabilitering inom hälso- och sjukvård – vuxna.

Sju rapporter

Till vardags jobbar han på Region Norrbottens kompetenscentrum för rehab-medicin på Sunderby sjukhus. Dessutom undervisar och handleder han doktorander på Luleå tekniska universitet.

– Det är många personer över hela landet som varit delaktiga i Modellprojektet och tillsammans har vi arbetat fram sju rapporter. Ambitionen i projektet har varit att finna förslag till utveckling av rehabilitering efter traumatisk hjärnskada med individanpassning samt ett livslångt perspektiv, berättar han.

Lars Jacobsson pekar på att projektet har sitt ursprung i att Socialstyrelsen 2012 uppmärksammade bristen på riktlinjer och styrdokument för rehabilitering av målgruppen.

– Det finns fortfarande inte, men vi vill inom projektet att det ska tas fram och att det skapas ett nationellt program istället för att varje sjukhus ska ha sitt eget upplägg, säger han.

Röda mattan eller svarta hålet

Han nämner också att en viktig grund för arbetet lades på Hjärnskadeforum 2013, där professor Jörgen Borg från Danderyds sjukhus myntade tre begrepp som sporrade arbetet och beskrev situationen för hjärnskadepatienter och deras situation.

Antingen befann de sig på ”röda mattan”, med tillgång till en utvecklad akutsjukvård som räddar allt fler till livet och med tillgång till rehab-medicinsk kompetens den första tiden efter skadan.

Eller så befann de sig i det ”svarta hålet”, där det saknas en sammanhållen vårdkedja med långtidsuppföljning, där ansvaret övervältras på olika aktörer utan samordning och ny kunskap inte implementeras i behandlingen.

Vill det sig riktig illa återstod ”ättestupan”, i och med att behandlingsinsatser ofta upphör vid 65 års ålder.

– I projektet har vi arbetat med utgångspunkten att alla patienter ska få befinna sig på röda mattan, säger Lars Jacobsson.

Modellprojektet
De tre huvudkraven från Modellprojektet. Illustration hämtad från slutrapporten.

Skapa bättre nätverk

Ett problem med kartläggningen av målgruppen i dag är att det saknas en överblick över vilka som har ådragit sig en traumatisk hjärnskada eftersom många inte har fortsatt kontakt med vården efter två år.

– Där måste vi få en bättre överblick, säger Lars Jacobsson.

Han lyfter fram Danderyds sjukhus som framstående i landet inom området, men nämner också neurolinjen på Framnäs folkhögskola i Piteå som en bra resurs i norra Sverige.

– I Norrbotten är det akuta patientomhändertagandet, i likhet med övriga landet, överlag bra. Ett problem är de stora avstånden och en möjlighet framöver kan vara att ta hjälp av IT-hjälpmedel, exempelvis att patienterna kopplas upp via sjukhusens och hälsocentralernas virtuella rum mot specialister på Sunderby sjukhus. Vi jobbar ständigt med att utveckla rehabiliteringen, bland annat med ambition att skapa bättre nätverk mellan specialister och andra medarbetare i länet.

Hjärnskadekoordinatorer

Lars Jacobsson berättar att det inom det område han har arbetat med i projektet, rehabilitering för vuxna, gjorts ett antal reflektioner.

– Det handlar exempelvis om att team-rehabilitering är nödvändigt, men också om vikten av att både patient och anhöriga inkluderas.

Han berättar också ”Mayo-Portland Adaptability Inventory” är ett betydelsefullt instrument som kan användas i uppföljning över längre tid, något som idag saknas.

– Då kan vi också få bättre kunskap om hur det går efter skilda rehabiliteringsinsatser, säger Lars Jacobsson och avslutar:

– Förutom framtagandet av riktlinjer är projektets huvudkrav att varje region anställer en hjärnskadekoordinator som kan ge råd och stöd och att det inrättas ett nationellt kunskapscenter. Då vore vi en bra bit på vägen mot effektivare rehabilitering.

21 februari 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering