Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Hälsoskolan vill inspirera till att jobba hälsofrämjande med barn och unga

Kontaktperson

,
Telefon:
E-post:

En bättre elevhälsa kommer långsiktigt att bidra till en bättre hälsa också för den vuxna befolkningen. I Norrbotten har data kring hur eleverna mår samlats in i strukturerad form sedan 2005. Det är guld värt för Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap, som sedan ett år tillbaka knutits till projektet Hälsoskolan i Norrbotten.

Hälsoskolan i Norrbotten 
Catrine Kostenius är professor i hälsovetenskap på Luleå tekniska universitet och anställd av Norrbottens Kommuner för att jobba med Hälsoskolan i Norrbotten, där Region Norrbotten också ingår. Här krokar hon arm med Annika Nordstrand, chef för Region Norrbottens folkhälsocentrum. Foto: Jonas Hansson.

Annika Nordstrand, chef för Region Norrbottens folkhälsocentrum, berättar att skolsköterskorna i sitt ordinarie uppdrag sedan länge haft ett lagstadgat uppdrag att erbjuda hälsosamtal till elever i vissa årskurser.

– Kring 2005 vände sig ett antal norrbottniska skolsköterskor till dåvarande landstinget och berättade att de såg ett behov av att följa upp elevhälsosamtalen och att utifrån resultaten sätta in hälsofrämjande åtgärder.

Liknande uppföljningar fanns redan i Västernorrland, där resultaten också hade kopplats till en databas där det gick att se resultat på både läns-, kommun- och skolnivå.

– Vi tog helt enkelt deras koncept och har sedan utvecklat det, säger hon.

8 000 barn

Elevhälsosamtalen erbjuds samtliga elever i förskoleklasser, årskurs 4 och 7 i grundskolan och årskurs 1 i gymnasiet.

– Det ger oss ett väldigt bra underlag, med svar från cirka 8 000 barn varje år av totalt 51 000 barn och ungdomar upp till 19 år som bor i Norrbotten, säger Annika Nordstrand.

Sedan 2016 ingår elevhälsosamtalen också i det treåriga projektet Hälsoskolan i Norrbotten, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Det är ett samarbete mellan Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner och Luleå tekniska universitet.

Syftet är att ta vara på erfarenheter av elevhälsosamtalen och öka förståelsen för hur hälsofrämjande arbete kan ingå i det systematiska kvalitetsarbetet i skolan. Målet är att bygga en länsövergripande samverkansorganisation för att främja barn och ungas hälsa.

Sömnkvalitet och kostvanor

I projektet har flexit-forskaren Catrine Kostenius anställts. Hon är professor i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet och ska analysera delar av den data som redan samlats in. Hon har också påbörjat ytterligare datainsamlingar genom öppna brev, intervjuer och workshops.

I datan finns bland annat svar på hur eleverna ser på sin arbetsmiljö och sitt psykiska och fysiska välbefinnande.

Det handlar exempelvis om hur nöjd de är med duschar, toaletter och utemiljöer på sina skolor, om hur ofta de är ledsna och nedstämda och om de har ont i bland annat rygg, nacke, axel, huvud och mage. Även frågor som rör sömnkvalitet, kostvanor, fysisk aktivitet, bruk av tobak, alkohol och narkotika samt om de har utsatts för kränkande behandling tas upp.

"Guld värt"

Catrine Kostenius konstaterar att hon har över tio års data att ta del av.

– För mig som forskare är det guld värt.

Annika Nordstrand berättar att det redan nu går att se vissa mönster. 

Exempelvis har den psykiska ohälsan ökat och tjejerna mår sämre än killarna. Det dricks också väldigt mycket läsk, framför allt bland killar på högstadiet och deras övervikt och fetma ökar. I årskurs 1 på gymnasiet har nästan en tredjedel av killarna utvecklat fetma. Dessutom tillbringar många elever alldeles för mycket tid stillasittande bakom skärmen.

Catrine Kostenius berättar att hon bjudit in samtliga skolsköterskor i Norrbotten att skriva öppna brev om sina erfarenheter av att hålla i elevhälsosamtal och hur de jobbar med hälsofrämjande arbete. Även ett antal pedagoger och elever har fått skriva ner sina erfarenheter.

– Resultaten har vi bland annat presenterat på European Conference on Educational Research, som är en internationell forskningskonferens och i år hölls i Italien, berättar hon.

hälsoskolan
Framgångsfaktorer

I höst har en workshop om hälsofrämjande skolutveckling hållits i Luleå med deltagare från skolan, inklusive elever, skolsköterskor och lärare, polisen, politiken, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och civilsamhället. Under dagen fick deltagarna fundera kring hur elevhälsosamtalet skulle kunna användas i det hälsofrämjande arbetet.

Catrine Kostenius nämner några framgångsfaktorer för det fortsatta arbetet:

– Låt oss fokusera på det som främjar hälsa och stärka samverkan mellan alla professioner i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det är också jätteviktigt att de det gäller är med, alltså barn och unga och deras föräldrar eller vårdnadshavare. Ett uppskattande förhållningssätt som förmedlar att "du duger precis som du är och ditt bidrag är värdefullt" skapar goda förutsättningar för att må bra och lyckas både i skolan och i livet.

På lång sikt kommer ett förbättrat systematiskt arbete utifrån elevhälsosamtalen också att ge resultat som påverkar den vuxna befolkningens hälsa.

– Vi vet att det påverkar, men hur lång tid det tar att ge effekt är svårt att säga, konstaterar både Annika Nordstrand och Catrine Kostenius.

25 januari 2019
Kommentera sidan

Kommentera innehållet på sidan

Här kan du skicka in synpunkter eller kommentera innehållet på den aktuella webbsidan.
Det du skriver här skickas till Region Norrbottens webbredaktion.

Om du behöver kontakta vården ska du inte använda detta formulär. Ange inte några personuppgifter här.

Kontakta istället din hälsocentral eller vårdenhet via telefon eller genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.

* = Obligatorisk uppgift

    • Bild för användarverifiering