Hållbarhetsarbete

Det norrbottniska samhället genomgår en grön omställning där organisationer, myndigheter och näringsliv ställer om till klimatsmarta och hållbara lösningar. Region Norrbotten är en betydande aktör för utveckling av ett hållbart Norrbotten och arbetar hårt för att skapa en mer hållbar hälso- och sjukvård samt hållbar regional utveckling.

Region Norrbotten är en offentlig skattefinansierad verksamhet vilket gör organisationen till skyldighetsbärare för dem vi företräder och vars resurser vi fått förtroendet att använda.

Befolkning, samarbetspartners, patienter och medarbetare är rättighetsbärare som har rätt att förvänta sig att verksamheten bedrivs inom gränserna för vad planeten, människor, djur och natur tål. Vi ska bedriva verksamheten utan att frånta kommande generationers möjligheter att göra detsamma.

Agenda 2030

Region Norrbottens hållbarhetsarbete utgår från Agenda 2030:s mål och delmål. Med arbetet bidrar vi till att uppfylla målen men är också medvetna om vilka hållbarhetsrisker vår verksamhet har, alltså var vi påverkar målen negativt.

Region Norrbotten bidrar till hållbarhet på två sätt. En del är att med kampanjer, utbildningar och motivationsövningar öka norrbottningarnas, patienternas och medarbetarnas kunskap om vikten av att göra hållbara val. Den andra delen är att säkerställa att den egna verksamheten utvecklas och bedrivs miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart.

En hållbar region använder skattemedel med respekt och eftersträvar en cirkulär ekonomi. Den prioriterar varor och tjänster som gör så lite skada på miljö och hälsa som möjligt samt erbjuder patienter, medarbetare och medborgare jämlika och hälsofrämjande miljöer och tjänster fri från våld och diskriminering.

Hållbarhetsstrategi och hållbarhetsgrupp

I juni 2022 antogs Region Norrbottens hållbarhetsstrategi. Strategin avser regionens interna verksamhet och sträcker sig över tre år. Syftet är att skapa ett mer samordnat, integrerat och uppföljningsbart hållbarhetsarbete med målsättning om en mer hållbar verksamhet. Till hållbarhetsstrategin finns en handlingsplan som antogs av regionstyrelsen i november samma år. Åtgärderna i handlingsplanen sätter strukturerna för ett mer systematiserat hållbarhetsarbete.

Hållbarhetsarbetet bedrivs av alla medarbetare över hela organisationen i sin nuvarande form och funktion. En Hållbarhetsgrupp med tjänstepersoner som företräder de olika dimensionerna i hållbarhetsarbetet träffas löpande och säkerställer att arbetet, dialoger och utbildningar samordnas. En strateg på regionstaben är sammankallande och stabschefen är ansvarig chef.

Regionfullmäktige har pekat ut sex centrala Agenda 2030-mål som alla verksamheter ska beakta i sitt dagliga arbete 2022-2026. Innehållet i de centrala målen har sedan anpassats till mer regionspecifika mål och förväntade effekter.


Agenda 2030-målen och Region Norrbottens sex prioriterade mål.

Följande effekter ska Region Norrbottens hållbarhetsarbete uppnå under mandatperioden. 

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

Jämlik och jämställd hälsa och vård.

  • Verksamheten samskapar med medborgare och patienter med fokus att arbeta personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande.
  • Förbättrade och mer jämlika levnadsvanor (med särskilt fokus på kost och fysisk aktivitet) eftersträvas.
  • Arbetsmiljöarbetet omfattar både förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Hälsosamma arbetsvillkor.

  • En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
  • Det finns möjlighet att ta pauser och återhämta sig.
  • Minska farligt avfall och bidra till en säker hantering och förvaring av kemikalier.

Mål 5: Jämställdhet och Mål 10: Minskad ojämlikhet

Verksamheten är jämlik och jämställd och bidrar till att upptäcka våld.

  • Verksamheter och tjänster utformas universellt så att de fungerar för alla utan särskild anpassning.
  • Medarbetare och chefer har god kunskap och kan verkställa regionens skyldighet att tillgodose utsatta befolkningsgruppers rättigheter med särskild tonvikt på jämställdhet, barnrätt samt urfolk och minoriteter.
  • Verksamheten bedrivs och arbetsuppgifter fördelas, genomförs och värderas jämställt.
  • Patienter, medarbetare och medborgare tillfrågas om utsatthet av våld.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Verksamheten är motståndskraftig och bedrivs demokratiskt och rättssäkert.

  • Verksamheten har god förmåga att möta kriser och nya sjukdomsscenarion.
  • Verksamheten är säker och transparent samt fri från mutor, korruption och jäv.
  • Patienter, medarbetare och befolkning internt, externt (akademi, offentliga, idéburen och privat sektor) görs delaktiga i frågor som berör dem.
  • Små och stora beslut i av- och utveckling av verksamheten hållbarhetsprövas.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Verksamheten hushåller med resurser och väljer varor och tjänster som gör så lite skada på miljön som möjligt.

  • Verksamheten minskar avfall samt över- och underförskrivning av läkemedel. Ökar FaR-recept. Väljer flergångsalternativ framför engångsartiklar och återbruk framför nyinköp.
  • Vid inköp efterfrågar verksamheten mer socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara alterantiv från leverantörerna.
  • Verksamheten bedrivs så att andelen fossildrivna transporter av gods och människor minskar.
  • Verksamheterna minskar svinn av el, värme, vatten och textil. Men också genom att minska patientskador och ökad personalkontinuitet.

Region Norrbotten har länge haft ett aktivt och väl fungerande hållbarhetsarbete men arbetet har bedrivits isolerat i olika verksamheter och på olika beslutsnivåer. Den uppsplittrade strukturen har bidragit till att verksamheter förväntas träffa flera sakområden var för sig. Det har även saknats en samlad bild av organisationens hållbarhetsarbete vilket försvårat styrning, ledning och en samlad uppföljning.  

År 2023 avsattes för att skapa strukturella förutsättningar som organisation, systemstöd och process.

Region Norrbotten har:

  • Utsett sex centrala A2030-mål för verksamheterna att fokusera på 2022-2026.
  • Anpassat de centrala A2030-målen till Region Norrbottens verksamhet och definierat förväntade effekter för varje mål.
  • Samlat indikatorer som beskriver hur hållbarhetsarbetet utvecklas och om de förväntade effekterna uppnås.
  • Bildat en hållbarhetsgrupp och inlett en översyn av organisationen för att stödja genomförandet.
  • Utsett ansvarigt regionråd och samordnare.
  • Bildat ett regionalt nätverk tillsammans med Länsstyrelsen.

På gång 2024:

  • APT-material till operativ och strukturell nivå.
  • Hållbarhetsprövning i samband med av- och utveckling av verksamheter, tjänster och produkter.
  • Ny process för hållbar upphandling.
  • Hållbarhetsportal för regionens medarbetare med utbildningsmaterial, tipsbrevlåda, hållbarhetsbingo och quiz.
  • Utbildning regionfullmäktige/nämnder och ärendestrateger.
  • Första hållbarhetsplanen och första hållbarhetsredovisningen vt 2024.

Region Norrbottens hållbarhetsarbete har en god balans mellan de tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Det innebär att verksamheten använder skattemedel med respekt och har en cirkulär ekonomi.

Att varor och tjänster som gör så lite skada på miljö och hälsa som möjligt eftersträvas och att patienter, medarbetare och medborgare (kvinnor och män, flickor och pojkar) erbjuds jämlika och hälsofrämjande miljöer/tjänster fri från våld och diskriminering.

Region Norrbotten är en offentlig skattefinansierad verksamhet vilket gör organisationen till skyldighetsbärare gentemot dem vi företräder och vars resurser vi fått förtroendet att använda. Befolkning, samarbetspartners, patienter och medarbetare är rättighetsbärare som har rätt att förvänta sig att verksamheten bedrivs föredömligt och förtroendeingivande. Ett sätt att göra det är att bedriva en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar verksamhet.

En hållbar organisation tillgodoser dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att göra det samma. Region Norrbottens hållbarhetsarbete utgår ifrån Agenda 2030 mål och delmål. Region Norrbottens bidrag till de globala målen har både ett bidragande och ansvarstagande perspektiv. Det vill säga vi bidrar till att uppfylla målen men är också medvetna om vad vår verksamhet har för hållbarhetsrisker. Var vi påverkar målen negativt.

Alla verksamheter och medarbetare har ansvar och uppdrag att bidra till en mer hållbar verksamhet. Några tjänstepersoner har ett särskilt uppdrag att samordna och återrapportera de olika dimensioner av hållbarhetsarbetet. Här presenteras några av dessa samordningsuppdrag.

Regionens hållbarhetsarbetet utgår ifrån en hållbarhetsstrategi som beslutades i regionfullmäktige i juni 2022.

 

Joanna Hansson

Folkhälsostrateg
Växel:
0920-28 40 00

FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, är en internationell överenskommelse mellan de flesta av världens länder. Den består av 42 artiklar som beskriver vilka rättigheter barn har. Sedan den 1 januari 2020 gäller barnkonventionen som lag i Sverige

Regionalt och lokalt ansvar

Kommuner och regioner ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar i Sverige. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommuner och regioner utgår från barnkonventionen. Barn är rättighetsbärare och vi är skyldighetsbärare.
Konventionen ställer krav på offentlig verksamhet att implementera rättigheterna och möta barns och ungas behov och intressen. Att rättigheterna fungerar i praktiken är viktigt och särskilt på regional och kommunal nivån då det är där barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda.

Barnkonventionen

Rättigheterna i barnkonventionen utgår från fyra huvudprinciper:

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
  • Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
  • Alla barn har rätt till liv och rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
  • Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.

I praktiken innebär detta bland annat att:

  • Barn har rätt att bli hörda i frågor som rör dem.
  • Barn har rätt till en egen identitet, att bilda och fritt uttrycka egna åsikter.
  • Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp och diskriminering.
  • Barn har rätt att träffa båda sina föräldrar, om det är möjligt och det är bra för barnet.
  • Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård. Barn har rätt att ta del av och sprida information.
  • Barn har rätt till utbildning, men också till vila och fritid.

För att följa FN:s konvention om barnets rättigheter i praktiken är det viktigt att vara medveten om vilket perspektiv man utgår ifrån. För att arbetet ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter krävs ett barnrättsperspektiv - ett perspektiv som motsvarar konventionens barnsyn, det vill säga utgår ifrån grundprinciperna i FN:s barnkonvention.

Barnrättsperspektiv

Ett barnrättsperspektiv innebär att både den enskilda medarbetaren och hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat och har strategier för arbetet med att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter. Det kan innebära till exempel strategier för att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när:

  • barnets fulla människovärde och integritet respekteras
  • barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas
  • barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl
  • barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt
  • barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad
  • tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter
  • barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter 

Barnrättsperspektivet kan lätt blandas ihop med begreppen barnperspektivet och barnets perspektiv. Men det är inte samma sak.  

Barnperspektivet

Barnperspektivet innebär att den vuxna med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper från till exempel den egna uppväxten, utbildning, yrkes- och familjeliv försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är barnets bästa.

Vuxna som arbetar med barn och unga har även en särskild barnkompetens som blir en del av deras barnperspektiv. God barnkompetens kan till exempel innebära stor kunskap om barns och ungas utveckling, levnadsvillkor och behov. Att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse är att anta ett barnperspektiv. Men ett barnperspektiv innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv. 

Barnets perspektiv

Ett tredje perspektiv är barnets perspektiv, som skiljer sig från både barnrättsperspektivet och barnperspektivet. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning av sin situation. För att få reda på barnets perspektiv måste den vuxna på olika sätt, beroende på ålder och mognad, kommunicera med det enskilda barnet. Vad vill just det här barnet? Vad anser just det här barnet är det bästa? 

Vuxna har skyldighet att ta hänsyn till barnets perspektiv enligt artikel 12 i FN:s barnkonvention, som fastställer barnets rätt till delaktighet. Men inte heller barnets perspektiv innebär att barnets rättigheter automatiskt säkerställs. Barnet är rättighetsbärare, men det är alltid den vuxna som är skyldighetsbärare, det vill säga den som har skyldighet att anta ett barnrättsperspektiv för att säkerställa att FN:s barnkonvention efterlevs och att barnets rättigheter tillgodoses.  

Barn är också anhöriga. Barn föds anhöriga och växer upp som anhöriga till föräldrar och syskon och andra viktiga personer i familjen. I dessa relationer har minderåriga barn sin trygghet och tillitsbas att bygga sitt liv på. Omvänt får de svårigheter som drabbar föräldrar eller syskon konsekvenser också för barn.

Hälso- och sjukvården och dess personal är skyldiga att ge barn som anhöriga information, råd och stöd. Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)(HSL) och patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659 6 kap. 5 §), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:

  • Har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning,
  • Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
  • Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller
  • Oväntat avlider.

Det är varje barns rätt att bli uppmärksammat och få det stöd och den hjälp som han eller hon är i behov av i en sådan utsatt situation.

Informationen, rådet och stödet måste anpassas efter barnets ålder och mognad. Principen om barnets bästa kan ibland innebära att någon information inte alls ska lämnas eller att det ska ske först efter en viss tid.

Stora som små beslut i hälso- och sjukvården har i de allra flesta fall också en etisk dimension. Etik handlar om prioriteringar, att följa lagar, riktlinjer, principer och värderingar. Men det handlar minst lika mycket om att utveckla ett personligt och gemensamt etiskt förhållningssätt.

Region Norrbotten har en etablerad struktur för etikarbetet. Det finns ett etiskt råd, vars uppdrag är att säkra att det etiska arbetet hålls levande och att det förstärks systematiskt över tid. Ett led i det etiska arbetet är att utbilda etikombud. Etikombuden tillsammans med etiska rådet och en etikstrateg utgör viktiga byggstenar i strukturen för det systematiska etikarbetet inom Region Norrbotten. Etikombud finns inom de flesta verksamheter i hälso- och sjukvården.

Etikarbetet ska ske utifrån centrala etiska värden och principer – de ska genomsyra hela verksamheten.

Syftet med etikarbetet är att:

  • Stärka patientens ställning och att förbättra bemötandet, vården och omvårdnaden.
  • Höja den etiska kompetensen genom att skapa forum för etisk diskussion, ge vägledning och ge möjlighet till att öva sig i etiksamtal och etisk reflektion.
  • Öka förmågan till att identifiera och analysera etiska problem som uppstått i den kliniska vardagen genom att erbjuda utbildning och metodstöd.

För att uppnå syftet med etikarbetet finns ett nätverk av olika stödfunktioner kopplat till styrfunktioner inom sjukhuset. De olika stödfunktionerna uppdrag är att stödja etikarbetet på olika nivåer inom organisationen.

  • Etikrådet är en oberoende, rådgivande diskussions- och reflektionsgrupp som verkar centralt inom Karolinska Universitetssjukhuset. Rådet består av medlemmar som har bred kunskap och erfarenhet gällande etik. Etikrådet kan lämna uttalande i enskilda eller principiella patientfall, diskussionen delges föredragande. Det medicinska beslutet och ansvaret ligger hos ansvarig läkare eller vårdpersonal. Sekretess gäller gentemot patienter, närstående och personal.
  • Etiksamordnare är en resursperson och sakkunnig i etikfrågor för sjukhusledningen och verksamheterna. Etiksamordnaren är kontaktperson för sjukhusets etikombud och etikrepresentanter samt övrig personal i sjukhusets verksamhet.
  • Etikrepresentant är ett stöd till verksamhetschefen. Etikrepresentanten identifierar etiska frågor samt behov av utbildning och kunskap inom verksamheten.
  • Etikombud är ett stöd till första linjens chef.

Jämställdhet innebär att flickor, pojkar, kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Hur Region Norrbotten agerar som arbetsgivare och hur vi utformar våra verksamheter har stor betydelse för flickor, pojkar, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Region Norrbotten har ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet skapas. Genom sin närhet till invånarna kan Region Norrbotten direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i människors vardag.

Region Norrbottens övergripande jämställdhetsmål är att flickor och pojkar, kvinnor och män ska erbjudas likvärdig hälso- tand- och sjukvård, samt likvärdig medborgarservice.

Region Norrbotten arbetar med jämställdhetsintegrering som är en strategi och metod. Det betyder att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i beslutsfattande, planering och genomförande av såväl verksamheten som i medarbetarperspektivet.

Jämställd vård

Flickor och pojkar, kvinnor och män, andra, har rätt till likvärdig vård. Att införa ett jämställdhetsperspektiv, för att säkra att den vård som ges är likvärdig till alla patienter, är ett sätt att säkra jämställd vård.

  • Jämställd vård = jämlik vård mellan kvinnor och män.
  • Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika → kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård.
  • Jämställd vård är en fråga om patientsäkerhet.
  • Jämställd vård är en fråga om resursfördelning

En god folkhälsa är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv och en attraktiv region.

Folkhälsa

Genom välplanerad samhällsutveckling arbetar Region Norrbotten för att skapa ett attraktivt och hållbart Norrbotten.

Samhällsplanering -utvecklanorrbotten.se

Region Norrbottens miljöarbete innebär att så långt som möjligt miljöanpassa upphandling, fastighetsförvaltning, fastighetsdrift, transporter, materialförsörjning, kemikaliehantering och avfallshantering.

Övergripande information om hur Region Norrbotten arbetar med samisk hälsa.

Region Norrbottens samiska resursenhet

Jokkmokks hälsocentral har ett tilläggsuppdrag från Region Norrbotten att bedriva en resursenhet för samisk hälsa.

Resursenheten ska syfta till att bygga upp en kunskapsplattform för regionens hälso- och sjukvård i kontakter med patienter ur den samiska befolkningen. Resursenhetens uppdrag är att samordna regionens resurser inom samisk hälsa samt utgöra ett kunskapsstöd och verka för samisk kulturförståelse i vården i hela Norrbotten.

 

  • Samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt.
  • Bidra till att sprida kunskap om psykisk ohälsa, hbtq (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer), funktionsnedsättning och våld i nära relationer till samiska delen av befolkningen.
  • Bidra till att samiska patienten erbjuds språk- och kulturanpassad vård via digitala lösningar, flexibla telefon- och öppettider, och eventuella virtuella hälsorum och mobila team.
  • Främja forskning inom samisk hälsa.
  • Bidra till kultur och språkanpassade förebyggande insatser.
  • Levnadsvanor.
  • Suicidprevention bland och för samer.
  • En språk- och kulturanpassad barnhälsovård, exempelvis språkscreening på samiska.
  • Våldsförebyggande arbete gällande nära relationer.
  • Att utveckla arbete kring beroende, medberoende samt ANDTS - alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
  • Kompetensutveckling i samiska och samisk kulturförståelse för verksamma inom hälso- och sjukvård, elevhälsa och omsorg.

Region Norrbotten har sedan november 2021 ett avtal med SANKS (Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus) i Norge, vilket innebär att läkare inom vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin kan remittera patienter dit.

Primärvården kan inte remittera direkt till SANKS. Resursenheten för samisk hälsa kan inte remittera till SANKS.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete som syftar till att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket.

Samarbetet består av Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna, Same Ätnam, Sáminuorra och Svenska samernas riksförbund.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa har sedan starten 2017 utbildat ett stort antal medarbetare inom vården i samiska rättigheter och kulturförståelse. Samiska kompetensnätverk har etablerats i respektive region. Dessutom har samisk vårdpersonal utbildats till instruktörer för att kunna ge utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa.

Samtliga regioner som ingår i Kunskapsnätverket för samisk hälsa, däribland Region Norrbotten, har antagit dokumentet Strategi för samisk hälsa - en hälso- och sjukvård som bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer 2020-30.

Det innebär att regionerna har åtagit sig att arbeta för en kulturanpassad hälso- och sjukvård som aktivt bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer. Detta ska enligt strategin göras genom utbildning av vårdpersonal, utveckling av nya arbetssätt och metoder, synliggörande av samisk kultur och språk samt breddade kunskapsunderlag. Dessutom ska regionerna verka för ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa.

Av strategin framgår också att allt arbete ska utgå från urfolksperspektivet, intersektionell analys och samisk delaktighet. Med intersektionell analys avses medvetenhet om att samers hälsa och behov i vården kan variera beroende på bland annat kön, ålder, funktionsförmåga och sexuell läggning.

Under år 2020 lanserades den e-utbildning i samisk kulturförståelse som Kunskapsnätverket för samisk hälsa utvecklat i samarbete med SANKS, Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus.

Kontakta oss

Sofia Kling, huvudkoordinator för Kunskapsnätverket för samisk hälsa
E-post: sofia.kling@regionvasterbotten.se
Tel: 073-069 28 84

Risten Utsi, länskoordinator i Norrbotten
E-post: risten.a.utsi@norrbotten.se
Tel: 0971-444 18

Ann-Catrine Andersson, länskoordinator i Norrbotten
E-post: ann-catrine.andersson@norrbotten.se
Tel: 0920-714 24

Definition av begreppet urfolk

Benämningen urfolk handlar inte om "vem som var först" utan är en juridisk definition. Dagens urfolk härstammar från folkgrupper som levde i området då det koloniserades eller innan de nutida statsgränserna drogs upp. Folket ska ha behållit egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

Vem är same?

Samerna har juridisk status som urfolk i Sverige.

Den person som uppfattar sig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden till sametinget.

Vad är en sameby?

Samebyn både ett geografiskt område och en ekonomisk och administrativ organisation med syfte att organisera renskötseln som regleras av bestämmelser i rennäringslagen.

Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om betesmarker, gärden och gemensamma arbeten som ska utföras. Varje renägare beslutar själv om sina egna renar, t ex hur många renar som ska slaktas. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Därefter är det samebyns årsstämma som beslutar vem eller vilka som får bli medlemmar. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.

Renskötselområdet utgör ungefär hälften av Sveriges yta och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr. Det betyder att det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är länsstyrelserna som bestämmer hur många renar en sameby får ha och fram till 2007 även samebyarnas geografiska gränser. Sedan 2007 regleras samebyarnas gränser av en annan myndighet, Sametinget.

Hur många samebyar finns det?

I Sverige finns totalt 51 samebyar, 32 finns i Norrbotten. De är indelade i fjäll-, skogs- och koncessionssamebyar. Fjällsamebyarna flyttar med renarna på somrarna till fjällen och på vintrarna till barrskogar österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet året om. I Tornedalen bedrivs koncessionsrenskötsel. Den är speciell eftersom det krävs att en same har tillstånd (koncession) för att bedriva renskötsel. Koncessionshavaren kan sedan sköta ett antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruks-fastigheter i området.

Det landområde som en sameby nyttjar är uppdelat i året-runt-mark och vinterbetesmark. Året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 oktober - 30 april.

(definitionen hämtad från www.samer.se)