Alexandra Fransson, röntgensjuksköterska
I serien Möt Region Norrbottens medarbetare får du veta mer om några av våra cirka 7 000 anställda. En av dem är Alexandra Fransson, 25 år. Hon är röntgensjuksköterska på Bild- och funktionsmedicin vid Sunderby sjukhus och bland annat specialiserad på angiografi, kärlröntgen.
"Om en patientundersökning blir en positiv upplevelse känner jag att jag har lyckats"
Hej Alexandra! Hur kommer det sig att du utbildat dig till röntgensjuksköterska?
– Jag har alltid vetat att jag vill jobba med människor. Jag var lite skoltrött efter gymnasiet och var ute och reste, men sedan läste jag på om olika utbildningar och sökte några intressanta vårdutbildningar på Luleå tekniska universitet, bland annat till röntgensjuksköterska. Jag visste knappt att det fanns ett yrke som hette så, men jag kom in där. Jag har alltid varit intresserad av foto och film och det är ju bildhantering vi jobbar med inom röntgen, fast på ett annat sätt. Dessutom har min mamma varit undersköterska och min faster barnmorska, så det finns lite kopplingar till vården i familjen.
När blev du klar med utbildningen?
– Jag gick ut 2022 och är därför ganska ny i yrket. Jag bodde i Luleå då så därför blev Sunderby sjukhus ett naturligt val, men idag har jag flyttat tillbaka till Kalix och pendlar.
Hur ser en arbetsdag ut?
– På Sunderby sjukhus är det bemanning dygnet runt på röntgen – och nattetid tar vi bland annat hjälp av TMC, Telemedicin Clinic, i Australien som är superglada och pigga då eftersom det är dagtid för dem. Dagtid jobbar jag klockan 7 till 16. Vi börjar dagen med ett morgonmöte vid styrtavlan och då får man veta var man är placerad: datortomografi, skelettröntgen, genomlysning eller som i dag angiografi, det vill säga kärlröntgen.
– Efter att ha loggat in i våra system ser vi vilka patienter som är aktuella, ofta kring 30 till 50 stycken per dag. Under våra relativt korta möten med patienterna är det viktigt att lyssna på dem och ge ett bra bemötande. Ibland är vi röntgensjuksköterskor de första de träffar så man kan behöva sätta sig in i deras situation och känna av deras behov. En del har just fått ett cancerbesked. En del är förkrossade och gråter och andra är bara glada.
Berätta mer om arbetet med angiografin.
– Vi är ett litet team på sex röntgensjuksköterskor som håller på med det. Patienterna har bland annat ”fönstertittarsjukan” med smärta i benen. Vi assisterar röntgenläkarna i vår hybridsal för kärlkirurgi, till exempel med att föra in en stent, en slags cylinder, i blodkärlen.
Vad är roligast med jobbet?
– Patientmötena. Jag gillar att prata, både privat och på jobbet är jag den som försöker se till att alla andra har det bra. Jag gillar också att vårda och får ut mycket av det. Om en patientundersökning går bra och det blir en positiv upplevelse känner jag att jag har lyckats. När jag sedan åker hem till Kalix lyssnar jag på poddar i bilen för att rensa huvudet och mitt fokus är på att komma hem. På morgnarna är det heligt att lyssna på Morgonpasset i P3 i bilradion.
Ni har fått nya lokaler på Sunderby sjukhus?
– Ja, i den nya akutflygeln, där vi har delar av vår verksamhet och vi har också fått flera nya kameror. Det är en bra miljö att jobba i.
Hur ser du på utvecklingen för röntgen framöver?
– Det är mycket på gång framför allt inom AI. Det kommer inte att ta över arbetsuppgifter men hjälpa till. För vi kommer ju inte att sitta hemma och bara trycka på en knapp …
Mer om Alexandra
Ålder: 25 år
Bor: Kalix
Familj: Sambo
Yrke: Röntgensjuksköterska
Intressen: Träning, gå på gym