Region Norrbottens vision, uppdrag och ansvar
Här beskriver vi hur Region Norrbotten är organiserad samt hur regionen arbetar med roller och ansvar. Det är en beskrivning av Region Norrbottens politiska- och tjänstemannaorganisation, hur dessa samverkar samt hur regionen arbetar med organisationsförändringar.
Kommunallagen, förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientsäkerhetslagen och patientlagen samt föreskriften allmänna råd om ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete och Arbetsmiljöverkets författningssamling är en del av de styrande författningar för Region Norrbotten.
Regionfullmäktiges strategiska plan och regionstyrelsens och regionala utvecklingsnämndens planer är styrande förutsättningar tillsammans med andra beslutade strategier och planer.
Att organisera handlar om att öka effektiviteten och att hitta en organisation som passar de uppdrag och de mål som en verksamhet har.
Stab och stödfunktionerna innefattar Regionstab, Regiondirektörens avdelningar och Regionstöd som leds av en avdelningsdirektör eller verksamhetschef.
- Regionstab
Regiondirektörens avdelningar
- Hälso- och sjukvårdsavdelningen
- Avdelningen för regional utveckling och kultur
- IT/ MT avdelningen
- Ekonomi- och uppföljningsavdelningen
- HR-avdelningen
- Kommunikationsavdelningen
Regionstöd
- Facility Management (FM)
- IT/MT Stöd
- HR & Ekonomistöd
- Inköp och försörjning
- Fastigheter
Regionen har 5 hälso- och sjukvårdsdivisioner. Varje division är uppdelat i flera verksamhetsområden (VO). Varje division har en divisionschef.
- Division Funktion
- VO An/Op/IVA
- VO Bild- och funktionsmedicin
- VO Laboratoriemedicin
- Vårdgarantienheten
- Närstöd
- Division Länssjukvård 1
- VO Akut omhändertagande
- VO Barn
- VO Internmedicin
- VO Neurocentrum
- Närstöd
- Division Länssjukvård 2
- VO Allmänkirurgi/Urologi
- VO Hjärtsjukvård
- VO Infektion/Hud/Reuma/Lunga
- VO LSS/Syn/Hör/Tolk
- VO Obstetrik/Gynekologi
- VO Ortopedi
- VO Paramedicin
- VO Ögon/ÖNH/Käkkirurgi
- Närstöd
- Division Nära
- VO Primärvårdsområde Gällivareområdet
- VO Primärvårdsområde Kiruna
- VO Primärvårdsområde Luleå/Boden
- VO Primärvårdsområde Södra Norrbotten
- VO Primärvårdsområde Östra Norrbotten
- VO Folktandvård
- Närstöd
- Division Psykiatri
- VO Allmänpsykiatrin Gällivare
- VO Allmänpsykiatrin Piteå
- VO Allmännpsykiatrin Sunderbyn
- VO Länsgemensam Rättspsykiatri
- Närstöd
Regionledning
Gruppen består av regiondirektör, divisionschefer och chefer inom HR ekonomi samt kommunikation. Gruppen är rådgivande till regiondirektören, den högsta driftsledningen och ansvarar för övergripande frågor för hela organisationen.
Regionledning och stabsledning har regelbundna möten för avstämning, uppföljning och gemensam planering.
Stabsledning
Gruppen består av regiondirektör, direktörer för de olika stabsfunktionerna, medicinsk rådgivare samt regiondirektörens samordnare.
Gruppen är rådgivande till regiondirektören och bereder ärenden inför regionens ledningsgrupp (RLG), bereder ärenden till regionstyrelsen samt gemensamma stabsfrågor. Regionledning och stabsledning har regelbundna möten för avstämning, uppföljning och gemensam planering.
Ledningsgrupp utveckling
Gruppen består av regiondirektör, divisionschefer för hälso- och sjukvårdsdivisionerna, chefer/direktörer för ekonomi, IT/MT samt en sekreterare.
Utvecklingsledningen har särskilt fokus på samordning och koordinering och i förekommande fall, prioritering och styrning av stora och övergripande utvecklingsprojekt som har för avsikt att introduceras eller implementeras i någon av Region Norrbottens verksamheter.
Ledningsgrupp kunskapsstyrning
Gruppen består av kunskapsstyrningsstrateg (tillika samordnare och sekreterare), divisionschefer inom hälsa och sjukvård, medicinskt sakkunnig, IT/MT direktör, ekonomidirektör.
Ledningsgruppen har särskilt fokus på att samordna och styra insatser gällande kunskapsstyrning, läkemedel och IT/MT inom region Norrbotten i syfte att främja en jämlik hälsa.
Organisationsförändringar
Organisationsförändringar kan ibland vara nödvändiga då omvärlden förändras snabbt, likaså förhållandena och nya tekniker utvecklas. Det gäller att ständigt förändras för att uppnå effektivitet. En organisationsförändring inom Region Norrbotten ska alltid vara processad, beslutad och känd av verksamheten enligt de anvisningar och den handbok som finns framtagen för processen.
Regionens verksamhet regleras i regeringsformen, kommunallagen, förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen och ett antal specialförfattningar. Arbetsordningar och reglementen kompletterar lagreglerna.
Kommunallagen är en ramlag som talar om vad regionen får göra och hur det går till när regionen fattar beslut. Kommunallagen består av 13 kapitel som spänner från landets indelning i kommuner till hur man överklagar kommunala beslut.
Det finns uppdragsbeskrivningar för vårdgivare, regionstaben samt divisionerna. Syftet med dessa beskrivningar är att säkra effektiva flöden, att få ett samordnat arbete med och mellan divisioner samt en effektiv ledning och styrning av Region Norrbotten.
Regionfullmäktige
Regionfullmäktige är det högst beslutande organet. Ledamöterna representerar hela länet och väljs i direkta val. Fullmäktige är det enda regionala organ som väljs direkt av medborgarna.
Fullmäktige fattar beslut i övergripande frågor som är av stor vikt för regionen och dess invånare. Fullmäktige beslutar om skatt, taxor och andra avgifter, bestämmer regionens budget, större investeringar samt planer och mål för verksamheten. Fullmäktige avgör också hur regionens nämndorganisation ska se ut och utser ledamöter.
Regionfullmäktige utser regionstyrelsen som leder och samordnar all verksamhet i regionen, inklusive regionens hälso- och sjukvård. Regionfullmäktige beslutar om ett reglemente för regionstyrelsen och nämnderna.
Reglementet styr övergripande vad styrelsen och övriga nämnder har för ansvarsområde och verksamhet.
Varje år bedömer och prövar fullmäktige de förtroendevaldas ansvarstagande i verkställande och beredande organ. Ansvarsprövningen är en central process i den representativa demokratin. Genom ansvarsprövningen uttrycker de folkvalda i fullmäktige sin uppfattning om det ansvar som utövats av styrelsen, nämnder och beredningar. Fullmäktige godkänner även årsredovisningen över det avslutade verksamhetsåret.
Ärenden som fullmäktige ska behandla ska vara förberedda av den nämnd som svarar för den verksamhet som frågan gäller. Regionstyrelsen ska alltid yttra sig över förslagen till fullmäktige.
Läs mer:
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen är Region Norrbottens ledande politiska förvaltningsorgan och har ett helhetsansvar för regionens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av regionens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen utövar en samordnad styrning och leder arbetet med att ta fram styrdokument för regionen.
Styrelsen följer frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning, arbetar med jämställdhet och mångfald och följer fortlöpande upp de fastställda målen och återrapporterar till fullmäktige.
Läs mer:
Regionstyrelsens delegationsordning
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden har det huvudsakliga ansvaret för frågor rörande regional utveckling, kultur, trafik och infrastruktur.
Läs mer:
Patientnämnden
Regionen är skyldig att ha en patientnämnd som bland annat har till uppgift att på lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram till och få svar på klagomål från hälso- och sjukvården. Region Norrbottens patientnämnd har även genom samverkansavtal åtagit sig att fullgöra länets kommuners skyldighet att erbjuda stöd från patientnämnd.
Patientnämnden utgörs av nio ledamöter och lika många ersättare.
Läs mer:
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden, tillika tandvårdsnämnden, ansvarar för regionens arbete med omställningen till nära vård samt primärvård och tandvård. Nämnden ansvarar för regionens arbete med primärvård och tandvård undantaget beställning av Vårdval primärvård och tandvård.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har 13 ledamöter.
Läs mer:
Region Norrbotten har två fullmäktigeberedningar; sjukvårdsberedningen och uppdragsberedningen. Beredningarnas uppgift är att öka kunskapen om medborgarnas behov och verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Beredningarnas arbetssätt är dialoger.
Det är regionfullmäktige som beslutar vad dialogerna ska handla om. Efter avslutade dialoger lämnar beredningarna sina verksamhetsrapporter till fullmäktige.
Läs mer:
Revisorerna är regionens granskande organ och fullmäktiges instrument för att granska verksamhet, styrning och ekonomi. Resultatet av revisorernas olika granskningar under året ställs till de som granskas (styrelse, nämnder och beredningar) och förmedlas kontinuerligt även till fullmäktige. Genom granskningen får revisorerna underlag att pröva ansvarstagande i styrelse, nämnder och beredningar. Deras bedömning lämnas till fullmäktige i revisionsberättelsen. Revisorerna utses av regionfullmäktige men får inte vara ledamöter eller ersättare i fullmäktige eller i någon nämnd/styrelsen.
Revisorerna har till uppgift att granska regionens verksamhet ur såväl ändamålsperspektiv som ekonomiskt perspektiv. Revisorerna utser själva den eller de som ska biträda dem vid revisionerna.
Läs mer:
Valutskottet är ett utskott under regionfullmäktige. I utskottet representeras varje parti med fullmäktigemandat av en ledamot och en ersättare. Valutskottets huvudsakliga uppgift är att bereda valärenden åt regionfullmäktige.
Vårdgivare
Region Norrbotten är vårdgivare i lagens mening och har ansvar för att ett ledningssystem finns. Regionens chefer på olika nivåer har ett övergripande ansvar för verksamhet, personal och ekonomi och dess resultat. Alla chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård representerar vårdgivaren.
Verksamhetschefen representerar Region Norrbotten som vårdgivare och ska tillämpa ledningssystemet i sin verksamhet. Verksamhetschef som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter då verksamhetschefens ledningsansvar odelbart.
En av verksamhetschefens ledningsuppgifter är ansvaret för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god vård, för detta krävs specifik sakkunskap. I verksamheter där verksamhetschefen saknar medicinsk sakkunskap bör ansvaret att leda verksamheten i denna del överlåtas på befattningshavare med sådan kompetens.
Inom Region Norrbotten fördelas det medicinska ledningsansvaret för medicintekniska informationssystem, som används inom flera verksamheter, mellan utsedd objektägare vård, som får det övergripande ansvaret och verksamhetschefer. I detta fall har verksamhetschefen ett delat ansvar med objektägare
Regiondirektör
Regiondirektören är Region Norrbottens ledande tjänsteman och chef över den förvaltning som finns under styrelsen. Regiondirektören har sitt uppdrag från, och har anställts av, regionstyrelsen.
Delegation av beslutanderätt ges som huvudregel till regiondirektören, som i sin tur har rätt att vidaredelegera till tjänstemän inom förvaltningen.
Avdelningsdirektör
Avdelningsdirektörerna har det övergripande funktionsansvaret för sitt område. Det omfattar bland annat framtagande av policys, strategier med regionövergripande handlingsplaner, riktlinjer och anvisningar inom sitt område.
Dessutom ingår omvärldsbevakning, ansvar för medarbetare, verksamhet och ekonomi för avdelningen.
Divisionschef
Divisionschef har det yttersta ansvaret för att divisionen når uppsatta mål och är länken mellan regionledning och den egna ledningsgruppen och ansvarar för att fattade beslut verkställs i den egna divisionen.
Divisionschefens arbete tar till stor del sin utgångspunkt i de från regiondirektören delegerade arbetsuppgifterna till divisionen, såsom planering, samordning, utveckling, uppföljning och kontroll av verksamheten.
I enlighet med kommunallagen har de förtroendevalda i regionen det politiska ansvaret för verksamheten i sin helhet, vilket innebär beredning, beslut och genomförande.
Beslut enligt kommunallagens mening kan endast fattas av fullmäktige, styrelse/nämnd, nämndpresidium, partsammansatt organ eller anställd. Den kommunala verksamheten är omfattande och komplex. De förtroendevalda har därför inte möjlighet att själva fatta alla beslut, utan i praktiken är det de anställda som fattar en stor del av de kommunala besluten.
Nämndbeslut eller förvaltningsbeslut
I kommunala sammanhang gör man vanligtvis åtskillnad mellan nämndbeslut och förvaltningsbeslut.
Nämndbeslut avser beslut som fattas av nämnd eller av delegat med stöd av delegering från nämnd.
Förvaltningsbeslut avser beslut som får fattas av anställd utan att det normalt anmäls till nämnden. Det rör sig då om verkställighetsbeslut i det löpande arbetet.
Någon tydlig gräns mellan de två beslutsformerna går inte att ange. Kommunallagen använder begreppet ”ren verkställighet” i bestämmelserna om överklagande.
Enligt 13 kap. 2 § p. 2 kommunallagen kan beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, överklagas. Beslut som således är ren verkställighet eller av förberedande art kan inte överklagas.
En annan skiljelinje är de rättigheter som följer av arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal. I dessa fall finns litet eller inget utrymme för att fatta delegationsbeslut.
Rent förberedande åtgärder eller rent verkställande åtgärder
I kommunallagen finns, till skillnad från i vissa speciallagstiftningar, inga bestämmelser som ger de anställda någon självständig beslutanderätt.
Av praxis följer dock att de har rätt att fatta sådana beslut som är av rent förberedande eller rent verkställande art. En mycket stor del av vad de anställda gör i kommuner och landsting är s.k. faktiskt handlande.
I Region Norrbottens förvaltning vidtas en mängd åtgärder som inte kan anses som beslut i kommunallagens mening. Man talar om rent förberedande åtgärder eller rent verkställande åtgärder. Ett riktmärke är att de beslut som fattas i det dagliga arbetet och som styrs av regler, riktlinjer, arbets- och rutinbeskrivningar är ren verkställighet och ingår i gruppen förvaltningsbeslut.
Lokala instruktioner
En aktuell och detaljerad organisationsstruktur per division och verksamhet ska alltid finnas tillgänglig liksom beskrivning av respektive verksamhets uppdrag under divisionsnivå.
Rätten för anställda att vidta verkställande/förberedande åtgärder följer den arbetsfördelning som ska finnas för att verksamheten ska fungera. Verksamheten ska, så långt det är möjligt, identifiera, dokumentera och föra ut den arbetsfördelning som gäller för att åstadkomma största möjliga delaktighet, engagemang och kreativitet i verksamheten.
Överordnad chef för respektive verksamhet ska definiera och beskriva:
- Organisationsstruktur och verksamhetens uppdrag
- De roller och uppdrag som finns inom verksamheten
- Vilket ansvar och vilka befogenheter som ingår, till exempel vem rapporterar jag till?
- Definiera vem som har respektive roll/uppdrag
Region Norrbotten äger flera bolag som bidrar till utvecklingen i Norrbotten:
- Almi företagspartner
- Artic Business Incubator
- BD Pop AB
- Energikontoret Norr AB
- Filmpool Nord AB
- Investeringar i Norrbotten AB
- IT Norrbotten AB
- Länstrafiken i Norrbotten AB
- Matlaget i Norrbotten AB
- Norrbothniabanan AB
- Norrtåg AB
Läs mer:
Region Norrbotten arbetar aktivt med att minska beroendet av inhyrd personal.
Med oberoende menas att hälso- och sjukvården har en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare.
Det gör vi för att öka kontinuiteten i vården så att norrbottningen får träffa samma vårdpersonal som känner till just dem och deras behov. Det skapar trygghet och höjer vårdkvalitén.
Sveriges regioner startade våren 2016 ett gemensamt arbete för att minska beroendet av inhyrd personal inom hälso- och sjukvård.
Målsättningen är att kunna bedriva hälso- och sjukvård med egna medarbetare. Det kräver såväl kort- som långsiktigt perspektiv i arbetet att bli oberoende av inhyrd personal. Det arbete vi ska göra stöds av alla regionledningar samt Sveriges Kommuner och regioner.
Medborgare – För att du ska känna dig trygg
Att vara oberoende av inhyrd personal ger dig en tillgänglig, trygg och säker vård. Du får träffa samma vårdpersonal som lär känna dig och din livssituation.
Medarbetare - För att du ska känna igen dina kollegor.
Att vara oberoende av inhyrd personal ger bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. Att känna sin kollegor bygger en god vi-känsla.
Ekonomi – För att vi hellre anställer än lånar
Region Norrbotten har i uppdrag att använda skattepengar på ett ansvarsfullt sätt. En överanvändning av inhyrd personal kostar för mycket. Det är pengar som behövs till vård och satsningar på egna medarbetare.
Runt om i våra verksamheter pågår olika arbeten för att vi ska kunna bli oberoende av inhyrd personal. Det handlar bland annat om smartare arbetssätt, förbättringsarbeten och samarbeten mellan olika yrkeskategorier och verksamheter.
Vi har även gjort flera riktade insatser till våra medarbetare:
Vi tror på att det som är bra för patienten är bra för medarbetaren. Genom att förbättra patientens väg genom vården skapar vi även en bättre arbetsmiljö.
Det är av flera anledningar, bland annat pensionsavgångar som inte mötts upp med fler utbildningsplatser, bemanningsföretag erbjuder högre lön samt ett ökat vårdbehov.
Vårt mål är att inte ta in inhyrd personal för att klara av vårt uppdrag. Det kommer även i framtiden finnas särskilda tillfällen då Region Norrbotten kommer att ta in hyrpersonal.
Anledningarna är flera till varför vi vill blir oberoende av inhyrd personal. Men det handlar i slutändan om att ge dig en god hälso- och sjukvård.
Medborgaren – Att vara oberoende av inhyrd personal ger dig en tillgänglig, trygg och säker vård. Du får träffa samma vårdpersonal som känner till din livssituation.
Medarbetaren - Att vara oberoende av inhyrd personal skapar möjligheter för en bättre arbetsmiljö och möjligheten till en gemenskap med ”vi-känsla” och en trygghet att lära känna sina kollegor.
Ekonomi – Region Norrbotten har i uppdrag att använda skattepengar på ett ansvarsfullt sätt. En överanvändning av inhyrd personal kostar mycket. Det är pengar vi istället behöver använda till vård och egna medarbetare.
Satsningen för att bli oberoende av hyrpersonal är nödvändig och kommer att ge många positiva konsekvenser för hälso- och sjukvården på lång sikt. Men det innebär också att det kan bli tufft för delar av vården på kort sikt. Bland annat kan väntetiderna bli något längre och alla som arbetar i vården kommer att behöva kraftsamla och samarbeta på nya sätt.
För det interna arbetet på våra arbetsplatser är det en fördel om det finns kontinuitet i personalgrupperna. Medarbetare som känner varandra har bättre förutsättningar för trivsel, ”vi-känsla” och en god arbetsmiljö.
Kontinuitet är också nödvändigt för att kunna bedriva långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. Med ordinarie personal får fler möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens.
Huvudsyftet är att skapa mer trygg och kontinuerlig vård för patienter och en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare. Hyrpersonal är en dyr kostnad som har ökat de senaste åren. Pengar vi istället behöver till vård och våra medarbetare.
Vid ett misslyckande kommer vi att fortsätta att ha:
- En försämrad kvalitet och trygghet för dig som patient.
- Svårare att utveckla vården.
- Sämre arbetsmiljö .
- Svårare att behålla medarbetare.
- Svårare att rekrytera
- Ökning av oönskade kostnader.
Vi vill att du känner dig trygg när du lämnar dina personuppgifter till oss. Därför är det viktigt för oss att informera om hur vi hanterar dina personuppgifter.
Inom Region Norrbotten hanterar vi personuppgifter i olika sammanhang. Det är information som vi behöver för att du som invånare i Norrbottens län ska få det stöd och den service som du har rätt till. Hur dina personuppgifter behandlas beror på vilket sammanhang du kommer i kontakt med Region Norrbotten.
Från och med den 25 maj 2018 gäller en ny dataskyddslagstiftning, dataskyddsförordningen (GDPR) i Sverige och resten av EU. Lagstiftningen ersätter personuppgiftslagen (PUL) och är till för att skydda enskildas personliga integritet och medför tydligare kontroll över hur dina personuppgifter används inom hela EU.
Personuppgifter är all slags information som kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Det kan exempelvis vara ditt namn, adress, personnummer eller bilder som visar vem du är.
Med behandling av personuppgifter menas allt som vi gör när vi hanterar uppgifter om dig. Till exempel när vi utför vård och behandling, handlägger ärenden, hanterar e-post samt när vi skapar och lagrar dokument med personuppgifter.
Du har olika rättigheter när det gäller Region Norrbottens behandling av dina personuppgifter. Du har rätt att begära tillgång till dina personuppgifter och även att begära rättelse eller radering. Du har rätt att begära begränsning av personuppgiftsbehandling som rör dig och att invända mot behandlingen av dina personuppgifter samt rätten till dataportabilitet.
De här rättigheterna är dock inte absoluta. Det betyder att Region Norrbotten kommer att ta emot din ansökan och ta ställning till ditt önskemål utifrån regelverket i dataskyddsförordningen och andra lagar. Begäran om registerutdrag ska göras via regionnorrbotten@norrbotten.se.
Blankett för begäran om registerutdrag
På Integritetsskyddsmyndighetens webbplats kan du ta del av dina rättigheter gällande hanteringen av personuppgifter.
Tycker du att vår hantering av dina personuppgifter är felaktig och vill klaga kan du vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten som är tillsynsmyndighet på området.
Integritetsskyddsmyndigheten(imy.se)
Som patient och medborgare har du även andra möjligheter att lämna klagomål och synpunkter på Hälso- och sjukvården.
Region Norrbotten har ett dataskyddsombud som arbetar inom regiondirektörens stab. Dataskyddsombudet är kontaktperson för anställda, patienter och andra som Region Norrbotten har registrerade personuppgifter om. Dataskyddsombudet arbetar med att informera, ge råd och rapportera avvikelser. Dataskyddsombudet har även till uppgift att övervaka att Region Norrbotten följer dataskyddsförordningen och annan tillämplig lagstiftning inom dataskyddsområdet.
Kontakt
E-post: dataskyddsombud@norrbotten.se
Region Norrbotten hanterar personuppgifter i många olika sammanhang. Om du skickar e-post till Region Norrbotten så diarieförs ditt meddelande. När du besöker vården, är anställd eller deltar i en utbildning är tillfällen när regionen behandlar dina personuppgifter. Det är information som vi behöver för att tillhandahålla hälso- och sjukvård samt ge det stöd och den service vi ansvarar för. Nedan följer några exempel där regionen, i olika syften, behandlar personuppgifter:
- Tillhandahålla hälso- och sjukvård.
- Nämnderna ska kunna fatta beslut i ärenden och personuppgifter kan då förekomma i underlag för beslut, kallelse och protokoll.
- Ta hand om initiativ, synpunkter, frågor och felanmälningar från enskilda.
- Genomföra val.
- Administrera uppgifter om kunder och leverantörer.
- Informera och marknadsföra regionens verksamheter i olika sammanhang.
- Rekrytera nya medarbetare.
Vi hanterar dina uppgifter med stöd av dataskyddslagstiftningen och de lagliga grunder som anges där. Det finns följande lagliga grunder för personuppgiftsbehandling:
- Samtycke
- Avtal
- Rättslig förpliktelse
- Skydd för grundläggande intressen
- Uppgift av allmänt intresse och myndighetsutövning
- Efter en intresseavvägning
Många personuppgiftsbehandlingar inom regionen grundar sig på att vi utför en uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning. Det förekommer också att vi hanterar personuppgifter för att fullgöra rättsliga förpliktelser och våra skyldigheter enligt avtal. Hos Integritetsskyddsmyndigheten kan du läsa mer om vilken rätt vi har att hantera dina personuppgifter.
Den som bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifterna är personuppgiftsansvarig. Inom Region Norrbotten är varje nämnd och styrelse personuppgiftsansvarig för de personuppgiftsbehandlingar som sker inom respektive verksamhet.
Vi hanterar de personuppgifter som vi behöver för ändamålet med varje behandling. Exempelvis namn, kontaktuppgifter och personnummer i de fall det behövs, eller de uppgifter vi behöver för att bedriva hälso- och sjukvård
Vår hantering av information omfattas av offentlighetsprincipen och det svenska regelverket kring allmän handling. Det betyder att dina personuppgifter kommer att hanteras den tid som det behövs och i vissa fall för all framtid enligt bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagen.
Om du har samtyckt till att vi hanterar dina personuppgifter har du alltid rätt att ångra dig och ta tillbaka ditt samtycke. Det gör du genom att kontakta verksamheten, till exempelvis den hälsocentral eller klinik, som du lämnat ditt samtycke till.
Ifall du väljer att återkalla ditt samtycke får regionen inte längre hantera dina uppgifter. Om du återkallar ditt samtycke påverkar det inte lagligheten av behandlingen innan samtycket återkallades.
Dina personuppgifter kan komma att lämnas ut till andra myndigheter, företag eller enskilda om vi har en laglig skyldighet att lämna ut dem. De kan också lämnas till personuppgiftsbiträden som hanterar information för vår räkning. Vi har exempelvis personuppgiftsbiträden som hjälper oss med:
- Betalningar (fakturahantering, banker och betaltjänstleverantörer).
- Marknadsföring och information (reklambyråer, mediebyråer, utskrift och sociala medier).
- IT-tjänster (tillhandahålla verksamhetsstöd, hantera drift, support och underhåll av våra IT-lösningar).
- Personal (rekryteringsföretag, ledar- och medarbetarundersökningar).
Region Norrbotten lämnar ibland information till länder utanför EU och EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Om vi överför dina personuppgifter till tredje land så informerar vi dig.
Du kan läsa mer vad ett personuppgiftsbiträde är hos Integritetsskyddsmyndigheten.
Varför kamerabevakar Region Norrbotten?
- För att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda brott vid vårdinrättning eller på en plats i direkt anslutning till vårdinrättningen där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom.
- För att förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller begränsa verkningarna av sådana störningar. Att obehöriga vistas inne på vårdinrättningen kan påverka vårdgivningen och hotar därmed även patientsäkerheten.
Vi lagrar uppgifterna i 30 dagar, därefter raderas data automatiskt.
De lagar, regler och avtal som regionen stödjer sig på för att få kamerabevaka är:
- Kamerabevakningslagen 2018:1200, 8 §.
- Allmänt intresse samt myndighetsutövning i kombination med kamerabevakningslagen, 8 §
Du som registrerad har rätt att efter skriftlig begäran ta del av data/bildmaterial eller begära att vi ska radera uppgifterna.
För att Region Norrbotten eller anlitat bevakningsbolag ska kunna välja ut och urskilja de data du vill begära ut måste du som begär ut uppgifter ur kamerabevakningssystem kunna uppge:
- Plats
- Datum
- Klockslag, ungefärligt
- Signalement, beskrivning av igenkännande drag eller kläder
Om du inte kan uppge dessa uppgifter till Region Norrbotten eller anlitat bevakningsbolag, eller att uppgifterna du lämnat inte gör det möjligt att välja ut och urskilja sekvenser av data/bildmaterialet kan det inte lämnas ut.
Om uppgifterna kan användas för att urskilja och välja ut data/bildmaterial och det visar sig att andra personer än du som begär uppgifterna finns på samma bildruta kommer de övriga personerna som syns att maskeras i syfte att skydda deras personuppgifter vid utlämnandet.
Om du som registrerad anser att Region Norrbotten eller anlitat bevakningsbolag bryter mot lagar, regler eller avtal gällande kamerabevakning har du rätt att lämna in klagomål hos Integritetsskyddsmyndigheten.
Integritetsskyddsmyndigheten
Box 8114
104 20 Stockholm
Telefon: 08-657 61 00
E-post: imy@imy.se
- Säkerhetssamordnare vid berörd vårdinrättning. Säkerhetsamordnare tillsammans med säkerhetschefen fattar beslut om utlämnande av data till rättsvårdande myndighet, efter begäran från åklagare.
- Förvaltare vid berörd vårdinrättning, tekniskt ansvarig för systemet.
- Operatör/tekniker för kamerasystem, administration, optimering & felsökning av kamerasystemet kräver tillgång till data.
- Alla befattningar som är beskrivna ovan är samtliga förbundna till sekretessavtal.
- All data hanteras i krypterade mjukvarusystem, endast funktioner ovan beskrivet har tillgång till systemen.
- Hårdvara som ingår i kamerabevakningssystemet förvaras inlåst i utrymmen dit endast särskild personal har tillträde.
- Data delas endast till rättsvårdande myndigheter på begäran av åklagare. Delning av data till annan part eller annan nation kommer inte att ske.
Om larmfunktionen AI uppmärksammar något vid kamerabevakningen meddelas det till kameraoperatören som tar beslut om åtgärd och vid behov larmar ut exempelvis polis, räddningstjänst eller ordningsvakt.
Om du vill lämna in en skriftlig begäran eller har frågor kontakta vårt dataskyddsombud.
E-post: dataskyddsombud@norrbotten.se
Regionfastigheter förvaltar Region Norrbottens fastigheter i länet. Det innebär ansvar för fastighetsplanering, uthyrning av lokaler, byggnation och lokalanpassningar samt drift och underhåll.
Vi sköter även om inhyrning av lokaler och bostäder.
Total bruttoarea uppgår till 499 000 kvadratmeter vilket gör oss till en av länets största fastighetsägare. I fastighetsbeståndet ingår fem sjukhus, drygt 20 vårdcentraler och lokaler för tandvård, skolor, administration, museum med flera. Vi hyr ut cirka 44 000 kvadratmeter till externa hyresgäster och hyr in cirka 56 000 kvm.
Avseende våra egna fastigheter omsätter vi ca 405 mkr. De senaste åren har vi byggt för drygt 200mkr/år.
I Norrbotten används läkemedel för ungefär en miljard kronor per år (2019). Detta betalas via skattsedeln. Utöver detta betalar du en egenavgift när du hämtar ut receptförskrivna läkemedel. Det är väl investerade pengar förutsatt att läkemedlen används på rätt sätt.
Region Norrbotten har en läkemedelsplan som syftar till att länsborna ska ha en medicinskt ändamålsenlig, säker, jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning som bidrar till långsiktigt värdeskapande för samhälle och miljö.
Samordnande arbete för att åstadkomma detta sker inom regionens vårdkvalitetsenhet där läkemedelsförsörjning och läkemedelshantering följs upp och planeras.
Här finns också Norrbottens läkemedelskommitté. I läkemedelskommitténs lista över rekommenderade läkemedel anges det lämpligaste läkemedelsvalet för dig som patient.
Våra apotekare samverkar tillsammans med länets läkare och sjuksköterskor för att läkemedelsanvändningen ska bli så ändamålsenligt och kostnadseffektiv som möjligt.
Om du arbetar hos privat vårdgivare, kommunal hälso- och sjukvård eller apotek så hittar du mer information på nllplus.se
Hållbarhetsarbete
Region Norrbottens hållbarhetsarbete har en god balans mellan de tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Det innebär att verksamheten använder skattemedel med respekt och har en cirkulär ekonomi.
Att varor och tjänster som gör så lite skada på miljö och hälsa som möjligt eftersträvas och att patienter, medarbetare och medborgare (kvinnor och män, flickor och pojkar) erbjuds jämlika och hälsofrämjande miljöer/tjänster fri från våld och diskriminering.
Region Norrbotten är en offentlig skattefinansierad verksamhet vilket gör organisationen till skyldighetsbärare gentemot dem vi företräder och vars resurser vi fått förtroendet att använda. Befolkning, samarbetspartners, patienter och medarbetare är rättighetsbärare som har rätt att förvänta sig att verksamheten bedrivs föredömligt och förtroendeingivande. Ett sätt att göra det är att bedriva en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar verksamhet.
En hållbar organisation tillgodoser dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att göra det samma. Region Norrbottens hållbarhetsarbete utgår ifrån Agenda 2030 mål och delmål. Region Norrbottens bidrag till de globala målen har både ett bidragande och ansvarstagande perspektiv. Det vill säga vi bidrar till att uppfylla målen men är också medvetna om vad vår verksamhet har för hållbarhetsrisker. Var vi påverkar målen negativt.
Alla verksamheter och medarbetare har ansvar och uppdrag att bidra till en mer hållbar verksamhet. Några tjänstepersoner har ett särskilt uppdrag att samordna och återrapportera de olika dimensioner av hållbarhetsarbetet. Här presenteras några av dessa samordningsuppdrag.
Regionens hållbarhetsarbetet utgår ifrån en hållbarhetsstrategi som beslutades i regionfullmäktige i juni 2022.
FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, är en internationell överenskommelse mellan de flesta av världens länder. Den består av 42 artiklar som beskriver vilka rättigheter barn har. Sedan den 1 januari 2020 gäller barnkonventionen som lag i Sverige
Regionalt och lokalt ansvar
Kommuner och regioner ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar i Sverige. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommuner och regioner utgår från barnkonventionen. Barn är rättighetsbärare och vi är skyldighetsbärare.
Konventionen ställer krav på offentlig verksamhet att implementera rättigheterna och möta barns och ungas behov och intressen. Att rättigheterna fungerar i praktiken är viktigt och särskilt på regional och kommunal nivån då det är där barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda.
Barnkonventionen
Rättigheterna i barnkonventionen utgår från fyra huvudprinciper:
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
- Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
- Alla barn har rätt till liv och rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
- Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
I praktiken innebär detta bland annat att:
- Barn har rätt att bli hörda i frågor som rör dem.
- Barn har rätt till en egen identitet, att bilda och fritt uttrycka egna åsikter.
- Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp och diskriminering.
- Barn har rätt att träffa båda sina föräldrar, om det är möjligt och det är bra för barnet.
- Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård. Barn har rätt att ta del av och sprida information.
- Barn har rätt till utbildning, men också till vila och fritid.
För att följa FN:s konvention om barnets rättigheter i praktiken är det viktigt att vara medveten om vilket perspektiv man utgår ifrån. För att arbetet ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter krävs ett barnrättsperspektiv - ett perspektiv som motsvarar konventionens barnsyn, det vill säga utgår ifrån grundprinciperna i FN:s barnkonvention.
Barnrättsperspektiv
Ett barnrättsperspektiv innebär att både den enskilda medarbetaren och hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat och har strategier för arbetet med att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter. Det kan innebära till exempel strategier för att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när:
- barnets fulla människovärde och integritet respekteras
- barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas
- barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl
- barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt
- barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad
- tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter
- barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter
Barnrättsperspektivet kan lätt blandas ihop med begreppen barnperspektivet och barnets perspektiv. Men det är inte samma sak.
Barnperspektivet
Barnperspektivet innebär att den vuxna med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper från till exempel den egna uppväxten, utbildning, yrkes- och familjeliv försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är barnets bästa.
Vuxna som arbetar med barn och unga har även en särskild barnkompetens som blir en del av deras barnperspektiv. God barnkompetens kan till exempel innebära stor kunskap om barns och ungas utveckling, levnadsvillkor och behov. Att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse är att anta ett barnperspektiv. Men ett barnperspektiv innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv.
Barnets perspektiv
Ett tredje perspektiv är barnets perspektiv, som skiljer sig från både barnrättsperspektivet och barnperspektivet. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning av sin situation. För att få reda på barnets perspektiv måste den vuxna på olika sätt, beroende på ålder och mognad, kommunicera med det enskilda barnet. Vad vill just det här barnet? Vad anser just det här barnet är det bästa?
Vuxna har skyldighet att ta hänsyn till barnets perspektiv enligt artikel 12 i FN:s barnkonvention, som fastställer barnets rätt till delaktighet. Men inte heller barnets perspektiv innebär att barnets rättigheter automatiskt säkerställs. Barnet är rättighetsbärare, men det är alltid den vuxna som är skyldighetsbärare, det vill säga den som har skyldighet att anta ett barnrättsperspektiv för att säkerställa att FN:s barnkonvention efterlevs och att barnets rättigheter tillgodoses.
Stora som små beslut i hälso- och sjukvården har i de allra flesta fall också en etisk dimension. Etik handlar om prioriteringar, att följa lagar, riktlinjer, principer och värderingar. Men det handlar minst lika mycket om att utveckla ett personligt och gemensamt etiskt förhållningssätt.
Region Norrbotten har en etablerad struktur för etikarbetet. Det finns ett etiskt råd, vars uppdrag är att säkra att det etiska arbetet hålls levande och att det förstärks systematiskt över tid. Ett led i det etiska arbetet är att utbilda etikombud. Etikombuden tillsammans med etiska rådet och en etikstrateg utgör viktiga byggstenar i strukturen för det systematiska etikarbetet inom Region Norrbotten. Etikombud finns inom de flesta verksamheter i hälso- och sjukvården.
Etikarbetet ska ske utifrån centrala etiska värden och principer – de ska genomsyra hela verksamheten.
Syftet med etikarbetet är att:
- Stärka patientens ställning och att förbättra bemötandet, vården och omvårdnaden.
- Höja den etiska kompetensen genom att skapa forum för etisk diskussion, ge vägledning och ge möjlighet till att öva sig i etiksamtal och etisk reflektion.
- Öka förmågan till att identifiera och analysera etiska problem som uppstått i den kliniska vardagen genom att erbjuda utbildning och metodstöd.
För att uppnå syftet med etikarbetet finns ett nätverk av olika stödfunktioner kopplat till styrfunktioner inom sjukhuset. De olika stödfunktionerna uppdrag är att stödja etikarbetet på olika nivåer inom organisationen.
- Etikrådet är en oberoende, rådgivande diskussions- och reflektionsgrupp som verkar centralt inom Karolinska Universitetssjukhuset. Rådet består av medlemmar som har bred kunskap och erfarenhet gällande etik. Etikrådet kan lämna uttalande i enskilda eller principiella patientfall, diskussionen delges föredragande. Det medicinska beslutet och ansvaret ligger hos ansvarig läkare eller vårdpersonal. Sekretess gäller gentemot patienter, närstående och personal.
- Etiksamordnare är en resursperson och sakkunnig i etikfrågor för sjukhusledningen och verksamheterna. Etiksamordnaren är kontaktperson för sjukhusets etikombud och etikrepresentanter samt övrig personal i sjukhusets verksamhet.
- Etikrepresentant är ett stöd till verksamhetschefen. Etikrepresentanten identifierar etiska frågor samt behov av utbildning och kunskap inom verksamheten.
- Etikombud är ett stöd till första linjens chef.
Jämställdhet innebär att flickor, pojkar, kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Hur Region Norrbotten agerar som arbetsgivare och hur vi utformar våra verksamheter har stor betydelse för flickor, pojkar, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
Region Norrbotten har ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.
Det är i vardagen som jämställdhet och ojämställdhet skapas. Genom sin närhet till invånarna kan Region Norrbotten direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i människors vardag.
Region Norrbottens övergripande jämställdhetsmål är att flickor och pojkar, kvinnor och män ska erbjudas likvärdig hälso- tand- och sjukvård, samt likvärdig medborgarservice.
Region Norrbotten arbetar med jämställdhetsintegrering som är en strategi och metod. Det betyder att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i beslutsfattande, planering och genomförande av såväl verksamheten som i medarbetarperspektivet.
Jämställd vård
Flickor och pojkar, kvinnor och män, andra, har rätt till likvärdig vård. Att införa ett jämställdhetsperspektiv, för att säkra att den vård som ges är likvärdig till alla patienter, är ett sätt att säkra jämställd vård.
- Jämställd vård = jämlik vård mellan kvinnor och män.
- Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika → kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård.
- Jämställd vård är en fråga om patientsäkerhet.
- Jämställd vård är en fråga om resursfördelning
En god folkhälsa är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv och en attraktiv region.
Halva regionens budget går åt till inköp av varor och tjänster. En hållbar upphandllingsprocess har en stor inverkan på organisationens miljöpåverkan.
Genom välplanerad samhällsutveckling arbetar Region Norrbotten för att skapa ett attraktivt och hållbart Norrbotten.
Region Norrbottens miljöarbete innebär att så långt som möjligt miljöanpassa upphandling, fastighetsförvaltning, fastighetsdrift, transporter, materialförsörjning, kemikaliehantering och avfallshantering.
Övergripande information om hur Region Norrbotten arbetar med samisk hälsa.
Region Norrbottens samiska resursenhet
Jokkmokks hälsocentral har ett tilläggsuppdrag från Region Norrbotten att bedriva en resursenhet för samisk hälsa.
Resursenheten ska syfta till att bygga upp en kunskapsplattform för regionens hälso- och sjukvård i kontakter med patienter ur den samiska befolkningen. Resursenhetens uppdrag är att samordna regionens resurser inom samisk hälsa samt utgöra ett kunskapsstöd och verka för samisk kulturförståelse i vården i hela Norrbotten.
- Samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt.
- Bidra till att sprida kunskap om psykisk ohälsa, hbtq (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer), funktionsnedsättning och våld i nära relationer till samiska delen av befolkningen.
- Bidra till att samiska patienten erbjuds språk- och kulturanpassad vård via digitala lösningar, flexibla telefon- och öppettider, och eventuella virtuella hälsorum och mobila team.
- Främja forskning inom samisk hälsa.
- Bidra till kultur och språkanpassade förebyggande insatser.
- Levnadsvanor.
- Suicidprevention bland och för samer.
- En språk- och kulturanpassad barnhälsovård, exempelvis språkscreening på samiska.
- Våldsförebyggande arbete gällande nära relationer.
- Att utveckla arbete kring beroende, medberoende samt ANDTS - alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.
- Kompetensutveckling i samiska och samisk kulturförståelse för verksamma inom hälso- och sjukvård, elevhälsa och omsorg.
Region Norrbotten har sedan november 2021 ett avtal med SANKS (Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus) i Norge, vilket innebär att läkare inom vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin kan remittera patienter dit.
Primärvården kan inte remittera direkt till SANKS. Resursenheten för samisk hälsa kan inte remittera till SANKS.
Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete som syftar till att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket.
Samarbetet består av Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna, Same Ätnam, Sáminuorra och Svenska samernas riksförbund.
Kunskapsnätverket för samisk hälsa har sedan starten 2017 utbildat ett stort antal medarbetare inom vården i samiska rättigheter och kulturförståelse. Samiska kompetensnätverk har etablerats i respektive region. Dessutom har samisk vårdpersonal utbildats till instruktörer för att kunna ge utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa.
Samtliga regioner som ingår i Kunskapsnätverket för samisk hälsa, däribland Region Norrbotten, har antagit dokumentet Strategi för samisk hälsa - en hälso- och sjukvård som bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer 2020-30.
Det innebär att regionerna har åtagit sig att arbeta för en kulturanpassad hälso- och sjukvård som aktivt bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer. Detta ska enligt strategin göras genom utbildning av vårdpersonal, utveckling av nya arbetssätt och metoder, synliggörande av samisk kultur och språk samt breddade kunskapsunderlag. Dessutom ska regionerna verka för ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa.
Av strategin framgår också att allt arbete ska utgå från urfolksperspektivet, intersektionell analys och samisk delaktighet. Med intersektionell analys avses medvetenhet om att samers hälsa och behov i vården kan variera beroende på bland annat kön, ålder, funktionsförmåga och sexuell läggning.
- Strategi för samisk hälsa 2020-2030 [1822 kB, PDF]
Under år 2020 lanserades den e-utbildning i samisk kulturförståelse som Kunskapsnätverket för samisk hälsa utvecklat i samarbete med SANKS, Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus.
Kontakta oss
Sofia Kling, huvudkoordinator för Kunskapsnätverket för samisk hälsa
E-post: sofia.kling@regionvasterbotten.se
Tel: 073-069 28 84
Risten Utsi, länskoordinator i Norrbotten
E-post: risten.a.utsi@norrbotten.se
Tel: 0971-444 18
Ann-Catrine Andersson, länskoordinator i Norrbotten
E-post: ann-catrine.andersson@norrbotten.se
Tel: 0920-714 24
Definition av begreppet urfolk
Benämningen urfolk handlar inte om "vem som var först" utan är en juridisk definition. Dagens urfolk härstammar från folkgrupper som levde i området då det koloniserades eller innan de nutida statsgränserna drogs upp. Folket ska ha behållit egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.
Vem är same?
Samerna har juridisk status som urfolk i Sverige.
Den person som uppfattar sig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden till sametinget.
Vad är en sameby?
Samebyn både ett geografiskt område och en ekonomisk och administrativ organisation med syfte att organisera renskötseln som regleras av bestämmelser i rennäringslagen.
Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om betesmarker, gärden och gemensamma arbeten som ska utföras. Varje renägare beslutar själv om sina egna renar, t ex hur många renar som ska slaktas. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Därefter är det samebyns årsstämma som beslutar vem eller vilka som får bli medlemmar. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.
Renskötselområdet utgör ungefär hälften av Sveriges yta och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr. Det betyder att det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är länsstyrelserna som bestämmer hur många renar en sameby får ha och fram till 2007 även samebyarnas geografiska gränser. Sedan 2007 regleras samebyarnas gränser av en annan myndighet, Sametinget.
Hur många samebyar finns det?
I Sverige finns totalt 51 samebyar, 32 finns i Norrbotten. De är indelade i fjäll-, skogs- och koncessionssamebyar. Fjällsamebyarna flyttar med renarna på somrarna till fjällen och på vintrarna till barrskogar österut. Skogssamebyarna stannar i skogslandet året om. I Tornedalen bedrivs koncessionsrenskötsel. Den är speciell eftersom det krävs att en same har tillstånd (koncession) för att bedriva renskötsel. Koncessionshavaren kan sedan sköta ett antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruks-fastigheter i området.
Det landområde som en sameby nyttjar är uppdelat i året-runt-mark och vinterbetesmark. Året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 oktober - 30 april.
(definitionen hämtad från www.samer.se)