Fem miljoner kronor ska fördjupa kunskapen om astma

I höstas kom beskedet att OLIN-studierna i Norrbotten fått sitt högsta anslag någonsin: närmare 5 miljoner kronor från FORTE, det statliga forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Nu är projektet i gång med att bland annat undersöka och intervjua uppåt 2 000 norrbottningar som deltar i studierna.

Helena Backman, projektledare på OLIN-studierna, gläds över det rekordstora anslag som de mottagit på närmare fem miljoner kronor.

Vi träffas på OLIN-studiernas kontor i Regionhuset. Helena Backman, projektledare och forskare, berättar att forskning till stor del handlar om att inte ge upp. Det gäller även finansieringen.

– Jag har sökt för det här projektet två gånger tidigare och det blev tredje gången gillt. Jag är otroligt glad att projektmedlen beviljades av FORTE den här gången.

Helena Backman har jobbat på OLIN-studierna sedan 2010. OLIN står för Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten och inrymmer forskning om allergi, astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Region Norrbotten är huvudman och verksamheten inryms organisatoriskt i division Nära.

Socioekonomiska aspekter

Det nya projektet, som beviljades medel i höstas är en fortsättning på det svensk-norsk-finska samarbetsprojektet Nordic Epilung Study, som startade 2017 och där OLIN-studierna varit den drivande kraften. Inriktningen är socioekonomiska aspekter av obstruktiva lungsjukdomar.

– Vi länkar vår enorma datamassa till olika nationella register. Då kan man till exempel få fram data om hur många som dött och deras dödsorsaker, hur många som blivit inlagda på sjukhus och så vidare. Genom att länka uppgifter från vår forskning med uppgifterna från register kan vi få mer kunskap om sjukdomsförloppet för både astma och KOL.

Hur påverkar livsstilsförändringar, rökning och fysisk aktivitet vid astma. Det är exempel på faktorer som Helena Backman och hennes forskarkollegor ska se närmare på i det nya projektet.

Bygger vidare

Nordic Epilung study belyser socioekonomiska aspekter när det gäller obstruktiva lungsjukdomar, som exempelvis låg inkomst och utbildningsnivå, och det väcker intresse internationellt.

– I det nya projektet bygger vi vidare på den kunskap vi redan har. Vi fördjupar oss i astma, som är en av våra folksjukdomar och särskilt vanlig i de nordiska länderna, Storbritannien och de före detta brittiska kolonierna. Sedan den senare delen av 1900-talet har särskilt den allergiska astman sakta ökat och vi vet inte säkert varför, men det verkar både bero på förbättrad diagnostik och förändringar i bland annat livsstil, urbanisering, kost och renlighet.

Jämföra olika typer av astma

I FORTE-projektet, ”Prognos och sjukvårdskonsumtion för olika astmafenotyper”, ska olika typer av astma (så kallade fenotyper) studeras.

– Med hjälp av våra data kan vi jämföra de olika typerna av astma och se på till exempel varför grundbehandling med kortisonpreparat inte alltid hjälper. Det finns nämligen individer som använder höga doser av inhalationskortison men som fortfarande har svåra astmabesvär. Vi kommer också att se på sjukhusinläggningar, sjukskrivningar, läkemedelsintag, andra sjukdomar, dödlighet och så vidare, säger Helena Backman.

Uppdelat i två delar

I projektet ska det också studeras vilka prognoserna är för tillfriskande respektive fortsatt sjuklighet utifrån om man gör livsstilsförändringar, ägnar sig åt fysisk aktivitet, får olika behandlingar, slutar röka och så vidare.

– Vår förhoppning är så klart att utfallet ska vara till gagn för de enskilda personerna, men också för en bättre planering av vårdresurserna, säger Helena Backman.

Forskningsprojektet består av två delar. En klinisk del, där två forskningssköterskor har anställts för att undersöka och intervjua uppåt 2 000 personer som tidigare varit med i OLIN-studierna. Den andra delen består av analyser av insamlade data.

Olika kompetenser

En styrka i projektet är att många olika kompetenser deltar.

– Jag själv är statistiker i grunden, men det finns också lungläkare, epidemiologer, sjuksköterskor, beteendevetare, miljövetare och forskare med andra yrken. En ytterligare styrka är att vi i tidigare projekt har byggt upp en infrastruktur i form av en webbplats om lung- och allergiforskning. Den är uppdelad i en del för allmänheten, Andas Sverige, och en del för forskare, Breathe Sweden. Den sistnämnda underlättar samverkan mellan olika forskningsgrupper i Sverige och vi har också planer att skala upp den till att vara en forskningsplattform för hela Norden.

Text och foto: Jonas Hansson