Hennes forskning bidrar med ökad kunskap om sjukdomsförloppet vid astma
En av slutsatserna i ST-läkaren Linnéa Almqvists forskning kring astma är att 62 procent av de som hade astma vid 8 års ålder fortfarande hade det vid 28 års ålder. Det innebär att det är färre än man tidigare trott som tillfrisknar efter att ha haft astma som barn. Samtidigt är det betydligt vanligare att tillfriskna efter barnastma än för de som insjuknat i vuxen ålder.
Linnéa Almqvist disputerade den 17 maj i aulan på Sunderby sjukhus. Här visar hon sin avhandling.
För bodensaren Linnéa Almqvist, ST-läkare i lungmedicin på Sunderby sjukhus, har forskningen alltid varit en naturlig del av yrket.
Sin läkarutbildning på Karolinska Institutet i Stockholm avslutade hon 2015. Så fort tillfälle getts har hon arbetat extra på Sunderby sjukhus.
– Jag vikarierade som underläkare på lungkliniken innan AT och tyckte det var intressanta arbetsuppgifter - allt från att lägga dränage till att bronkoskopera. Det berörde också många olika diagnoser: obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL, men även sömnapné, andningssvikt och lungcancer.
Intresset för just lungor kom redan i tonåren.
– Ja, eftersom jag höll på med fridykning och tyckte det var intressant med andningen. Än i dag är vi flera i familjen som sportdyker, säger hon.
Inom familjen
Läkaryrket är liksom forskningsgärningen också något som ligger i familjen.
Första steget in i forskningsvärlden tog hon när hon under gymnasietiden jobbade extra med OLIN-studiernas befolkningstudier.
– Jag matade in pappersenkäter till ett datasystem och sorterade pappersenkäter. Under läkarstudiernas examensarbete var jag också på OLIN-studierna och forskade på KOL och kärlstyvhet. När jag var klar med läkarstudierna blev jag antagen som doktorand där samtidigt som jag påbörjade min AT-tjänstgöring, berättar hon.
Linnéa Almqvist arbetar på lungklinikens mottagning vid Sunderby sjukhus .
Skolbarn i Norrbotten
Den forskning som lett fram till hennes disputation och doktorsavhandling handlar om hur olika faktorer påverkar utvecklandet av astma hos både barn och vuxna.
Grunden för forskningen utgörs av OLIN-studiernas kohort (en grupp individer som följs över tid) bland alla skolbarn i Kiruna, Luleå och Piteå som var 8 år 1996, följt av årliga uppföljningar upp till 19 års ålder och en sista uppföljning vid 28 år.
– Mellan 8 och 28 år var det cirka 20 procent som fick nydebuterande astma. Pojkar får oftare än flickor astma i tidig barndom. Vid 11-14 år är det ungefär samma fördelning mellan könen och från 15 år är det vanligare att flickor drabbas. Vid 28 år ser förekomsten av astma ganska lika ut för båda könen, säger Linnéa Almqvist.
Det är inte säkert man är botad för att man tillfrisknat från astma utan man kan ha långa uppehåll och så kommer astman åter, konstaterar Linnéa Almqvist.
Vanligt att det återkommer
En viktig lärdom av forskningen är att det är färre än man tror som tillfrisknar med stigande ålder. Tidigare har man trott att det handlar om cirka hälften, men Linnéa Almqvist konstaterar att 62 procent av de med debut vid 8 års ålder fortsatt har astma vid 28 års ålder.
– Det kan till och med vara fler som riskerar att återfå astma vid vuxen ålder. Om man tillfrisknat efter att ha haft astma som barn är det väldigt vanligt att det återkommer. Det är inte säkert man är botad utan man kan ha långa uppehåll och så kommer astman åter.
Linnéa Almqvist berättar att hon tillsammans med sina forskningskollegor tittat på flera riskfaktorer för att utveckla astma.
– Om man som 8-åring var allergiskt sensibiliserad, det vill säga hade utvecklat allergiantikroppar mot olika luftburna allergen som exempelvis björk, gräs, katt eller hund - vilket visade sig i de pricktester som gjordes - ökade risken att få astma i ung vuxen ålder. Kort amningstid och ärftlighet var också riskfaktorer.
Eksem och rinnsnuva
Risken för att utveckla astma som barn eller i tonåren ökade också om mamman hade rökt under graviditeten, vilket nästan 25 procent av mammorna till barnen i kohorten gjorde i slutet av 80-talet. Andra riskfaktorer för astma var låg födelsevikt, eksem, rinnsnuva och allvarlig luftvägsinfektion.
– Riskfaktorerna hänger med till vuxen ålder även om styrkan i sambandet minskar med tiden. Resultaten visar att det är viktigt att fråga vuxna patienter om sjukdomar och besvär i barndomen vid misstanke om astma eftersom det är kända riskfaktorer.
Vuxenundersökningen baseras på norrbottningar i åldrarna 20-60 år som hade nydebuterad astma 1995–1999, det vill säga att de inte hade haft astma som barn. De har följts upp 2012-2014 och då hade nio av tio kvar sin astma. De med vuxendebuterad astma som hade en bättre lungfunktion då astman debuterade hade ökad chans att tillfriskna.
– Våra studier talar för att astma är en mer kronisk sjukdom än man tidigare trott, framför allt bland dem som insjuknat som vuxna, säger Linnéa Almqvist.
Linnéa Almqvist testar sina egna lungor i en spirometer, som används på de patienter som kommer till lungmottagningen på Sunderby sjukhus.
Viktigt med fortsatt forskning
Det finns mer kvar att göra inom astmaforskningen och Linnéa Almqvist vill därför fortsätta forska även efter disputationen.
– Ja, hur påverkar exempelvis långvarig astma lungfunktionen och hur stor är risken för kronisk obstruktivitet, det vill säga bestående trånga luftvägar? Finns det ytterligare faktorer från barndomen som påverkar? Går det att samköra våra data med mödravårdsregistret för att få fram mer fakta, exempelvis för att se hur kejsarsnitt och ett högt BMI hos mamman under graviditeten påverkar risken för astma? Fortsatt forskning kan förhoppningsvis leda till att vården intensifierar behandlingen vid unga år för att undvika en sämre prognos i vuxen ålder.
Text och foto: Jonas Hansson
