Anna-Stina firade Sápmi Pride

På den finska sidan av Sápmi, i Heahtthá/Hetta vid Pallas-Ylllästunturi nationalpark, inte långt från svenska Karesuando, firades i år Sápmi Pride. Region Norrbotten var på plats, liksom den samiska formgivaren Anna-Stina Svakko, med mästarbrev i duodji, samisk slöjd med särskild inriktning på dräkter, och även hennes kusin Levi Karvonen, ursprungligen från Pajala.

Hetta, eller Heahttá på nordsamiska, är centralort i den finska kommunen Enontekis och grundades 1697 av Henrik Henriksson Hetta från Hetta i svenska Övertorneå.

Med sina drygt 500 invånare var det ett kanske lite annorlunda val för en pridefestival, jämfört med fjolårets Sápmi Pride i Gällivare och planerna på att nästa år förflytta sig till Bodö, men Levi Karvonen, en av arrangörerna från svensk sida, tycker valet på finska Sápmi känns helt rätt. Inte minst som hans familj på mammas sida har sina rötter där och både mamma och pappa, som har sommarstuga i Heahtthá, gick för första gången i sina liv med i en prideparad.

– De var väldigt stolta och tyckte det var et minne för livet. Jag har en väldigt accepterande familj, säger han.

Sápmi Prides parade 2023 gick genom Hettas samhälle.

Från Pajala

Levi Karvonen är uppvuxen i Anttis utanför Pajala, men bor i Göteborg där han studerar parallellt som han arbetar som kommunikatör för RFSL.

Bakom Sápmi Pride står norska Garmeres, men det sker varje år i samarbete med olika organisationer och arrangemanget har en antirasistisk och intersektionell grundplattform. Det är också mer gräsrotsarrangemang än många svenska prideevenemang och inga företag går med i paraden.

Sápmi Pride har två perspektiv, både samiskt och hbtqi.

– Det är två världar som möts, men det går hand i hand. Sápmi Pride har sedan det startades bidragit till en ökad acceptans för queera samer och för de som deltar är det en trygg mötesplats där man inte behöver känna sig ensam, säger han.

Levi Karvonen, en av arrangörerna för Sápmi Pride, kom hem till sin mammas hemtrakter.

Inga ryska queersamer

I prideparaden genom byn höll han i megafonen och utropen ”We are still here, we are still queer”, ekade längs byagatan, liksom ČSV, ett uttryck för stolthet över sitt samiska ursprung.

– En dröm vore om hela Sápmi kunde vara med, även ryska queera samer, men det kommer nog att dröja, säger Levi Karvonen.

Även hans kusin Anna-Stina Svakko från Porjus konstaterar att kriget och förtrycket mot både hbtq-personer och samer i Ryssland gör att det nog kommer att dröja innan hela Sápmi kan fira pride.

Niila-Juhán Valkeapää från Helsingfors, representant för Suoma Sámi Nuorat, har inga problem att leva som queer same, vilket Anna-Stina Svakko från Porjus ser som väldigt hoppfullt och glädjande med tanke på hennes svårigheter i ungdomen.

Blir kär i en person

Hon beskriver sig själv som queer.

– Jag visste att jag var annorlunda när jag var 13 år. När jag berättade för min mamma, som var väldigt cool, frågade hon om det betyder att jag en dag kommer hem med en fru … en flickvän blev det och hon hade inga problem med det. I dag bor jag med en man, vilket jag inte hade trott, men jag blir kär i en person inte i ett kön och min identitet ligger inte framför allt i att jag är queer, säger hon.

Queer samisk stolthet i paraden i Heahtthá.

Könsneutrala koltar

Hon har gjort sig ett namn i att designa i queera samedräkter som exempelvis könsneutrala koltar och har ett mästarbrev i mjuk sameslöjd.

Hur känns det då att vara på Sápmi Pride?

Känslorna kom fram i det panelsamtal om samiska familjer hon deltog i efter paraden, då hon behövde servetter för att torka tårarna.

– Jag hoppas du såg känslorna som kom. Jag har varit med på Sápmi Pride i Östersund före pandemin och i Gällivare ifjol och det gör mig stolt att vara med. På samma sätt var jag väldigt stolt när min queera guddotter gifte sig i manskolt med en kvinna. Jag kan blicka tillbaka till när jag var ung i Norrbottens inland och hur svårt det var att växa upp på den tiden som queer och lyssna på dagens samiska queera ungdomar och vilken skillnad det är, säger hon.

Levi Karvonen från Pajala till höger med megafonen.

Känns väldigt ljust

Hon syftar på bland annat Niila-Juhán Valkeapää från Helsingfors, representant för Suoma Sámi Nuorrat i familjepanelen, där han berättade att han inte hade några problem alls som queer same även om han känner en sorg över att inte ha det samiska språket.

– Det känns väldigt ljust att lyssna på ungdomar som honom, säger Anna-Stina Svakko, som avslutningsvis vill tacka dels Region Norrbottens hemslöjdskonsulenter för deras stöd till samiskt hantverk och de samiska medarbetarna på Jokkmokks hälsocentral som hon beskriver räddade hennes liv då hon drabbades av psykisk ohälsa.

– Region Norrbottens engagemang för samer, inklusive queera samer, är otroligt viktigt, säger hon.

Prideparaden samlade ett hundratal deltagare.

Förutom parad och panelsamtal bjöd Sápmi Pride i år på antirasistisk workshop, familjefest, framträdande av den samiska queera artisten Kristoffer Karjalainen från Alta och DJ:s på efterfesten på Lapland Hotels Hetta hotel vid den storslagna utsikten över sjön Ounajärvi.  

Text och foto: Jonas Hansson

Arrangörerna av 2023 års Sápmi Pride.

Kristoffer Karjalainen, queer samisk artist från Alta, spelade.