Bäckenbottenteamet: "Kvinnohälsa är vårt driv"

På Sunderby sjukhus arbetar ett dedikerat bäckenbottenteam för att förbättra kvinnors livskvalitet. Med fokus på kvinnor i olika livsskeden har en process utvecklats där teamet utreder och behandlar framfall, urinläckage, tarmtömningsbesvär samt besvär efter tidigare förlossningar.

Patienter, anhöriga och personal går kors och tvärs. Någon tar hissen, en annan åker sparkcykel och en som lugnt tar sig fram med rullator blir omsprungen av någon som har mer bråttom. Ja, i huvudingången till Sunderby sjukhus kryllar det av liv, rörelse och olika tempon. Och livsöden – för bland annat de som styr stegen mot gynmottagningen och bäckenbottenteamet som hittas i trapphus I på plan 5.

”Det kan vara omvälvande för patienterna och vi får en nära relation med många av dem då vi för intima samtal om kiss, bajs och sex ganska snabbt efter att vi träffats, säger Katarina Gunséus, här med kollegorna Anna Sundelin och Helena Carré.

– Kvinnohälsa är vårt driv. Vi vill förbättra livskvaliteten för kvinnor och vi vill att de ska våga föda sina barn, våga gå på teater, våga ha ett samliv, säger Katarina Gunséus, uroterapeut.

Hon har jobbat på Sunderby sjukhus i sju år och vet vad bekymmer med just bäckenbotten kan göra med en människa.

– Det påverkar ens mående otroligt mycket då många blir väldigt begränsade i sin vardag. Att ha problem med urin- eller avföringsläckage är inte heller något man har så lätt att prata om och därför är det vanligt att bli väldigt isolerad, säger hon.

Viktigt att skapa en medvetenhet

Att efter en förlossning följa upp kvinnan inom mödravården har man gjort sedan lång tid tillbaka, men när det inte hjälpt har kvinnor inte vetat vart de ska vända sig. År 2020 blev det tydligare. Då utvecklade teamet processen med att fånga upp, utbilda och öka kunskapen inom förlossningsvården i Norrbotten om förlossningars påverkan på bäckenbottens strukturer.

– Det är viktigt att skapa en medvetenhet om vad bristningar i bäckenbotten kan innebära. Vi jobbar brett med förebyggande arbete och utbildning på både förlossningen och gynmottagningen. Teamet har bidragit till att det är lättare att få vård tack vare att vi arbetar gemensamt på ett tydligare sätt idag. Vi är en processgrupp som samtidigt arbetar i team vilket är vår framgångsfaktor, att vi kompletterar varandra och är på samma klinik där vi jobbar för hela länet, säger Katarina Gunséus.

Stor överkapacitet

Teamet har möjlighet att behandla med olika typer av metoder där fysioterapi och uroterapi är centralt och emellanåt kompletteras med kirurgi.

– Det ska finnas en organisation runt kvinnorna så att de får den vård de behöver när de söker hjälp för besvär. Bäckenbotten är en komplex struktur med stor överkapacitet som ofta räcker hela kvinnans liv, men ibland uppkommer svaghet – till exempel efter förlossning. Tack vare överkapaciteten är självläkningen så stor att de allra flesta blir bra, men det kan ta upp till ett år för bäckenbotten att återhämta sig efter en förlossning, förklarar gynekologen Anna Sundelin.

Bristningar vid barnafödande

När kvinnor föder barn får de allra flesta någon typ av bristning. Framför allt när kroppen aldrig har gjort det förut.

– Den bristningen undersöker vi och lagar. Skulle det vara så att det inte är tillräckligt eller att man ändå får besvär är de välkomna tillbaka till oss för en ny bedömning, säger gynekologen Helena Carré.

Hon tar fram en anatomisk modell och förklarar vad det är som egentligen händer när bristningar i bäckenbotten uppstår.

– Förlossningskanalen, slidan, omges av muskler som när man föder barn tänjs upp till tre gånger sin egen längd. Muskler i övriga kroppen skulle inte klara av den tänjningen, men bäckenbottenmusklerna är anpassade för att klara av belastningen. Fast ibland går musklerna av och andra gånger blir de uttänjda. Det kan då ta tid innan de återgår till sin ursprungliga längd. Beroende på vad som hänt skräddarsyr vi en behandling, säger hon.

Bäckenbottenteamets uppdrag är att utreda och behandla framfall, urinläckage, tarmtömningsbesvär samt besvär efter tidigare förlossningar.

Från fysioterapi till kirurgi

De flesta kvinnor som har någon typ av mindre bekymmer får hjälp på den efterkontroll som sker på mödravårdscentralen sex till tolv veckor efter förlossningen. Hos bäckenbottenteamet är kvinnornas första kontakt ofta med Katarina Gunséus.

– Som uroterapeut gör jag en grundutredning för att ta reda på vad bekymret är. Har det med blåsans och tarmens funktion att göra? Ofta är det därför de söker. Jag förklarar för patienten vad som verkar vara problemet och tillsammans kommer vi fram till vad man kan göra själv i form av träning och förändring i livsstil. Därefter hänvisar jag vidare till Karin som är fysioterapeut eller till läkare om det krävs. Oftast handlar det om egenvård, säger hon.

Träningsprogram

Det är oftast fysioterapeuten Karin Tjärnberg som patienten träffar flest gånger.

– Jag står för mycket guidning och ger råd för att stärka bäckenbotten genom att också använda de friska musklerna. Patienten får med sig ett träningsprogram hem som rör både uppbyggande och avslappnande träning. De får även råd kring andra aktiviteter och träningsformer och i vissa fall uppföljning efter operation, säger hon.

Anna Sundelin och Helena Carré.

Gynekologerna Helena Carré och Anna Sundelin är också bäckenbottenkirurger och utför operationer en till två dagar i veckan.

– Vanligast är att patienten kommer in på morgonen, opereras och åker hem samma dag. Men vi utför också operationer där patienten ligger kvar över natten. Då rör det sig oftast om mer omfattande framfall.

Kan känna sig helt lugn

All personal på förlossningen arbetar aktivt för att begränsa antalet bristningar och omfattningen av dessa. 

– De allra flesta får ändå någon form av bristning vid barnafödande och det är helt normalt. Vi syr bristningar som uppstår och oftast blir det inte några bestående besvär. Många kvinnor är stressade och tänker att de själva behöver ha kontroll på att allt går rätt till, men det är vårt arbete. Vi vill också att mamma och barn ska vara friska och krya när de åker härifrån, säger Helena Carré och fortsätter:

– Man kan känna sig helt lugn med att vi gör allt vi kan för att förebygga bristningar även om inte kvinnan själv har tagit reda på information om det. Man ska också komma ihåg att allt går bra i de allra flesta fall. Barnmorskorna i bäckenbottenteamet gör ett jätteviktigt arbete då de tar kontakt med alla patienter som fått lite mer omfattande bristningar. Det bidrar nog mycket till att kvinnorna känner sig tryggare.

Kvinnan i centrum

Den andra stora patientgruppen är kvinnor i klimakteriet. Med åren som går blir alla muskler, ledband och ligament svagare och till följd av det dyker också ökade symptom upp.

– Med sjunkande hormonnivåer är det vanligt att uppleva en försämring. Det som är viktigt att förstå är att vi inte har några åsikter om hur det ska se ut i underlivet. Det är funktionen som är viktig. Vi försöker alltid utgå från kvinnan i centrum och hennes sociala situation – det är det som vägleder oss i vår behandling. Har man muskelskador i bäckenbotten är det viktigt att man tar det på allvar. Svaghet i bäckenbotten kan med tiden utvecklas till framfall. Då får man en känsla av att det buktar i slidan. Det kan påverka samlivet negativt. Svagheten kan också leda till urin- och avföringsinkontinens som bland annat begränsar i sociala sammanhang, säger Helena Carré.

Specialintresserade av mellangården

Efter en tur uppför en trappa och vidare genom förlossningsavdelningen befinner vi oss i ett undersökningsrum där patienter tas emot. Här finns ännu fler anatomiska modeller och olika hjälpmedel samt en entusiasm som skvallrar om att bäckenbotten har en speciell plats hos alla i teamet.

– Det är otroligt roligt när man är specialintresserad av ett område, så som vi är av mellangården till exempel, skrattar Anna Sundelin och fortsätter;

– Vi är likasinnade och det har drivit utvecklingen och kompetensen jättemycket. Vi har också turen att jobba med duktiga kollegor. Man behöver fler och olika kompetenser och utbildningar – det är bredden som är grejen och vi har även ett nära samarbete med kurator, sexolog, kolorektalkirurg, urolog och gynekologer på bäckenbottencentra i andra städer, säger Anna Sundelin.

Kiss, bajs och sex

Generellt får gruppen mycket god respons av sina patienter. De flesta har funderat ett bra tag innan de sökt hjälp eftersom många inte vill erkänna att de har läckage.

– När de väl kommer till oss uppskattar de att bli sedda och bekräftade. Men det kan vara omvälvande för patienterna och vi får en nära relation med många av dem då vi för intima samtal om kiss, bajs och sex ganska snabbt efter att vi träffats, säger Katarina Gunséus och berättar om ett minne hon håller extra kärt.

– Jag fick ett kort från en äldre dam som inte längre isolerade sig utan för första gången kunde fira jul med nära och kära tack vare att hon fått vår hjälp. Det var hon så glad för och vi alla blir glada när vi märker att vi gör skillnad.

Fakta

• Framfall är när slidans vägg buktar ner vid slidans öppning. Det kan också vara att livmodertappen putar ut genom öppningen. Ett framfall är oftast ofarligt men kan kännas obehagligt. Det finns behandling att få.
• Urininkontinens är mycket vanligt och innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken. Det finns mycket som du kan göra själv för att minska besvären. Det finns också olika behandlingar som kan hjälpa. Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens du har.
• Avföringsinkontinens innebär att det läcker ut avföring utan att du kan förhindra det. Att det läcker kan bero på olika saker. Det finns mycket du kan göra själv för att lindra, men ibland kan en behandling eller en operation behövas. Att ha avföringsinkontinens är vanligare än vad många tror.
• Bäckenbottenteamet består av gynekolog, barnmorska, uroterapeut, fysioterapeut och sekreterare.

Text: Erika Almqvist/Yours
Foto: Fredrik Berg, frilansfotograf/Yours