Barns rätt till trygghet på agendan

Barn har rätt till en trygg uppväxt. En trygg uppväxt = ett tryggt Norrbotten. Det var temat för årets barnrättsdag.

På ett fullsatt Ebeneser samlades under onsdagen personer från civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv för att lyfta barns rättigheter. Barnrättsdagen ordnas för sjunde året i rad. Bakom arrangemanget står Region Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten, Luleå kommun, Rädda barnen och Rättighetscentrum Norrbotten.

Lotta Finstorp, landshövding i Norrbotten, invigde barnrättsdagen.

Dagen inleddes av Lotta Finstorp, landshövding i Norrbotten. Hon konstaterade att det är glädjande att se att så många vill vara med på barnrättsdagen – på plats och digitalt.

–  Barn hamnar lätt i skymundan. Vem är deras röst? Ja, det är ju vi. Ert engagemang är en tydlig signal – barns rättigheter får inte ignoreras.

Norrbotten är mitt i en omställningsresa. En omställning som ofta  handlar om näringsliv, men Lotta Finstorp menar att det krävs mer.

–  I tider av stora förändringar blir det fokus på industrin, men vi behöver få med ekologisk och social hållbarhet också. Det handlar inte bara om hur många miljarder som satsas här.

Barns trygghet är ett brett ämne. Regionrådet Birgitta Johansson-Huuva påminner om att komma ihåg att många aktörer finns på plats och kan hjälpas åt för att förhindra och fånga upp barn som riskerar att fara illa.

–  Alla vi som är här idag har olika roller och vi har alla stor betydelse. När vi samverkar med varandra ökar effekten för barnen och deras föräldrar. Vi pratar mycket om barn, men de insatser vi gör för deras föräldrar har också väldigt stor påverkan, för vuxnas stress sprider sig till barnen, säger Birgitta Johansson-Huuva.

Magnus Järeskog (Bris), Birgitta Johansson-Huuva, Fredrik Hansson och Juno Blom (barnombudsmannen) talade på barnrättsdagen.

Några som möter barn med problem och funderingar är de socionomer som svarar i telefonerna på Bris stödlinje. Samtalen till stödlinjen ökar och trots att Bris numera har öppet dygnet runt så finns det alltid samtal väntande i kön.

Hälften av samtalen handlar om psykisk ohälsa. En femtedel handlar om familj och familjekonflikter. Ytterligare en femtedel om våld, övergrepp och kränkningar.

–  Vi ser också att fler och fler barn börjar beskriva en bristande tro på framtiden. De pratar om inflation och undrar om de ska duscha kortare tid för att spara pengar åt sin familj. Att barn ringer oss med den här typen av tankar är helt nytt, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Barnombudsmannen Juno Blom delade med sig av många vittnesmål som barn själva lämnat, bland annat barn som sitter frihetsberövade efter att ha begått brott.

– De efterfrågar självklara saker, som att det ska finnas en trygg vuxen i deras liv eller att de ska få tillgång till skolböcker även fast de frihetsberövats.

Kommunpolis Magnus Carlborg, Masoud Aftab från Rädda barnen och Helena Lindehag från Länsstyrelsen.

Barns trygghet och samhällsplanering – hör det ihop? Absolut, säger Fredrik Hansson, kommunalråd och ordförande i Healthy Cities Sverige.

–  Man kan stadsplanera och bygga bort barriärer. När vi frågar barn vad de vill ha så ökar deras delaktighet och samhällsbygget blir mer inkluderande.

Även Fredrik Hansson lyfte omställningen och hur föreningslivet, kulturen och civilsamhället måste bli en del av något som annars bara handlar om industrier.

– Vi måste få industrierna att förstå och ta ett ansvar. Det är samtal vi från kommunen hela tiden för med företagen.

Text och bilder: Emma Bergström Wuolo