De psykosociala teamen blir fler

I södra Norrbotten startades redan 2022 ett psykosocialt team med Piteå älvdal som upptagningsområde. Nu har konceptet spridit sig även norrut och dessutom finns det ett särskilt team som arbetar med samisk hälsa. Gemensamt för alla teamen är att de erbjuder ett individanpassat stöd kopplat till psykisk hälsa på länets hälsocentraler.

Christer Köhler, Lisa Starlind, Viveka Nutti, Victoria Stöckel Granqvist och Stina Inga ingår i det psykosociala teamet i primärvårdens två nordligaste verksamhetsområden. Samtliga tillhör Kiruna hälsocentral förutom Lisa Starlind som arbetar på Pajala hälsocentral.

I ett team ingår många olika kompetenser som hjälps åt att stötta patienterna utifrån en första bedömning som görs av en sjuksköterska/vårdsamordnare.

Exempel på vanliga sökorsaker är stress, ångest, sömnsvårigheter och ADHD. En grundtanke är att möta den ökade mängd patienter som tar kontakt med hälsocentralerna som rör den psykisk hälsan på en nivå under specialistpsykiatrin.

I den norra och östra länsdelen har psykosociala team nyligen startats. Ett som omfattar primärvårdens två nordligaste verksamhetsområden (Jokkmokk/Pajala/Gällivare respektive Kiruna) – som går under benämningen Norra – samt ett som omfattar Östra Norrbotten (Kalix/Haparanda/Överkalix/Övertorneå).

Dessutom har ett psykosocial team inriktat på samisk hälsa startat.

– Vi kom egentligen igår hösten 2023 i Norra. Jag var ST-läkare då och hade det som utvecklingsarbete att starta upp det här, från början med ett mindre antal medarbetare, men det har blivit fler allt eftersom och nu börjar vi vara igång på riktig, säger Christer Köhler, distriktsläkare på Kiruna hälsocentral.

Politiskt beslut

Det är ett politiskt beslut att införa de psykosociala teamen och primärvårdens södra verksamhetsområde, Piteå älvdal, var en pilot. Det som nu pågår är ett breddinförande i hela länet.

– Vi har utgått från hur de arbetade i södra verksamhetsområdet eftersom de ligger steget före, Sedan har  vi anpassat det utifrån våra lokala förutsättningar, säger Viveka Nutti, som arbetar som KBT-terapeut i Karesuando och även hon tillhör Kiruna hälsocentral.

Uppdraget har vuxit allt eftersom fler professioner kommit in i det. Förutom de egna ronderna i teamet har man också regelbundna avstämningar med specialistpsykiatrin på Gällivare sjukhus och i vissa fall med Närpsykiatrin i Kiruna.

Direktval på telefon

På motsvarande sätt som i Kiruna har övriga hälsocentraler organiserat sig i lokala team som stöttar varandra. Inom norra verksamhetsområdet är totalt drygt 20 personer involverade, med vårdsamordnare/sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut, samtalsbehandlare, kurator, rehabkoordinator och fysioterapeut – samt på Pajala hälsocentral även psykolog.

– På sikt hopppas vi kunna bygga ut teamen med ytterligare kompetens, säger Victoria Stöckel Granqvist, hälso- och sjukvårdskurator på Kiruna hälsocentral.

Patienterna som vill komma i kontakt med det psykosociala teamet ringer sin hälsocental och kommer där till regionens återuppringningstjänst teleQ. De kan då välja direktval ”Psykisk hälsa”, ett nummerval som dock varierar mellan olika hälsocentraler – i Kiruna är det till exempel ”1”.

– Sedan hjälps vi åt oavsett var vi befinner oss geografiskt. Ibland behöver vi också skicka patienterna vidare till det samiska psykosociala teamet, säger Lisa Starlind, teamledare för det norra psykosociala teamet samt psykolog på Pajala hälsocentral.

Victoria Stöckel Granqvist, hälso- och sjukvårdskurator, Stina Inga, sjuksköterska och vårdsamordnare, Viveka Nutti, KBT-terapeut och utbildare i samisk hälsa, Lisa Starlind, psykolog och teamledare i det norra psykosociala teamet samt Christer Köhler, distriktsläkare. I teamet ingår också Jessica Kass Kawo, ST-läkare i allmänmedicin som arbetar på distans från Stockholm, Maria Nilimaa, rehabkoordinator/fysioterapeut, och Anette Smedkvist, arbetsterapeut. Stina Inga och Viveka Nutti tillhör även det samiska psykosociala teamet.

Tar hjälp av andra

En del patienter hänvisas också, beroende på vad de söker för, till andra aktörer som företagshälsovården, socialtjänsten, frivilliga stödorganisationer och kyrkan.

– Vi diskuterar i teamet vilken insats som är lämpligt, säger Christer Köhler.

– Har de exempelvis varit utsatta för våld är det i första hand socialtjänsten de behöver ha kontakt med och handlar det om långvarig sorg föreslår vi ofta en kontakt med kyrkan. Det viktiga är att vi alla drar åt samma håll och att vi kan erbjuda en personcentrerad vård, säger Stina Inga, sjuksköterska och vårdsamordnare på Kiruna hälsocentral.

Sjukskrivningar, remisser till psykiatrin och läkemedelsbehandlingar landar framför allt hos Jessica Kass Kawo, ST-läkare i allmänmedicin som arbetar på distans från Stockholm, och för barn är BUP-linjen en möjlig ingång.

–Tidigare skickade elevhälsan barn direkt till BUP, men nu kommer de först till hälsocentralerna, säger Stina Inga och Lisa Starlind.

Smidigt med videobesök

Det vanligaste kontaktsättet är via ett videobesök i regionens vårdapp Min vård Norrbotten.

– Många tycker att det är smidigt eftersom de inte behöver ta ledigt från jobbet för att åka på ett vårdbesök, men vi kan även boka in fysiska träffar om de önskar. Ofta är det långa besök på en timme eller mer plus dokumentation, säger Victoria Stöckel Granqvist.

– Vart tredje besök inom primärvården gäller psykisk ohälsa, enligt nationell statistik, säger Lisa Starlind.

Modellen de arbetar utifrån kallas för stegvis vård, det vill säga att behandlingen anpassas utifrån patientens behov av vård och att behandlingsinsatsen kan trappas upp i nästa steg.

– För vissa räcker det med egenrådvård eller iKBT. Om det inte hjälper kanske det behövs samtalsterapi och i en del fall en remiss till psykiatrin, säger Lisa Starlind.

Inga Kuoljok, kurator på den samiska resursenheten vid Jokkmokks hälsocentral och länskoordinator för Kunskapsnätverket för samisk hälsa, och Laila Rassa, distriktssköterska på Jokkmokks hälsocentral och vårdsamordnare för det psykosociala teamet som vänder sig till samer.

Samisk kulturkompetens

När det gäller det psykosociala teamet för samisk hälsa är ingången via hälsocentralernas telefonsystem densamma.

Teamet jobbar över hela Norrbotten, även om det än så länge framför allt haft patientkontakter i primärvårdens norra verksamhetsområde.

Stina Inga och Viveka Nutti i det norra teamet, med placering i Kiruna och Karesuando, ingår även i det samiska teamet. Det gör också tre medarbetare på Jokkmokks hälsocentral: Inga Kuoljok, kurator på den samiska resursenheten och länskoordinator för Kunskapsnätverket för samisk hälsa, Laila Rassa, distriktssköterska och vårdsamordnare, samt Risten Utsi, distriktsläkare.

Remiss till Norge

Inom teamet finns det både de som talar lulesamiska och nordsamiska.

– Om vi inte räcker till tar vi stöd av andra. På Jokkmokks hälsocentral är det till exempel många som har samisk kulturkompetens och ibland vill man kanske inte träffa mig eftersom våra släkter är bekanta. Då är det bra att vi kan hjälpas åt, säger Inga Kuoljok.

Dessutom finns det möjlighet för teamets medlemmar att ta hjälp av psykiatrin på Gällivare sjukhus eller från SANKS, Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsovård och missbruk, i Norge, som Region Norrbotten har avtal med. Det går också att vid behov remittera patienter dit, men det måste göras av en läkare på vuxenpsykiatrin eller BUP.

”Det är en ynnest att jobba i det psykosociala teamet för samisk hälsa”, säger Laila Rassa och Inga Kuoljok.

Klimatstress och rasism

De flesta patienterna hör av sig på telefon, men ibland kommer patienter även resande långväga ifrån för ett fysiskt möte.

– När en samisk patient ringt någon av hälsocentralerna i området för att de vill ha hjälp med sin psykiska hälsa erbjuds de kontakt med det samiska teamet. Jag gör en första kartläggning där jag bland annat tar upp levnadsvanor, social situation och mående. De kanske behöver samtalsterapi eller träffa vår läkare, säger Laila Rassa.

– Det kan exempelvis handla om ångest, ekonomisk stress, nedstämdhet eller depression, men det finns också en del problem som är kopplade till den samiska kulturen. Exempelvis klimatstress, utsatthet från majoritetssamhället, rasism, svårigheter att påverka myndigheter som beslutar om naturtillgångarna eller en allmän oro för rennäringens villkor på grund av exempelvis gruvetableringar, väderlek eller ekonomi, säger Inga Kuoljok.

Positiva reaktioner

Hon berättar att de alltid erbjuder videosamtal, men ofta vill de som hör av sig ha telefonkontakt.

– Om det är en renskötande same kan de befinna sig på slakt, älgjakt, renskiljning eller någon annanstans ute i naturen så då funkar telefon bättre eftersom det är bättre täckning. För det mesta har de enklast att höra av sig april, maj eller juni då renarna är till fjälls och man har mer tid, fortsätter Inga Kuoljok.

Laila Rassa inflikar:

– Ibland biter de ihop och avstår från att kontakta vården långa perioder av året trots att de mår dåligt.

De tycker båda att det är en ynnest att få jobba i det psykosociala teamet.

– Vi får så positiva reaktioner och för oss som jobbar i det är det fantastiskt kul och stimulerande.

Däremot har de inte gjort någon formell utvärdering hur patienterna upplever stödet.

– Nej, vi vill gärna göra det, men det gäller att göra det på rätt sätt eftersom samer är utsatta för olika typer av undersökningar och utvärderingar hela tiden. Att skicka ut ytterligare en enkät kan därför riskera att sända fel signaler eftersom vi vill att deras kontakt med oss ska vara en trygg arena, säger Inga Kuoljok.

Text och foto: Jonas Hansson