De reste 180 mil till Kiruna för sidotjänstgöring

Akutmottagningen på Kiruna sjukhus har blivit populär bland läkare under specialiseringsutbildning. Malin Strömfors och Nourhan Alshhabe, legitimerade läkare och kolleger på Skånes universitetssjukhus i Lund, reste 180 mil för att göra sidotjänstgöring.

De två kollegerna och kompisarna befinner sig på sluttampen av den fem år långa ST-utbildningen till specialistläkare i akutsjukvård. I utbildningen till specialistläkare ingår så kallad sidotjänstgöring, även kallad för randning. Det innebär att den blivande specialisten jobbar på olika kliniker för att skapa sig en så bred och djup bild som möjligt av sin kommande yrkesroll.

För att bli ST-läkare inom akutsjukvård behövs sidotjänstgöring inom flera områden, vilka gör att akutläkaren ska behärska alla akuta sjukdomstillstånd.

Ville arbeta självständigt

Anledningen till att de valde akuten i Kiruna handlade om en önskan om att vidga vyerna och göra något annat än det förväntade, berättar de.

– Jag ville komma till ett mindre sjukhus, här i Lund är allting så lättillgängligt. Jag ville få lära mig att arbeta självständigt på egen hand och då kändes Kiruna helt rätt, säger Malin Strömfors.

Hon får medhåll från Nourhan Alshhabe.
– Jag ville se något annat, det är nyttigt.

Akutmottagningen på Kiruna sjukhus lockar randande läkare.

Båda är nöjda med valet att resa norrut. De reflekterar över skillnaderna i förutsättningar mellan akuten på Kiruna sjukhus och dito på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Det var lärorikt och roligt. Som läkare styrde man mer och hade mer frihet. Det är också en annorlunda patientgrupp som söker vård där, patienterna söker vård senare i sjukdomsförloppet, säger Nourhan Alshhabe.

Lita på egna bedömningar

En lärdom de bär med sig från akuten i Kiruna är modet att våga lita på egna bedömningar.

– Visst var man ensam ibland i svåra situationer, men då var det skönt att ha telefonnummer till en senior kollega vid behov. Det var speciellt att behöva tänka på resurserna, exempelvis att det fanns ett begränsat antal blodpåsar och att röntgen inte var tillgänglig dygnet runt. Insikten att jag var den högsta kompetensen på akuten var lite läskig till en början, säger Malin Strömfors.

– Jag fick göra överväganden jag aldrig tidigare hade gjort. Logistiken var annorlunda än i Skåne och jag fick skicka några hjärtinfarkter med helikopter och ambulansflyg till Sunderby sjukhus. Det var dramatiskt men gick förvånansvärt smidigt, säger Nourhan Alshhabe.

Hanterar kritiska situationer

En av anledningarna till att de har valt att inrikta sig på akutsjukvård, är lockelsen med att den ena dagen aldrig är lik den andra.

– Som akutläkare slipper man hamna i ekorrhjulet med rond- och avdelningsarbete. Det är en bred roll där jag får lära mig allt möjligt och ta hand om patienter i de mest kritiska situationer, säger Nourhan Alshhabe.

Malin Strömfors fyller i:

– Det kändes lockande då man behöver vara en generalist i och med att en akutläkare möter alla olika tillstånd. Det passar mig bra, som inte vill fastna med ronder. Som akutläkare vet jag inte vad passet kommer att innehålla.

Minnen för livet

Nourhan Alshhabe blev färdig specialist i akutsjukvård nu i vår och för Malin Strömfors del är det dags i mars nästa år.

Abisko var en av de platser som Malin Strömfors och Nourhan Alshhabe besökte tillsammans med sina kolleger på akutmottagningen i Kiruna.

Även om de inte planerar att flytta från Skåne till Norrbotten är de överens om att tiden i Kiruna gett dem minnen för livet. Inte ens klimatet var någon större utmaning.

– Jag tycker att det var mysigt, visst, det blev mörkt snabbare men det var mycket ljusare när det blev vinter, här i Skåne tenderar det att bli så grått, säger Nourhan Alshhabe.

– Allt var så personligt. Kollegerna gjorde det lätt för oss att trivas. De visade Ishotellet, gamla delen av Kiruna och Luossavaara och tog även med oss till Abisko, det var mycket fint, säger Malin Strömfors.

Skapar intresse bland juniora

Tone Sjögren Antonsson, överläkare och läkarchef på akutmottagningen i Kiruna, berättar att specialisttjänstgöring i akutsjukvård inleddes 2013. Vartefter de första ST-läkarna blev klara har de kunnat förbättra utbildningen till dagens höga nivå.

– De befintliga ST-läkarna och specialisterna skapar i sitt arbete intresse hos juniora kolleger att söka ST i Kiruna. De senaste åren har det varit tätt mellan intresseanmälningarna för att påbörja specialiseringstjänstgöring här. Det är en lyx att inte behöva marknadsföra oss. Just nu är det ett pussel för att få till handledning för alla som vill komma hit. säger Tone Sjögren Antonsson.

Utveckla beslutskompetens

Enligt henne är det utmaningen i att tidigt få arbeta självständigt och utveckla sin beslutskompetens som är den främsta anledningen till att det blivit populärt bland ST-läkare från andra regioner att komma till Kiruna för en randning.
– De läkare som kommer till oss för att göra sin specialiseringsutbildning vill ställa sin kunskap på sin spets. De är mycket duktiga. Hit kommer ett osorterat patientflöde och läkarna måste tänka flera steg fram. Det vill säga om patienten behöver transporteras vidare eller bli sövd gäller det att tidigt ha en plan för patienten, säger Tone Sjögren Antonsson.

Hon berättar att en läkare under specialiseringstjänstgöring arbetar med fasta läkare de första veckorna och mer självständigt den resterande tiden. Vanligtvis stannar de i Kiruna mellan fem och åtta veckor.

Text: Monica Sandberg
Foto: Mimmi Feuer, John Sandström och Kristoffer Tuoma