De stöttar under könsbekräftande behandling

När patienter funderar kring sin könsidentitet kan de få stöd av de könsidentitetsteam som finns inom Region Norrbotten. Teamen har kontakt med patienterna genom hela den fleråriga processen – helt utifrån varje patients behov.

Tidigare användes begreppet könsdysfori när man pratade om vård för patienter som funderar över sin könsidentitet. Ordet könsdysfori innebär lidande som patienten upplever kopplat till att hur kroppen ser ut inte stämmer överens med den könsidentitet man har. Men det är långt ifrån alla patienter som upplever könsdysfori.

– Numera utgår vi inte från att det här lidandet finns hos alla patienter. Man kan ha det i olika stor utsträckning. Därför säger vi att vi jobbar med könsidentitet, det är mer övergripande, säger Riikka Vahlroos.

Processen börjar i primärvården

Patienter som har funderingar kring sin könsidentitet kan vända sig till sin hälsocentral, ungdomsmottagning eller BUP.

– Patienten måste inte ha en klar bild eller ha gjort en bedömning av vad den vill. Det räcker med att man funderar för att vi ska kunna erbjuda stöd.

Sanna Johansson, Karin Nilsson och Riika Vahlroos utgör tre fjärdelar av teamet i Luleå. Saknades vid intervjun gjorde Lotta Sandström.

Just nu arbetar de med ungefär 80 patienter i Luleå. Alla är i olika stadier av sin könsbekräftande behandling.

Först görs en så kallad basutredning, som görs för alla patienter inom närpsykiatrin. Där undersöker man om det finns några andra behov av stöd, till exempel om man har någon psykisk sjukdom eller om något särskilt stöd behövs.

– Det tar 1-3 besök, lite beroende på hur man mår, säger Sanna Johansson.

– Basutredningen görs för att patienter som söker vård för könsidentitet är i lika stort behov av psykiatrisk hjälp som den övriga befolkningen, säger Riikka Vahlroos.

Efter basutredningen sker ett läkarbesök, som är en allmän psykiatrisk bedömning. Där undersöker man bland annat om det finns något behov av specialistpsykiatri utöver könsidentitetstankarna, behöver man utreda neuropsykiatriskt?

En patient kan träffa teamet i flera år eftersom processen innehåller många steg och en hel del väntetid.

Vad behandlingen omfattar ser olika ut för olika patienter. Det finns ingen mall som alla följer. Ju fler steg man vill ta, till exempel med hormonbehandling och operation, desto mer väntetid blir det.

– Behandlingen är en lång process som kan ta flera år. Att det tar så lång tid beror på att det finns många steg där det blir väntetid. Man kan säga att vi finns där under tiden för att göra all väntan mer hoppingivande. Vi kan fortsätta arbetet mellan de steg som har lång väntetid, säger Riikka Vahlroos.

Patientens önskan styr

Alla i teamet jobbar med samma uppgifter, men eftersom de har olika yrkesroller är de specialister på olika saker och områden. Stödet som teamet kan erbjuda utgår från patientens önskemål och behov. Sanna Johansson som är socionom stöttar kring den psykosociala delen.

– Vi hjälper patienterna att få kontakt med övriga myndigheter och verksamheter såsom LSS och Luleå kommun. Kontakten handlar också om stödjande samtal med fokus på patientens relationer och familjens bemötande under transitionsprocessen, säger Sanna Johansson.  

Med sina olika kompetenser kan Sanna Johansson, Karin Nilsson och Riika Vahlroos erbjuda olika sorters stöd.

Karin Nilssons specialitet är könsbekräftande aktiviteter. Vad som är en könsbekräftande aktivitet är ytterst individuellt, men övergripande kan man säga att det handlar om könsuttryck och vad patienten själv kan göra i den könsbekräftande behandlingen för att både känna sig och uppfattas som det kön man identifierar sig med.

– Jag vill egentligen inte ge exempel eftersom det ser så olika ut, men det kan handla om utseenderelaterade frågor som kläder, hår och smink. Men det kan också handla om vilka aktiviteter man ägnar sig åt som speglar identiteten. Målet är inte att till exempel alla ska sminka sig och ha håret på ett visst sätt, det handlar om att man ska hitta sin egen stil och den kanske inte alls följer det skönhetsideal som är normen, säger Karin Nilsson.

Stödgrupp där deltagarna styr

Riikka Vahlroos som är psykolog gör de neuropsykiatriska utredningarna, när det behövs. Om det behövs insatser kring till exempel ångest eller depression kan hon bidra med det. Riikka träffar också de patienter som uttrycker en ambivalens inför en könsbekräftande behandling och önskar utforska detta innan eventuell remittering sker.

Hon håller också i stödgruppen där deltagarna träffas och pratar om olika teman. Träffarna formas av vad deltagarna själva vill prata om.

– Det kan handla om hur behandlingen går, hur det varit att komma ut eller specifika grejer som röstträning, säger Riikka Vahlroos.

Transvården blir högspecialiserad

Under våren har Socialstyrelsen beslutat att transvården i Sverige ska bli nationellt högspecialiserad. Anledningen är att vården behöver bli mer jämlik över landet. Exakt hur det ska gå till i praktiken är inte klart ännu.

– Könsidentitetsteamet i Umeå kommer att finnas kvar, det vet vi säkert. Men i övrigt får vi se hur det är tänkt att vi ska arbeta med den högspecialiserade vården framöver, säger Riikka Vahlroos.

Inom Region Norrbotten har det tagits fram en länsövergripande rutin som möjliggör god och jämlik vård oavsett var i länet patienten bor. Tanken är att samtliga psykiatriska öppenvårdsmottagningar inom Division psykiatri ska beröras av rutinen.