”Det norrbottniska litterära arvet är viktigt att värna om”

Kärleken till litteraturen ledde Kajsa Kero till förlagsutbildningen i Lund – och i höstas hem igen. Nu ansvarar hon för Resurscentrum för litteratur, som är en del av Region Norrbotten. – Det lockade att få lyfta upp den norrbottniska litteraturen, som har för liten plats nationellt, säger Kajsa Kero.

I en litterär värld där storstadsperspektiven dominerar arbetar Kajsa Kero för den norrbottniska litteraturen. Resurscentrum för litteratur, där Kajsa Kero är verksamhetsledare och den enda anställda, jobbar både för dagens kulturskapare och för framtidens. Helhetsperspektivet lockade henne från förlagsjobbet i Lund.

– Jag ville få jobba för litteraturen och främja den på ett helhetssätt och inte fokuserat mot en specifik utgivning. Att jobba för att framtidens litteraturlandskap i Norrbotten säkerställs och att unga författare känner att de kan stanna och vara verksamma i Norrbotten.

Moa Backe Åstot, Jokkmokk, är en av de unga författare som kommit fram på senare år. Hennes debutroman Himlabrand nominerades till Augustpriset. 

Resurscentrum för litteratur riktar sig inte bara till författare utan också till översättare, förlag, illustratörer och andra kulturskapare inom litteratur i Norrbotten. Kajsa kan hjälpa till med rådgivning om hur man navigerar i förlagsbranschen, möjligheter som finns inom digital utgivning, vilka typer av förlag som finns eller hur man kan finansiera sitt skrivande.

”Finns inte läsare finns det inte skapare”

Arbetet handlar också om att ta fram projekt, aktiviteter och initiativ för att skapa arbetstillfällen, fortbildning, bygga och skapa nätverk.

– Det riktar sig till professionella, men vi behöver samarbeta om att jobba med skriv- och läsfrämjande. Finns det inte läsare så finns det inte skapare, säger Kajsa.

”Jag läser det som faller mig in för tillfället. Det kan vara en ungdomsroman eller en deckare. Jag älskar true crime och historiska skildringar. En lite ovanlig genre jag gillar är berättelser om vrak”, säger Kajsa Kero.

Under åren i södra Sverige med studier, praktik på ett Bonnierförlag och jobbet på utbildningsförlag fanns tanken på att flytta hem till Luleå igen alltid där. Jobbet på Resurscentrum för litteratur blev en anledning att göra slag i saken.

– Jag ville flytta tillbaka närmare familjen och naturen. Då dök det här jobbet bara upp, mamma hittade annonsen. Jag kände bara att självklart att jag ska jobba för Norrbottens litteratur, det är det jag predikat om på mina förlag. Jag blev såklart jätteglad när jag fick jobbet.

Kajsas man, som också är från Luleå, hade tidigare varit tveksam till att flytta tillbaka. Men vid det här laget var han också med på tåget. Paret tog sitt flyttlass 150 mil norrut. Eftersom Kajsas tjänst varit vakant ett tag har hon börjat med att göra ett omtag.

– Jag vill skapa ett utrymme för kulturskapare att vara med och bestämma vad vi ska göra och vilka behov som finns idag, så att vi jobbar i rätt riktning, med ny teknik och de villkor man har som kulturskapare. Det gäller att se till att jag faktiskt når personerna jag ska jobba för.

Svårt att nå ut i mediebruset

Utmaningar saknas inte. Även om det kommit ut en hel del litteratur och norrbottensskildringar de senaste åren är det svårt för lokala litterära kulturskapare, långt ifrån Stockholmsförlagens stora releasefester, att nå ut till en bredare publik. Förlagen i Norrbotten har andra förutsättningar än storförlagen söderut,  särskilt de som ger ut litteratur på våra nationella minoritetsspråk. Bara att litteraturen inkluderas i kultursammanhangen är svårt.

– En stor utmaning är ren synlighet, att synliggöra norrbottenslitteraturen i det storstadscentrerade mediebruset, och de mindre norrbottniska förlagen i en bransch där de stora förlagshusen på flera sätt har helt andra villkor.

Varför är det viktigt med litteratur av personer som verkar i Norrbotten?

– Det norrbottniska arvet i litteraturen är viktigt att värna om. Här finns minoritetsspråk och kultur som behöver utrymme och det finns perspektiv härifrån som sällan blir hörda. Röster som behöver höras nationellt och internationellt, litteraturen blir lätt storstadscentrerad. I Norrbotten har vi ett starkt arv av konst och litteratur. Det är viktigt att värna om den litteraturen och kulturskaparna vi har här.

Kajsa Kero tipsar om semesterläsning

Varför inte krydda semestern med lite Norrbottenslitteratur i hängmattan eller på stranden? Kajsa tipsar om ganska nya böcker för alla åldrar.

Barn (6–9 år): Den underjordiska insektsorkestern av Peo Rask, illustrationer av Julia Kovaleva. 
Bästisar på jakt efter svar, musikaliska insekter, mysterium.

Ungdomslitteratur (12–15 år): Fjärilshjärta av Moa Backe Åstot 
Samisk identitet, förlust, självbestämmanderätt. 

Ungdom/vuxen (15+ år): De tar allt ifrån mig av Linda Jones 
Utanförskap i ett nedmonterat samhälle, jakt(lag), raseri.

Vuxen, deckare: Sorgsystern av Tina N Martin (tredje delen om kriminalinspektör Idun Lind)
Spårlöst försvinnande, familjerelationer, vuxenvärldens svek.

Vuxen, roman: Gröna villan av Sofia Rutbäck Eriksson 
Pensionärer med kreativa lösningar, oväntad vänskap, kamp för ett gemensamt mål. 

Sommarlyssning:
Gränsen av Majvor Müller (del 1 av 3 om journalisten Hanna Storm)
Försvunna bärplockare, ledtrådar, hat och hämnd.  

Virus av Daniel Åberg (ljudboksserie i sju delar)
Epidemi, misstänksamhet, överlevnad i en förlorad civilisation.

Text och bild: Sara Stylbäck Vesa