Dialyssjuksköterskor som ger livsuppehållande behandling

På dialysmottagningen är dialyssjuksköterskorna Anna och Edvard och deras kollegor en viktig del av den återkommande behandlingen som för många patienter blir livslång.

Klockan är strax efter tio på förmiddagen. I dialysmottagningens behandlingsrum på Sunderby sjukhus finns 13 dialysplatser och just nu behandlas tio patienter med hemodialys, även kallad bloddialys.

På mottagningen får vuxna patienter som har kraftigt nedsatt njurfunktion behandling för att rena blodet från restprodukter och avlägsna kroppens överskott på vätska. Samma behandling genomförs vanligen 2-4 gånger i veckan och pågår mellan tre och fem timmar.

– Det gör att vi får lära känna patienterna eftersom vi träffar dem så många gånger, säger Edvard Andersson, dialyssjuksköterska.

Han har tidigare arbetat som sjuksköterska i Umeå och snart varit på dialysmottagningen i ett år.

– Jag ville testa något nytt. Det är annorlunda att jobba på dialysen jämfört med en avdelning. Här är vi ett litet och nära gäng som får hjälpas åt med allt vilket ger en trygg känsla, förklarar Edvard.

– Det är en social och givande arbetsplats, säger dialyssjuksköterskan Anna Eriksson som har jobbat på dialysen i fyra år.

Livslång behandling

Dialys kommer från det grekiska ordet dia´lysis som betyder åtskiljande eftersom restprodukter just separeras från blodet under behandlingen.

Friska njurar har en stor överkapacitet och först när endast cirka 10 % av kapaciteten kvarstår behöver ett ställningstagande till aktiv uremivård göras, vilket innebär någon form av dialysbehandling eller transplantation.

– Dialys är en livslång behandling om patienten har kronisk njursvikt och inte blir njurtransplanterad, säger Anna.

Vid akut njursvikt kan dialys krävas för att patienten ska överleva. Patienter som behöver vård på intensivvårdsavdelning, IVA eller hjärtintensivvårdsavdelning, HIA kan få dialys genom att en dialyssjuksköterska kommer till patienten med en förberedd dialysmaskin och en mobil vattenrenare för att genomföra hemodialysbehandling. Efter ett antal behandlingar kan njurarna återfå tillräcklig kapacitet för att patienten kan klara sig utan dialys.

Under bloddialysen transporteras patientens blod till och från en dialysmaskin och ett finmaskigt filter. En pump får blodet att cirkulera genom filtret och varje minut renas ungefär 3 deciliter blod från restprodukter och överskottsvätska.

Dialysmaskinens filter renar ett par deciliter blod varje minut.

Hemodialysvätskan som används vid bloddialys består av vatten som förbehandlas genom flera olika filter innan det passerar en vattenreningsanläggning. I dialysmaskinen sker slutreningen av vattnet innan det blandas med dialyskoncentrat och bikarbonat. Hemodialysvätskan klassas som ett läkemedel och tillverkningen kräver tillstånd av Läkemedelsverket som även gör regelbundna inspektioner.

I dialysmaskinen pumpas blodet runt och renas.

Särskilt blodkärl

För att kunna genomföra bloddialys krävs tillgång till kroppens blodbana och högre flödeskapacitet än vad som finns i vanliga blodkärl. Därför skapas ofta ett särskilt blodkärl, vanligtvis på underarmen, genom att operera ihop en ven och artär, en så kallad AV-fistel, som kan hantera större blodflöden.

En del patienter kan även opereras med en AV-graft, som är ett konstgjort blodkärl. Inför varje behandling punkteras AV-fisteln eller AV-graften med två grova nålar som kopplas till dialysmaskinens slangar. I vissa fall passar det bättre att använda en central dialyskateter, CDK som läggs in via halsvenen.

Olika modeller av central dialyskateter, CDK, som används vid dialysbehandling. Genom den röda slangen leds blodet från kroppen till dialysmaskinen och genom den blå slangen leds det renade blodet tillbaka.

I Norrbotten finns dialysmottagningar på sjukhusen i Kiruna, Gällivare, Kalix, Sunderbyn och Piteå. Det finns några patienter som helt själva genomför sin bloddialys i hemmet. Det kallas hemhemodialys, HHD, vilket skapar större frihet och sparar mycket tid för patienterna. På mottagningen i Sunderbyn finns även två platser för självhemodialys, SHD.

– Hit kan patienter komma för att själva utföra sin behandling, men utan att behöva ha all utrustning för hemodialys hemma, säger Anna.

Egenvård och att göra patienten delaktig i sin egen behandling är något som dialysmottagningarna i länet arbetar aktivt med. Det bidrar till ökad självkänsla och minskar beroendet av vårdpersonalen som får mer tid till övriga patienter.

Anna demonstrerar hur ultraljud ökar precisionen att sätta nålen rätt i ett blodkärl.

Flera faktorer

En patient som kommer till dialysmottagningen får börja med att väga sig och ta blodtryck. Därefter sker en genomgång av patientens hälsa och sjukdomshistoria samt hur andningen upplevs och eventuell bensvullnad.

Dessa faktorer tas med i bedömningen som dialyssjuksköterskan gör inför varje behandling för att planera hur mycket vätska som bör avlägsnas från patienten. Det kan vara en svår avvägning att avgöra hur mycket vätska som kan avlägsnas under behandlingen och samtidigt undvika komplikationer.

Varje dialyssjuksköterska är patientansvarig för några patienter var och ansvarar då för uppföljningen av deras behandling samt att blodprover tas och ronder planeras.

Nära och tryggt

I dagsläget finns ingen vidareutbildning för att bli dialyssjuksköterska. Utbildningen sker istället på mottagningen i form av en internutbildning på 6-8 veckor.

– Under internutbildningen jobbar vi hela tiden i par. Det känns nära och tryggt, förklarar Edvard.

Dialysbehandlingen sker i en spännande miljö med olika typer av medicinteknisk utrustning och i nära samarbete med både patienten och annan vårdpersonal. Många på mottagningen har olika ansvarsområden och det finns möjlighet att fördjupa sig.

– Jag ansvarar bland annat för hälsoenkäten Rand 36, som används för att mäta patienters självskattade hälsa och livskvalitet, säger Edvard.

På mottagningen jobbar alla nära varandra och varje arbetsdag inleds med ett morgonmöte med genomgång av arbetsdagen och veckan brukar ofta avslutas med fredagsfika.

– Vi arbetar som ett team och tycker att det är roligt att gå till jobbet.

Framdukat för behandling av morgondagens patienter. Vagnarna innehåller dialyskoncentrat, bikarbonat och övrig utrustning anpassad efter patientens behov.

Dialysmaskiner kan flyttas till intensivvårdsavdelningen, IVA och hjärtintensivvårdsavdelningen, HIA för patienter som behöver hemodialysbehandling.

Filter som förbehandlar vattnet som sedan blir dialysvätska.

Text och foto: Anders Vikman Linder