Etikråd i framkant fyller tio år

Visste du att Region Norrbotten är en av de regioner i Sverige som kommit längst med sitt organiserade etikarbete? Intresset för Etikrådets uppdrag och hur de arbetar är stort. Nu fyller rådet tvåsiffrigt.

Region Norrbottens etikråd har sitt ursprung i en utbildning för etikombud som startade 2011. Rose-Marie Isaksson har varit med sedan start och minns:
– När fler etikombud utbildades ökade samtidigt den etiska medvetenheten i vården vilket också var målet. De började till exempel att identifiera etiskt svåra patientfall på avdelningarna. De etiska frågeställningarna ökade och allt fler behövde stöd. Då fanns inget etikråd utan endast mitt uppdrag som strateg vilket inte var tillräckligt Beslutet om att skapa ett råd togs i regionstyrelsen. Första mötet kunde vi hålla 2015.

Rådet arbetar främst med vårdetiska och medicinetiska frågor. De har en rådgivande roll, men fattar inte beslut.

En bred sammansättning

Etikrådet består till största del av personer som arbetar inom vården men även representanter från andra område finns med för att täcka bredden i verksamheten och belysa etiska frågor ur flera perspektiv. Det är inte enbart läkare och sjuksköterskor som är med i rådet. En som kommer utifrån är Henrik Ahlenius som är moralfilosof från Statens medicinsk-etiska råd (Smer).

– Det vi alla har gemensamt är ett genuint intresse för etiska frågor, säger Katarina Lindgren, överläkare och sektionschef.

Oftast är det medarbetare inom vården som kontaktar etikrådet med funderingar och dilemman. Det kan till exempel handla om behandlingsbegränsningar i livets slutskede. Eller att en patient tackar nej till en behandling som man vet skulle göra gott. När en fråga kommer till rådet åker minst två ledamöter till arbetsplatsen och genomför en etisk rond.

– Ibland når vi inte en lösning, men det är viktigt att kunna känna att man gjort allt man kunnat och att det kan vara gott nog. Det kan ge en lättnad i arbetsgruppen att få prata igenom frågorna ordentligt, säger Moa Lygren, folkhälsovetare och vice ordförande.

Etik ger friska arbetsplatser

Etisk stress är en fråga som blev extra aktuell under pandemin och som fortfarande finns kvar på grund av utmaningar med kompetensförsörjning. Det handlar om att medarbetare kan känna att de inte riktigt gör det som de innerst inne känner att de borde göra, till exempel på grund av hög arbetsbelastning. Att stanna upp och reflektera tillsammans i arbetsgruppen och känna att man är överens på brukar kunna minska stressen.

– Ja, och att man pratar om att det faktiskt finns tydliga etiska principer att luta sig mot, det är inte bara fritt tyckande, säger Maria Joelsson, överläkare och biträdande divisionschef.

Att arbeta med etik är ofta en framgångsfaktor för att behålla medarbetare på arbetsplatsen.

– Vi ser att arbetsplatser med aktiva etikombud har medarbetare som trivs mår bättre och har lägre nivå av etisk stress, säger Katarina Lindgren.

Etikombuden är grunden

På varje sjukhus finns etiknätverk för etikombuden. På den individuella arbetsplatsen kan det finnas ett eller flera etikombud. Att nyutbilda etikombud och vidareutbilda de som redan finns har högsta prioritet för etikrådet. Det är etikombuden som jobbar där det avgörande etikarbetet sker.

När rådet startade hade de som mål att de etiska frågorna skulle bli en naturlig del såväl i vardagen som i styrning och ledning. Det har man lyckats med.

– Den etiska medvetenheten har ökat mycket. Vi får ofta möjlighet att prata på planeringsdagar. Vi finns i ST-utbildningen, på det kliniska basårsprogrammet och för AT-läkarna, säger Rose-Marie Isaksson.

Att chefen är med på tåget är avgörande menar sjukhusprästen Sven Sundin:

– Det är en stor framgångsfaktor att chefen är överens om att någon på avdelningen ska bli etikombud. Då finns stödet där och arbetet blir hållbart över tid.

Ny teknik kan skapa etiska dilemman

Hur vårdens utveckling kommer påverka det etiska perspektivet i vården är svårt att säga, men att digitalisering och AI kommer att ge upphov till nya etiska dilemman finns det ingen tvekan om. Oavsett vad framtiden bjuder på så finns etikrådet där.

– Ingen fråga är för liten. Det måste inte handla om liv och död, utan kan vara mindre vardagsfrågor, säger Moa Lygren.

Moralfilosofen Henrik Ahlenius fyller i:
– Ja och det som först verkar litet är ofta större än man tror. En liten fråga kan kugga i något annat och plötsligt är man i den där stora frågeställningen ändå.