Fem frågor till regionens doktorander i forskarskolan
Forskarskolan i Nära vård är ett samarbete mellan Region Norrbotten och Luleå tekniska universitet. Åtta doktorander, fyra från vardera organisation, utforskar frågor kring framtidens vård. Vi ställde fem frågor till regionens fyra doktorander kring vad de forskar i och varför de deltar i forskarskolan.
Mari Modig, Sofia Ryytty Stålnacke, Rose-Marie Imoni och Jenny Nilsson är Region Norrbottens fyra doktorander i forskarskolan.
Mari Modig, Luleå, legitimerad fysioterapeut, specialist inom primär hälso- och sjukvård / Fysioterapienheten, Sunderby sjukhus
Vad handlar din forskning om?
– Norrbottningarnas hjärt-kärlhälsa är sämst i Sverige. En majoritet av allt insjuknande beror på påverkningsbara livsstilsfaktorer. Därför behöver vi finna nya arbetssätt att arbeta förebyggande mot hjärt-kärlsjukdom. Forskningsprojektet syftar till att identifiera riskgrupper av individer med en negativ hälsotrend samt utforma och utvärdera en intervention för denna målgrupp.
Kan du redan nu berätta om något intressant som du kommit fram till?
– Första delstudien kommer att visa hur trenden för övervikt och obesitas sett ut i Norrbotten och Västerbotten fram till år 2022 med hjälp av data från MONICA-registret.
Varför är det viktigt att forska i Nära vård och vad betyder begreppet för dig?
– Forskning ger viktig kunskap för Nära vård-omställningen av hälso- och sjukvården, där personcentrerat förhållningssätt är centralt. Det innebär att utgå från individens behov och förutsättningar, både i vårdmötet och i hur vården organiseras. Vidare behövs ett ökat fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser för att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. En betydande utmaning är den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning som i större utsträckning lever med kroniska sjukdomar.
Vad har du tidigare forskat i?
– Min masteruppsats handlade om KOL-patienters upplevelse av egenmonitorering i hemmet.
Varför sökte du till forskarskolan?
– Under skrivandet av min masteruppsats inspirerade min dåvarande handledare Sara Lundell vid Umeå universitet mig till fortsatt forskning. Hon föreslog att jag skulle söka en doktorandtjänst. Jag strävar alltid att få lära mig mer och utvecklas och forskarskolan är perfekt för det. En stor fördel med forskarskolan är samhörigheten med de andra doktoranderna. Det är också värdefullt att få fortsätta utvecklas kliniskt parallellt med den akademiska utbildningen.
Rose-Marie Imoni, Piteå, specialistsjuksköterska, länssamordnare för palliativ vård och doktorand
Vad handlar din forskning om?
– I mitt forskningsprojekt vill vi studera hur människor i glesbygd i Norrbotten föreställer sig en god och nära vård i livets slutskede. Vi vill också ta reda på om och i så fall hur volontära insatser från människor i glesbygd skulle kunna bidra till en god och nära vård i livets slutskede.
Kan du redan nu berätta om något intressant som du kommit fram till?
– Just nu tittar jag på hur närstående till personer som dött har utvärderat den vård i livets slutskede som erbjudits i norra sjukvårdsregionen genom att analysera data från en enkät som Svenska palliativregistret sammanställer.
Varför är det viktigt att forska i Nära vård och vad betyder begreppet för dig?
– Begreppet Nära vård för mig är att få till individanpassade, flexibla och trygga vårdkedjor för människor utifrån deras egna önskemål och behov. Det är alltid viktigt att vi bedriver forskning med glesbygdsperspektiv, men framför allt inom Nära vård. Att genom forskning få ta del av glesbygdsbefolkningens livserfarenheter när det kommer till vård i livets slutskede kan komma att påverka hur vi tänker kring vårdkedjan och samverkan mellan olika aktörer i framtiden.
Vad har du tidigare forskat i?
– Jag har skrivit två magisteruppsatser. En inom ämnet omvårdad och en inom internationell hälsa, men jag har inte forskat tidigare.
Varför sökte du till forskarskolan?
– Jag sökte mig till forskarskolan för att projektet var så intressant att jag inte kunde låta bli. Jag jobbar som länssamordnare för palliativ vård i regionen på 20 procent och har stort intresse av den kunskap som forskningen kan bidra till också i min länssamordningsroll.
Sofia Ryytty Stålnacke, Luleå, legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi, doktorand i psykologi / Neurocentrum, Sunderby Sjukhus samt Luleå tekniska universitet
Vad handlar din forskning om?
– Mitt doktorandprojekt handlar om implementering av evidensbaserad kognitiv rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada, forskning om behandlingseffekter, implementeringsfaktorer, utfall och design.
Kan du redan nu berätta om något intressant som du kommit fram till?
– Genomförandet av studierna kommer bidra till en ökad tillgång till evidensbaserad kognitiv rehabilitering, Goal Managment Training, för patienter, samt kunskap och kompetens hos medarbetare. Projektet syfte är att generera kunskap om effektiv och hållbar implementering av evidensbaserade metoder i hälso- och sjukvård.
Varför är det viktigt att forska i Nära vård och vad betyder begreppet för dig?
– Omställningen till Nära vård behöver enligt SKR klinisk forskning och kunskap om implementering. Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig, jämlik och av hög kvalitet. Hälsofrämjande insatser med fokus på att stödja individens egen förmåga är centralt.
Vad har du tidigare forskat i?
– Prematurfödda barns kognitiva utveckling.
Varför sökte du till forskarskolan?
– Jag önskar bidra till att förbättra rehabilitering för personer som drabbats av en hjärnskada och öka tillgången av evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvård. Jag har länge velat gå forskarutbildning och valde att söka forskarskolan för att det är ett bra sammanhang för lärande, stöd och utbyte.
Jenny Nilsson, Luleå, distriktssköterska och doktorand
Vad handlar din forskning om?
– Jag undersöker hur Nära vård kan öka följsamhet till behandlingsriktlinjer för astma och förbättra hälsan hos vuxna med astma. Dessutom undersöker jag effekterna av och om medcinteknisk utrustning samt astma/KOL-mottagningar kan vara en del av den nära vården.
Kan du redan nu berätta om något intressant som du kommit fram till?
– Jag håller just nu på med den första studien som undersöker astma/KOL-mottagningar och deras effekter. Det är ännu för tidigt för att kunna lämna ut något resultat. Men vår hypotes är att det är bättre för hälsan att som vuxen med astma ha sin vård vid astma/KOL-mottagningar jämfört med vanliga besök i primärvården.
Varför är det viktigt att forska i Nära vård och vad betyder begreppet för dig?
– Vi behöver ställa om vården för att klara av framtidens utmaningar och för att kunna göra det på ett säkert sätt behöver vi undersöka hur vården kan organiseras och vad vi kan göra på olika nivåer. För mig handlar Nära Vård om en kvalitativ och tillgänglig vård. En del av det handlar om att vi behöver hitta smarta arbetssätt för att stärka patienten i sin egenvård, för att kunna arbeta patientsäkert och mer hälsofrämjande.
Vad har du tidigare forskat i?
– Jag har inte ägnat mig åt forskning innan, men projektet som jag är med i är kopplat till forskarskolan i Nära vård.
Varför sökte du till forskarskolan?
– Intresset för att doktorera har funnits sedan jag läste till sjuksköterska. Att få chansen att göra det i ett sammanhang med andra som har samma koppling och att dessutom få grotta ned mig i ett ämne som jag tycker är både intressant och viktigt är extra roligt.
Text och foto: Jonas Hansson
I slutet av augusti hölls en nätverksträff där forskarskolorna i Nära vård i Norrbotten och Linköping träffades i Luleå.
