Forskning om litium och hypotyreos väcker internationellt intresse

Patienter som på grund av medicinering med litium har utvecklat hypotyreos, underproduktion av sköldkörtelhormon, kan återhämta sig. Det konstaterar ST-läkaren Ingrid Lieber på Psykiatrin i Sunderbyn i sin doktorsavhandling. Resultaten av forskningen har bland annat väckt intresse hos den amerikanska psykiatriföreningen.

Ingrid Lieber försvarade sin doktorsavhandling Affektiva sjukdomar och deras behandling den 3 mars. Disputationen ägde rum i aulan på Sunderby sjukhus med John McGrath, adjungerad professor på Queenslands universitet i Brisbane, Australien, som opponent

Detta bara drygt fem år efter att hon avslutat sin läkarutbildning i Umeå, där hon gick de sista åren på Sunderby sjukhus i Luleå.

– Jag gjorde mitt examensarbete med Ursula Werneke, psykiatriker vid Sunderby sjukhus, som handledare och hon har även varit huvudhandledare inför disputationen. Jag upptäckte ganska snabbt att det var jättekul med forskning, något jag aldrig hade trott att jag skulle ägna mig åt, berättar hon då vi ses i nya psykiatrihuset vid Sunderby sjukhus.

Ingrid Lieber planerar att fortsätta forska även efter sin disputation. ”Det är fascinerande att se sambanden mellan kropp och sinne”, säger hon.

Forskningsgrupp

Ingrid Lieber ingår i forskningsgruppen LiSIE (Lithium – Study into Effects and Side Effects) i Norrbotten och Västerbotten.

– Efter min disputation är vi två som har disputerat inom LiSIE sedan 2017. En tredje, Filip Fransson i Umeå, och en fjärde, Petra Truedson i Sunderbyn, är på gång, berättar hon.  

Vi har tidigare skrivit om hennes kollega Louise Öhlund, som disputerade 2020.

Doktorsavhandlingen består av fem delstudier och är inriktad på sköldkörteln, som reglerar kroppens förbränning. Mer specifikt avhandlar den hypotyreos, underfunktion, samt hypertyreos, överfunktion, i sköldkörteln.

Ingrid Lieber kommer ursprungligen från Borås. Hennes tyskklingande efternamn har hon efter sin pappa som kommer från Tyskland.

Effektivt mot självmord

Ingrid Lieber har studerat hur man upptäcker och behandlar dessa båda tillstånd vid litiumbehandling, men även hur andra stämningsstabiliserande läkemedel påverkar sköldkörteln.

När det gäller litiumbehandling konstaterar hon att det är förstahandsvalet för patienter med bipolär sjukdom och att det förutom att det är stämningsstabiliserande ger ett effektivt skydd mot självmord.

– Det kapar både maniska och depressiva perioder och minskar risken för inläggning inom psykiatrin. Vår forskning inom LiSIE-studien syftar bland annat till att färre patienter ska behöva avsluta litiumbehandlingen på grund av biverkningar, som ofta går att hantera.

En femtedel drabbas

Hon tillägger:

– Samtidigt har vi patienter som tagit litium i 30-40 år utan större problem, så det är individuellt hur man påverkas.

Risken för hypotyreos ökar om man behandlas med litium. Några vanliga symptom är bland annat nedstämdhet, att man känner sig frusen, trög mage, koncentrationssvårigheter, trötthet och torr hud. En femtedel av alla bipolära patienter drabbas av någon form av underproduktion. I en del fall kan det vara övergående.

– Om skörtkörtelrubbningarna är lindriga blir utmaningen för psykiatrin att bestämma sig för vem som behöver läkemedelsbehandling med sköldkörtelhormon, säger Ingrid Lieber.

”Litium har både för- och nackdelar. Vi har patienter som tagit litium i 30-40 år utan biverkningar”, berättar Ingrid Lieber, som efter sin forskning planerar att ägna mer tid åt bland annat patienterna på ätstörningsenheten.

Framkant i forskningen

Forskningen baseras på patienter i Norrbotten och täckningsgraden har varit hög, konstaterar hon.

– Fler än 1 500 personer med bipolär sjukdom, eller relaterade sjukdomar som påverkar stämningsläget, har ingått i studien. Av dem var det strax under 900 personer som behandlades med litium.

Hon fortsätter:

– LiSIE-projektet ligger i framkant inom vår nisch och det gäller även min forskning. Den har bland annat uppmärksammats av APA, American Psychiatric Association, på deras webbplats. Förra sommaren var jag dessutom i Edinburgh och presenterade resultaten på en internationell kongress. Responsen har varit väldigt givande.

Vad påverkar vad?

Patientnyttan har varit ett självklart fokus för Ingrid Lieber, vars forskningsresultat bland annat har lett till ett förslag om en ny riktlinje för behandling i Region Norrbotten.

Efter sin disputation planerar hon att fortsätta med forskning inom samma område.

– Jag har funderat på en uppföljande studie på de som har avslutat sin litiumbehandling och har även en del andra idéer. Det är fascinerande att se sambanden mellan kropp och sinne. Exempelvis kan stress påverka din kropp vilket i sin tur påverkar ditt sinne, men det är svårt att veta vad som egentligen påverkar vad och gör att vi mår som vi mår. Är det till exempel sköldkörtelns funktion som gör att vi mår dåligt eller påverkas sköldkörteln på grund av hur vi mår i övrigt?