Forskning på blodsjukdomar förlänger liv

När inga andra behandlingsalternativ finns kvar kan forskning bli livsavgörande. På hematologen i Sunderbyn pågår just nu fjorton kliniska prövningar där patienter får tillgång till nya behandlingar. ”Jag tror att vi har förlängt livet på åtskilliga patienter genom åren”, säger överläkare Lena Brandefors.

Ordet hematologi härstammar från grekiskans haima, som betyder blod. Majoriteten av hematologens verksamhet rör olika typer av blodcancer. På kliniken i Sunderbyn finns ett forskningsteam som studerar nya läkemedel och behandlingar.

För att en patient ska kunna delta i studien måste denne, förutom att uppfylla vissa kriterier, ge både skriftligt och muntligt godkännande. Det brukar inte vara svårt att hitta personer som vill delta.

– Här i Norrbotten är många väldigt positiva till att vara med i studier, säger Lena.

Forskningsteamet

I flera av de studier som genomförs på kliniken är Lena ansvarig läkare, eller som det kallas i forskningsvärlden – principal investigator. Det är hon som åker på möten, bygger nätverk utanför sjukhuset och erbjuds studier. Hon träffar också patienterna genom hela processen, från rekrytering till behandling och uppföljning.

På hematologen i Sunderbyn pågår just nu fjorton olika kliniska studier.

För att bedriva studier behöver man en forskningssjuksköterska. På hematologen är det Liselotte Engelmark som har den rollen. Hennes uppdrag är att ta hand om studiepatienterna, starta behandlingar, ta prover och säkerställa att studieprotokollet följs. Lena förklarar att forskningssjuksköterskans arbete är centralt i hela processen.

– Jag brukar kalla henne för spindeln i nätet. För det går inte utan henne.

– Ja, man får ha många bollar i luften, säger Liselotte och skrattar.

För att bolla alla uppgifter har Liselotte hjälp av forskningsundersköterskan Birgitta Bäck, som hanterar prover och ser till att alla dokument sorteras rätt. Ordning och reda är viktigt när man arbetar med forskning.

– Jag kan vara i 25 olika pärmar på en dag, ibland fler, säger Birgitta.

”Jag brukar kalla henne för spindeln i nätet”, säger Lena om Liselottes roll som forskningssjuksköterska.

Nya läkemedel till Norrbotten

Forskningsteamet arbetar ofta med studier på nya läkemedel, vilket innebär att patienterna får tillgång till dessa innan de når marknaden. I många fall handlar det om personer som inte har några andra behandlingsalternativ kvar.

– Det är fantastiskt att vi kan genomföra dessa studier i Norrbotten, säger Liselotte.

– Jag tror att vi har förlängt livet på åtskilliga patienter genom åren, tillägger Lena.

Studierna kan pågå i upp till tio år, med både behandling och långvarig uppföljning. Patienterna har direktkontakt med forskningsteamet och många upplever trygghet i att ha samma läkare och sköterskor genom hela processen.

Det är undersköterskan Birgitta som packar prover i torris och skickar i väg till labb utomlands.

Självbärande studier

Det finns två huvudsakliga typer av studier. Den ena initieras av svenska forskare som samarbetar, medan den andra startas av läkemedelsindustrin. Alla studier får finansiering och betalar sig själva. Sponsringen täcker kostnaden för sköterskor, läkartid, provtagning, röntgen och framför allt läkemedel som annars är väldigt dyra.

För att bedriva forskning krävs även andra resurser. Lena påpekar att avdelningar måste ges utrymme för studier och betonar att forskningssjuksköterskans roll är avgörande.

– Det är ingen hemlighet att det är ont om personal inom sjukvården, så det är viktigt att vi får tid att arbeta med forskningen, säger hon.

Både Liselotte och Birgitta jobbar heltid med forskning.

Utveckling och utbildning

På hematologen har man arbetat med forskning i över 20 år och etablerat sig som en viktig aktör inom området. Läkarna kan själva signalera intresse för en studie inom forskningsnätverket, men ibland kommer förfrågningar direkt från läkemedelsindustrin.

– Många studier går till universitetssjukhus. Men vi får förfrågningar ganska ofta, och det måste betyda att vi har skött oss, konstaterar Lena.

Lena är en läkarna som bygger nätverk i forskningsvärlden och håller koll på aktuella studier.

Forskningen har också fördelar för medarbetarna. När en studie startar får de utbildning i både sjukdomen och behandlingen. Lena förklarar att det handlar om att utveckla en fingertoppskänsla för nya läkemedel, något de lär sig genom studierna på ett strukturerat sätt. När läkemedlet sedan lanseras har de redan etablerade rutiner och arbetsmetoder.

– Jag kan inte komma på några nackdelar med att bedriva kliniska studier. Det utvecklar oss som jobbar här och gynnar våra patienter. Det är stort för Region Norrbotten att kunna erbjuda detta.

Text och foto: Ida Edström

Fakta om forskning på hematologen på Sunderby sjukhus

• I varje studie deltar 1 till 5 patienter.
  
  
• Alla potentiella patienter genomgår noggrann screening innan de kan delta.
  
  
• Patienterna som deltar placeras antingen i en standardgrupp eller en experimentell grupp. Det är i den experimentella gruppen som nya läkemedel testas.
  
  
• Studierna på Sunderby sjukhus är alltid fas II-studier, vilket bland annat innebär att behandlingarna redan är testade och har bedömts som säkra.
  
  
• Många studier är internationella med sponsorer från Tyskland, England eller Schweiz.