”Forskningen kan hjälpa oss att klara omställningen till Nära vård”

Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för Nära vård på Sveriges kommuner och regioner (SKR), lyfte fram forskningens betydelse på Norrskenskonferensen i Luleå. ”För att klara omställningen i vården behöver vi ändra arbetssätt. Forskningen kan hjälpa oss att göra det”, konstaterade hon.

Norrskenskonferensen på Kulturens hus i Luleå samlade runt 160 doktorander och erfarna forskare med vårdinriktning från de fyra regionerna i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF).

Senast Norrsken arrangerades var 2019 i Sundsvall och tanken var att den skulle ha hållits i Luleå 2021, men på grund av pandemin tog det fyra år innan det stora forskareventet åter kunde genomföras. Den här gången inte bara med NRF och de fyra regionerna bakom utan även akademin i form av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mittuniversitetet.

Forsknings- och innovationsarbetet behöver ta mer plats i vårdens verksamhet, enligt Region Norrbottens regionråd Anders Öberg.

Nya arbetssätt och metoder

Regionråd Anders Öberg (S) invigde med att konstatera att de församlade kliniska forskarna tillsammans kan göra skillnad med sin forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet – och även bidra till att sätta den norra regionen på kartan.

– Det är med de små stegen vi tar oss framåt och den vardagsnära forskningen är oerhört viktig för hur vi ska hantera framtida vårdbehov. Med nya arbetssätt och metoder kan vi bidra till att bland annat lösa utmaningen med den åldrande befolkningen i norra Sverige och kompetensförsörjningen, sa han.

Anders Öberg beskrev också att i planen för det nya sjukhuset i Kiruna är en av visionerna att bygga in forskningen långt mer än tidigare för att det ska vara attraktivt att jobba där.

– Forsknings- och innovationsarbetet behöver ta mer plats i vårdens verksamhet. Det kommer i sin tur att bidra till att göra det bättre för de som behöver sjukvården.

Professor Stefan Söderberg berättade om den långvariga MONICA-studien i Norrbotten och Västerbotten, som fyller en viktig roll i och med norra Sveriges höga dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och hypertoni.

"Åk hem"

Knappt hade Anders Öberg avslutat sina inledande ord innan en kvinna i publiken högljutt gjorde sig hörd:

– Ändra inte på perspektiven, förbättra inte hälsan utan låt folk vara sjuka. Så som ni håller på gör ni att människor får ett gott liv fast de inte borde ha det. Jag uppmanar er därför: åk hem.

Det visade sig dock vara skådespelaren Charlotte Lindmark i sin roll som pessimisten. Hon fick publiken att vrida sig av skratt. Därefter återgick det till allvaret med föreläsningar i plenum av professor Stefan Söderberg, överläkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han föreläste om de flertal befolkningsstudier som finns i norra Sverige, där han själv leder den stora MONICA-studien kring hjärt- och kärlsjukdom.

Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik på Luleå tekniska universitet, berättade om arbetet med precisionshälsa.

Precisionshälsa

Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Institutionen för hälsa, lärande och teknik på Luleå tekniska universitet, beskrev hur vart tredje fall av cancer kan förebyggas med preventiva åtgärder. Det är också bakgrunden till Luleå tekniska universitets satsning på forskning om precisionshälsa, att ge rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle. Det lyfts fram i projektet PRECISE som startades i maj där Sveriges första forskarskola inom precisionshälsa inom kort startas i samarbete mellan universitetet och Region Norrbotten.

– Det läggs för lite resurser på förebyggande arbete i vården. Därför är det här en viktig framtidsfråga för hälso- och sjukvården att forska i. Svensk sjukvård bygger i dag på att sjuka ska söka vård, inte att de ska hålla sig friska, konstaterade han.

Mattias Damberg, docent vid Uppsala universitet, var en av huvudföreläsarna. Han leder en forskargrupp som fokuserar på äldre med depression och kognitiv sjukdom. ”Det är en folksjukdom, lika vanligt som demenssjukdom, men vi tar inte hand om det som vi borde”, ansåg han och berättade om framgångsrikt arbete med beteendeaktivering bland äldre.

Depression hos äldre

Konferensens två ”keynote speakers” var Mattias Damberg, docent vid Uppsala universitet och överläkare vid geriatriska kliniken i Västerås, och Lisbeth Löpare Johansson, nationell samordnare för Nära vård på Sveriges kommuner och regioner, SKR, och filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet. Hon har tidigare varit utvecklingsdirektör för hälso- och sjukvård hos Region Norrbotten.

Mattias Damberg berättade om sitt arbete i en forskargrupp som fokuserar på äldre med depression och kognitiv sjukdom. Forskningen är inriktad på att förbättra diagnostik och psykologisk behandling av depression hos äldre.

Nina Fållbäck Svensson, förbundsdirektör för Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) och Johanna Törmä, forskningschef i Region Norrbotten, var båda mycket nöjda med genomförandet och gensvaret på årets Norrskenskonferens i Luleå.

Mer proaktiva

Lisbeth Löpare Johansson inledde sin föreläsning med att hon skulle vilja befinna sig i en tidsmaskin för att se hur omställningen till Nära vård har lyckats om tio år. Hon beskrev också utmaningarna i konkurrensen om arbetskraften, som inte räcker till åt både kommuner, regioner, industri och Försvarsmakten.

– För att lyckas med omställningen till Nära vård måste vi byta fokus från hus och professioner till de vi är till för: brukare och patienter. Vi måste arbeta tillsammans och vara mer proaktiva i att främja hälsa. Om vi hittar sätt att jobba ihop kanske vi inte har den resursbrist som vi annars står inför. Det är dags att skala upp för att klara den här omställningen, sa hon.

Kliniska studier i Sverige är ett samarbete mellan de sex sjukvårdsregionerna som stöds av Vetenskapsrådet. I Norra sjukvårdsregionen går det under namnet Forum Norr, som erbjuder stöd till forskare som genomför kliniska studier i hälso- och sjukvården. Agneta Lindberg, Lisette Marjavaara och Marja-Liisa Lammi Tavelin föreläste.

Äldremottagningar

Lisbeth Löpare Johansson pekade på att det finns flera goda exempel i landet värda att ta efter. Exempelvis äldremottagningar för de mest sköra patienterna. Viktigt är också att lyfta barnens hälsa, att flytta över patienter från specialistvård till primärvård, att utveckla ledarskapet och att kommuner och regioner jobbar med integrerat.

– Forskningen är så viktig i detta och forskningsresultaten måste också komma patienterna till del i vardagen.

Årets Norrlandspristagare fick ta emot pris från Norra sjukvårdsregionförbundets förbundsdirektör Nina Fållbäck Svensson. Patrik Wennberg har enligt motiveringen ”på ett konstruktivt sätt verkat för att utveckla forskning och utbildning” i den norra sjukvårdsregionen. Julia Otten har ”uppvisat goda forskningsresultat samt producerat meriterande publikationer”.

Norrlandspristagare

Under konferensen föreläste också årets Norrlandspristagare, vilket delas ut till forskare som bedrivit särskilt framstående forskning i Norra sjukvårdsregionen.

Priset gick till två forskare vid Umeå universitet:

• Patrik Wennberg, docent, överläkare och specialist i allmänmedicin. Hans forskning är inriktad mot levnadsvanors betydelse för hälsa och sjukdom med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande.
• Julia Otten, överläkare och endokrinolog vid Medicincentrum och biträdande universitetslektor. Hon forskar om behandling av typ 2-diabetes med diet och träning samt om förutsägelse av prediabetes och diabetes.

Text och foto: Jonas Hansson

Christoffer Odensten, kirurg på Sunderby sjukhus och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap på Umeå universitet, föreläste om parastomala bråck, vilket han doktorerar i den 1 december.

Fiona Murray och Ann-Charlotte ”Lotta” Kassberg från Region Norrbottens forskningsenhet, ingick i arrangörsgruppen som höll samman programmet för Norrskenskonferensen.

Hanna Blåhed, doktorand på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, kommer från Tärendö i Norrbotten. Hon visade en poster kring ett arbete om hur norra Sveriges glesbygd klarar primärvårdsuppdraget, en del av studien ”Hur kan innovationer inom e-hälsa stärka samhällsbaserade hälsosystem?”

I pauserna fanns möjlighet att mingla, gå på postervandringar och fika.