Fredspristagaren Mia minskar smittan i länet

Mia Näslund Anda brinner för sitt uppdrag att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Hon är även mottagare av Nobels fredspris. ”Visst kändes det speciellt att få ta emot priset nere i Libanon”, säger hon och visar fram medaljen.

Mia Näslund Anda är en färgstark personlighet som många av regionens anställda träffat på. Som hygiensjuksköterska uppmanar hon medarbetarna i hälso- och sjukvården och i tandvården att följa de basala hygienrutinerna och klädreglerna, BHK. Hon gör också sitt bästa för att övertyga enhetscheferna om vikten av att ge medarbetarna rätt förutsättningar.  

Men jobbet innehåller mycket mer än så.

– Många tror att vi hygiensjuksköterskor mest påminner vårdpersonalen om att följa råden om handhygien, handtvätt och klädregler. Visst gör vi det, men vi är även en oberoende och rådgivande expertresurs vad gäller smittor och smittspridning. Dessutom arbetar vi för att förebygga vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. Vi är också med i upphandlingar och vid byggnationer, förklarar hon.

Samarbetar med kommunerna

Sedan några år är Mia Näslund Anda teamledare med ansvar för att det dagliga arbetet på enheten ska flyta på. Tre dagar i veckan finns hon i Regionhuset och två dagar i Vårdhygiens lokaler i Sunderbyn eller ute hos vårdpersonalen.

– Vi är ett jättebra team med sex kompetenta hygiensjuksköterskor som bollar idéer och hjälper varandra i många projekt. Utifrån våra resurser gör vi ett fantastiskt jobb, säger hon.

Vårdhygien planerar inför det nyinstiftade Hygienpriset i Norrbotten. Från vänster hygiensjuksköterskorna Yvonne Samuelsson, Viktoria Kristoffersson och Mia Näslund Anda. Till höger Ellen Vesterlund, hygienläkare.

Att följa hygienrutiner är avgörande för att minska smittspridning, vårdrelaterade infektioner och användandet av antibiotika. ”Det är glädjande att Norrbottens kommuner nu också är på banan”, säger Mia Näslund Anda.

Två av hygiensjuksköterskorna arbetar gentemot kommunerna i länet, insatser som bland annat gagnar de äldre norrbottningarna. Förra året fick Överkalix kommun ta emot Svenska hygienpriset 2024.

– Det är en fin utmärkelse som vi hygiensjuksköterskor verkligen gläds åt. Överkalix jobbar målinriktat för att öka följsamheten till de basala hygienrutinerna och det har gett resultat.

Sahlgrenska sjukhuset

Mia växte upp i Gällivare och utbildade sig till operationssjuksköterska i Boden. Hon tog sin examen våren 1984.

– Jag hade besökt operationskliniken i Gällivare och tyckte att jobbet verkade intressant. Efter utbildningen fanns det inga tjänster som operationssjuksköterska i Norrbotten, vilket är svårt att förstå idag. Mitt första jobb var i stället på kirurgmottagningen i Kalix, berättar hon.

Efter några år på operationsavdelningen på centrallasarettet i Boden började hon som sjuksköterska inom neurokirurgi på Sahlgrenska i Göteborg, men återvände sedan till Gällivare.

– Under sommaren 1988 utbildade jag mig vid försvarets 14-dagars förberedande utbildning för utlandstjänst. September det året åkte jag iväg för att göra FN-tjänst i Libanon och återvände ett halvår senare.

Till Saudiarabien

Operationens syfte var att övervaka Israels tillbakadragande från landet. Under de sex månaderna i Libanon stärktes Mia Näslund Andas intresse för utlandstjänstgöring och vilja att som sjuksköterska göra skillnad i ett krigsdrabbat land.

Efter ett yrkesliv i bland annat Göteborg och Stavanger befinner sig Mia Näslund Anda numera oftast i Regionhuset i Luleå eller på Sunderby sjukhus.

Väl hemma i Sverige utbildade hon sig i fältsjukhusvård i Linköping, vid sidan av jobbet som operationssjuksköterska vid thoraxkliniken på Sahlgrenska sjukhuset.

– Jag blev krigsplacerad på en ort i Norrbotten. När Sverige under Gulfkriget (Kuwaitkriget) 1991 blev tillfrågad om att sätta upp ett fältsjukhus i Saudiarabien var jag en av dem som fick möjlighet att åka dit, säger hon.

Mia Näslund Anda beskriver fältsjukhusets kapacitet.

– Vi reste ner med sex operationssalar, vård- och intensivvårdsavdelningar och mycket sjukvårdsutrustning, ja vi hade allt med oss. Det sköts med scudmissiler, men blev inget av det förväntade markkriget. Efter tre månader kunde vi återvända hem, berättar hon.

... och Somalia

1993 var det dags igen. Då sattes det svenska fältsjukhuset upp som en del av FN:s insats i Somalia, där ett inbördeskrig pågick. Mia reste till Mogadishu och tjänstgjorde under tre månader.

Mia visar en bild av förläggningen utanför Mogadishu i Somalia, där hon arbetade under 1993.

Tillbaka i Göteborg fortsatte hon som operationssjuksköterska vid thoraxkliniken.

– Där ingick jag i donatorsteamet som hämtade hjärtan för transplantation, som sedan opererades in på väntande patienter. Var fjärde vecka hade jag jour och var då dygnet runt redo att tillsammans med läkare åka iväg med flyg och delta i donatorsoperationer på olika sjukhus, berättar hon.

Redo dygnet runt

Teamet reste i Sverige och till andra länder, däribland Island. Hämtningarna var tidskritiska, varje sekund räknades. De som kom i fråga var patienter som var konstaterat hjärndöda.

– Köerna är fortfarande långa med många som behöver nya organ. Därför är det jätteviktigt att man gör klart med sina anhöriga eller anmäler i donationsregistret vad man vill ska hända med sina organ efter sin död, säger hon med allvar i blicken.

Att beskriva Mia Näslund Andas hela yrkesliv låter sig inte göras på ett begränsat utrymme; hon har hunnit med mycket under sina 41 år i vården. Nämnas kan i alla fall att hon efter en utbildning till intensivvårdssjuksköterska flyttade till Stavanger i Norge. Där bodde den man som hon senare gifte sig med, den som blev pappa till hennes numera 23-åriga son Jesper.

En röd tråd

På Stavangers universitetssjukhus arbetade hon som enhetschef på sterilcentralen under tio års tid. Efter separationen valde hon att återvända till Gällivare. År 2013 åkte hon tillbaka en sväng till Stavanger och chefsjobbet på sterilcentralen.

– Men det som utlovats stämde inte och sonen trivdes inte, så ett år senare flyttade vi norrut igen. Denna gång blev det Luleå, som var Jespers önskemål.

Så här ska det se ut i vården – kortärmat och inga smycken eller armbandsur. ”Med kortärmat är det enkelt att desinfektera upp till armbågen”, förklarar Mia Näslund Anda.

I Sunderbyn arbetade hon bland annat på sterilcentralen, innan hon den 1 mars 2016 började som hygiensjuksköterska på Vårdhygien. Steget var inte långt – just desinfektion och hygienrutiner har löpt som en röd tråd i allt hon gjort yrkesmässigt. På senare år har hon dessutom tagit en magisterexamen i smittskydd och vårdhygien vid Göteborgs universitet.

Sjukhusbygget i Kiruna

I dag är en av hennes uppgifter att representera Norra sjukvårdsregionen i den nationella arbetsgruppen Vårdhygien. En annan att medverka vid planeringen av det nya sjukhuset i Kiruna.

– Jag och en kollega kommer att arbeta ungefär en halvtid var under det här året med sjukhuset i Kiruna. Det gäller att få till lokaler som fungerar, för att inte riskera en korslogistik där patienter och utrustning kan kontamineras med smitta. Allt måste bli rätt från början.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Att vi hygiensjuksköterskor verkligen kan göra skillnad för norrbottningarna!

Nobels fredspris från 1988.

Väntar med pensionen

Hur var det då med Nobels fredspris? Ja, 1988 tilldelades FN:s fredsbevarande styrkor det ärofyllda priset.

– Det var när jag tjänstgjorde i Libanon. Det är klart att det kändes speciellt att få ta emot fredspriset. För att fira anordnade vi själva en Nobelmiddag!

Hon visar Nobelmedaljen och en medalj med äkta guld som hon fått av den saudiske kungen för sina insatser i Saudiarabien. En annan medalj bär inskriptionen Fänrik EM Näslund och är från drottning Elisabeth.

– EM står för Eva-Marie, som jag är döpt till. Redan i tredje i klass började jag kallas för Mia. Det namnet lade jag senare till, så jag heter Mia Eva-Marie Näslund Anda. Anda kommer från min exman och är ett gårdsnamn på norska Vestlandet, berättar hon.

I vår fyller Mia 65 år, men har inga planer på att sluta arbeta.

– Jag hoppas att jag kan fortsätta i några år till. Jag har en hel del kvar att ge, säger hon och ler.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta: Vårdhygiensjuksköterskans uppgifter

• Rådgivning och utbildningsinsatser i frågor som rör om vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och smittspridning. Även ansvarig för råd och stöd till den kommunala vården och omsorgen i Norrbottens 14 kommuner, bland annat vid SÄBO (Särskilda boenden för äldre).
• Genomförande av hygienronder för att se till att lokaler och utrustning är ändamålsenliga och att det finns förutsättningar att hålla rent och desinfektera.
• Medverkan vid planering av nybyggnationer för att föra fram hygienaspekter redan från början.
• Planering av aktiviteter som lyfter hygienens betydelse, exempelvis det nyinstiftade Hygienpriset samt Handhygienens dag, som inträffar den 5 maj varje år.