IT och MT får Gällivare sjukhus att ticka

Att se till att allt fungerar utan avbrott inom vården är målet. Att jobba förebyggande. En stor del av arbetet inom IT, och speciellt inom MT, är schemalagd service och underhåll.

När något tekniskt krånglar ska det fixas snabbt så att vården inte står still. Men det allra vanligaste Jonas Holmgren som är IT-tekniker får göra låter lite som en klyscha, fast den är sann.

–Starta om datorerna. Det är det som gäller när något gått snett. Eller att datorerna stängts av så ofta att de inte fått uppdateringar som skickas ut automatiskt, säger Jonas.

Jonas kom tillbaka gång på gång tills han blev fast

Jonas började jobba extra på sjukhuset i samband med att alla datorer skulle uppdateras från Windows XP till Windows 7. En tekniker var föräldraledig så det behövdes ett inhopp för att klara av jobbet. Det höll på i några månader och sedan blev det andra inhopp under några års tid. En tjänst som vikarie dök upp och efter det blev det en fast tjänst för Jonas.

Jonas Holmgren är redo att fixa det mesta som krånglar.

–Det är en bra väg in när man visar sig vara bra på något. I grunden ligger annars en gymnasieutbildning som ökats på med datakurser, främst vad gäller risker och säkerhet, men även lite psykologi, säger Jonas

Som IT-tekniker servar Jonas även andra verksamheter som hör till Gällivare sjukhusområde. Det är till exempel hälsocentraler och folktandvård i Gällivare, Jokkmokk och Pajala men även distriktsmottagningar i byarna. Mycket av detta går att sköta på distans så det mesta av jobbet blir på plats i sjukhuset.

Tomas Forsberg och Robert Larsson, medicintekniska ingenjörer vid sina arbetsplatser.

John fick upp ögonen för medicinteknik via kabeldragning

John Koppari började sin bana som elektriker och elmontör, bland annat med jobb på Gällivare sjukhus där den medicinska utrustningen verkade intressant. Efter några år läste han till medicinteknisk ingenjör i Umeå. Sedan återflytt och fem år med jobb på en lokal firma som utvecklade medicintekniska produkter för att återvända till sjukhuset som medicinteknisk ingenjör.

John Koppari visar upp en vacker ljusledare från samlingen med gammal teknik.

–Jag har varit här i 24 år så snart börjar man bli inventarie. Här har jag jobbat med röntgenutrustning, magnetkamera, ultraljud, operationsbord, infusionspumpar och annat smått och gott, berättar John.

Från början handlade det mycket om att reparera utrustning på komponentnivå men nu handlar det mest om att byta ut hela moduler.

–Förr var det stora maskiner med relän och analog elektronik. Då kunde det gå att banka på grejerna när de trilskades. Idag när allt krympt och blivit digitalt hjälper det inte att bli fysisk när något inte vill fungera, säger John.

Datorutvecklingen är det som revolutionerat medicintekniken

Manualer i mängder behövs för att serva medicinteknisk utrustning.

Det är en väldigt snabb utveckling vad gäller den teknik som används. Till exempel nya magnetkameror som inte förbrukar helium, vilket blivit en bristvara.

Datorerna har också blivit mycket snabbare än tidigare. Det har till exempel gjort att ultraljud fått ett uppsving. Ultraljudsutrustning används mycket mer för att de blivit kraftigare och kan kan användas till mycket mer än tidigare.

–När jag började tog det 30-40 minuter att skanna en hel kropp med datortomografi. Nu skjutsas man snabbt igenom och sen tas all data om hand blixtsnabbt och kan skickas via nätverk till Sunderby sjukhus, eller till en molntjänst så att en läkare kan sitta varsomhelst och granska bilder, säger John.

Vad är det bästa med jobbet?

Teknikhistoria som konst. Vilka mobiler har du själv haft genom åren?

På frågan varför man ska jobba med IT/MT i vården stämmer båda Jonas och John in i att det är spännande och rolig teknik. Det kommer nytt hela tiden som man behöver lära sig och vara i framkant med. Det finns mycket att välja på inom området så man kan välja den inriktning man är mest intresserad av.

John Koppari servar utrustning med verktyg, mätinstrument och manualer till hjälp.

Ingen dag är den andra lik med nya arbetsuppgifter hela tiden. Gällivare är långt borta från både Luleå och Stockholm så fler saker behöver lösas självständigt med distanssupport från andra tekniker och leverantörer.

När det bränner till gäller det att vara redo

Att ha rätt reservdelar på lager är viktigt när avstånden är långa.

När pandemin drog igång blev det extra mycket jobb med stort fokus på inventering och tillgång till reservdelar för MT-utrustning som dessutom flyttades runt i länet. Det blev även några dagar med nattjobb och kvällsjobb med el och nätverk på IT-sidan när smittakut och covidsalar byggdes upp.

–En bra dag på jobbet är om datortomografen slutat fungera men att den sen har gått snabbt att fixa. Då är man hjälte, säger John.

–Att det händer något hela tiden. Att man inte blir stillasittande. Det är det värsta jag vet att sitta och vänta på att något ska hända, säger Jonas.

Med sparkcykeln välförsedd med verktyg och mojänger servas det mesta snabbt av Jonas.

Text och bild: John Sandström

IT – fem vanligaste jobben i Gällivare

• Ärendehantering och felsökning av datorer, skärmar, telefoner och nätverksuppkoppling.
• Felsökning och service av skrivare.
• Åldersbyte av datorer som sker med ett antal års mellanrum.
• Flytt av inventarier.
• Hantering av nybeställningar och installation av datorer och skärmar.

MT – fem vanligast jobben i Gällivare

• Förebyggande underhåll av medicinsktekniska produkter.
• Avhjälpande underhåll av medicintekniska produkter.
• Produktval och reinvestering av medicintekniska produkter.
• Ankomstkontroll av ny utrustning.
• Användarstöd för medicintekniska produkter.