Johanna motiverar människor till hälsa

Johanna Lundberg är regionens första hälsovägledare i primärvården. På Piteå hälsocentral möter hon människor som behöver ändra sina levnadsvanor. "Mycket handlar om att få patienten att förstå att en förändring är möjlig", säger hon.

I början av 2024 beslutade regionledningen att rekommendera primärvården att anställa hälsovägledare. Detta för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt minska trycket på legitimerad personal, däribland sjuksköterskor och fysioterapeuter.

Johanna Lundberg anser att beslutet är ett steg i rätt riktning. Som hälsovägledare håller hon föreläsningar, har gruppbehandlingar och möter enskilda patienter för rådgivande samtal om levnadsvanor.

– Jag har även vidareutbildat mig till diplomerad tobaks- och nikotinavvänjare och samtalar med människor som vill sluta röka och snusa. Förra året gick jag regionens hälsosamtalsutbildning och genomför numera hälsosamtal, berättar hon.

Gör skillnad

För ett år sedan bestämde regionledningen även att hälsovägledare ska få genomföra riktade hälsosamtal till Norrbottens 40-, 50-, och 60-åringar. Dessa samtal har tidigare enbart fått genomföras av legitimerad personal.

”Det har tagit ett tag, men nu är min roll tydlig. Jag vet när jag ska skicka patienter vidare och mina kollegor vet när de kan skicka patienter till mig”, säger Johanna Lundberg.

På så sätt kan de uppsatta målen för hälsosamtal nås, samtidigt som den så kallade prestationsersättningen kan bidra till att finansiera hälsovägledarens tjänst. Ersättningen ska göra det möjligt för hälsocentralerna att jobba i enlighet med de nationella riktlinjerna för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.

– Jag tycker att det är ett bra beslut. Vi vet att hälsosamtalen kan göra skillnad för individen, samtidigt som det ofta är en utmaning för den legitimerade personalen att hinna med, säger Johanna Lundberg.

Livsstilsmottagningen

För att bli hälsovägledare studerade hon tre år, 180 högskolepoäng, på hälsovägledarprogrammet vid Luleå tekniska universitet (se fakta nedan). Hon har även läst kurser i beteendevetenskap.

– Utbildningen i Luleå har inriktningen hälsopromotion, alltså hälsofrämjande arbete. På andra universitet finns andra inriktningar, exempelvis pedagogik, berättar hon.

Johanna tog sin examen 2015 och arbetade först som strateg vid dåvarande Folkhälsocentrum i Region Norrbotten. Efter något år på en stressmottagning i privat regi återvände hon till regionen 2021, nu som hälsovägledare vid Livsstilsmottagningen på Piteå hälsocentral.

Växande efterfrågan

Det finns andra hälsovägledare i regionen, men Johanna är den första som anställts för att arbeta kliniskt. Det har inneburit att hon fått företräda sitt yrke i olika sammanhang, bland annat i ett antal arbetsgrupper på lokal, regional och nationell nivå.

– Jag sitter bland annat i Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS. Där träffas regionanställda från hela landet för att dela erfarenheter.

Hon märker att efterfrågan på hälsovägledarens kompetens växer.

– Vi har ett ökat insjuknande i folksjukdomar samtidigt som personalresurserna minskar. Därför behöver vi hitta ett mer förebyggande arbetssätt i hälso- och sjukvården.

Hälsovägledaren stöttar människor till ökad balans i livet. Foto: Arkivbild

Att vara först i ett nytt yrke medför möjligheter, men också svårigheter. Johanna Lundberg har ofta fått svara på frågan om vad som är hennes kompetens och vad hon egentligen får och ska göra.

– Att försöka hitta en väg framåt i en redan pressad hälso- och sjukvård har varit en utmaning. Bland annat har jag fått skapa en arbetsbeskrivning för en ny yrkeskategori, samtidigt som jag utfört nya arbetsuppgifter.

Lyssnar in

I dag är hon på en bra plats i sin roll som hälsovägledare – hon trivs, känner att hon gör nytta och att hennes kompetens uppskattas.

– Under resans gång har vi testat olika sätt att arbeta. Nu finns det en tydlighet i mitt uppdrag. Jag och mina kollegor på Livsstilsmottagningen följer de uppdrag vi får utifrån kunskapsstyrningen, som utgår från Socialstyrelsens bestämmelser om hur hälso- och sjukvården ska bedrivas.

”Jag känner mig stolt när hälsovägledaryrket lyfts nationellt och internationellt och där andra inspireras av hur vi arbetar i Norrbotten”, säger Johanna Lundberg.

De hon stöttar är vuxna patienter från 18 år och uppåt, med olika besvär och behov.

– Vi har de som inte är sjuka men behöver stöd för att jobba med beteendeförändringar som rör deras levnadsvanor. Andra behöver förebyggande åtgärder, exempelvis då de riskerar att utveckla sjukdom. Till sist har vi alla de som redan etablerat en sjukdom och behöver rehabiliteringsinsatser. Jag arbetar med hela spannet, från främjande till rehabilitering.

Hennes viktigaste förmåga är att vara inlyssnande.

– Alla jag möter har olika önskemål, förutsättningar och tankar när det kommer till deras egen hälsa. Jag kan vägleda, men det är patienten som sitter på den bästa kunskapen om sig själv. Tillsammans utformar vi en plan framåt för att förbättra hälsan.

Kompletterar

Region Norrbotten har haft annonser ute och hoppas att under 2025 kunna anställa ett antal hälsovägledare inom primärvården. Farhågor har uttryckts huruvida den nya yrkeskategorin kommer att ses som ett hot eller en möjlighet på hälsocentralerna.

– Tanken är att hälsovägledare kan avlasta och komplettera hälso- och sjukvården i levnadsvanearbete som ofta annars inte kan prioriteras. Med rådgivning om levnadsvanor kan patienten förbättra sin hälsa. Därigenom kan även vårdbehovet minska, till exempel vid behandling av hypertoni, diabetes typ 2 eller obesitas, säger Johanna Lundberg.

Motiverande samtal

Hälsovägledare utgår från ett salutogent perspektiv på hälsa, ett förhållningssätt som innefattar att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom.

– Jag jobbar med att stärka människors tilltro till sin förmåga att påverka hälsan. Jag utgår från olika motivationsteorier, utformar hälsoplaner och ger patienten hjälp till självhjälp för att öka sin självskattade hälsa. Ett verktyg är motiverande samtal, berättar hon.

På Livsstilsmottagningen arbetar Johanna tillsammans med Marie-Louise Hedlund Granström, sjuksköterska och KBT-terapeut. Även en fysioterapeut ingår i teamet.

På Piteå hälsocentral är teamarbete vanligt, precis som på andra håll i primärvården. Där hälsovägledarens kunskap tar slut tar till exempel fysioterapeuten eller sjuksköterskan vid.

– Vice versa kan de skicka patienter till mig som behöver stöttning med beteendeförändring i sina levnadsvanor. Exempelvis kan en diabetiker med högt blodtryck träffa en fysioterapeut som förskriver fysisk aktivitet på recept, FaR, medan jag kan ge rådgivande samtal för hälsosamma matvanor, säger hon.

Viktigt med samarbete

Johanna ser stora vinster med att få till ett fungerande teamarbete – att som hälsovägledare utgöra en ensam ö i en vårdverksamhet är inget hon rekommenderar.

– Det har varit utvecklande att i teamet med en sjuksköterska och en fysioterapeut här på Livsstilsmottagningen komma fram till ett fungerande arbetssätt. Vi har bland annat jobbat mycket med grupper. Att min kompetens tas tillvara gagnar förstås också patienterna.

Som hälsovägledare har hon fullt upp och mer därtill för att stötta Piteåborna till bättre levnadsvanor.

– Ja, det är mycket att göra, men givande!

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta Hälsovägledares utbildning

• Flera universitet har utbildningar inom hälsovetenskap. Det finns hälsovägledare, hälsopedagoger eller hälsovetare. Utbildningarna har olika inriktningar där fokus till exempel är pedagogik, folkhälsa, idrott eller kost.
• Hälsovägledarprogrammet finns vid Luleå tekniska universitet, LTU. Den treåriga utbildningen inriktar sig på hälsopromotion, hälsofrämjande arbete.
• Ur kursbeskrivningen: ”Huvudområdet hälsopromotion grundar sig i en helhetssyn på människors hälsa kopplat till fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och existentiellt välbefinnande. Utbildningens inriktning, hälsovägledning, omfattar ett vägledande arbetssätt för att bibehålla och stärka hälsa genom hela livsspannet, utifrån ett individ-, grupp- och/eller samhällsperspektiv”.
• Utbildningen är tvärvetenskaplig. ”Utöver obligatoriska kurser inom huvudområdet innefattar utbildningen obligatoriska kurser från samhälls-, beteende- och naturvetenskapliga områden som tydligt kopplar till hälsopromotion”.
  Källa: Luleå tekniska universitet