Klimakteriemottagningen kan hjälpa fler kvinnor

Barnmorskan Maria Karlström stöttar norrbottniska kvinnor som befinner sig i klimakteriet. "Den som vill får besöka mig på hälsocentralen i Överkalix, men de flesta väljer rådgivning via ett digitalt videosamtal", säger hon.

Länets första och fortfarande enda klimakteriemottagning startade i Överkalix i april 2024. Satsningen uppmärksammades i media på både lokal och nationell nivå. Sedan dess har verksamheten utvecklats.

– Tack vare en digital videoplattform är vi numera tillgängliga för kvinnor i hela länet, säger Maria Karlström, som är anställd som barnmorska i östra Norrbotten.

Hon bor själv i Luleå och åker varje vecka till främst Överkalix, där hon bland annat ansvarar för mödrahälsovården. Därför vet hon vad det vill säga att sätta sig i en bil och köra långt, ibland i dåligt väder på besvärligt underlag.

– Vi som bor i Norrbotten är vana vid avstånd, men det är ändå en positiv utveckling att kunna erbjuda ett videobesök. En annan fördel är att de slipper ta ledigt från jobbet för att resa till Överkalix, säger hon.

Sedan klimakterierådgivningen öppnade för 1,5 år sedan har Maria Karlström haft digitala och fysiska besök med cirka 300 norrbottniska kvinnor.

Kvinnorna behöver ingen remiss för att få klimakterierådgivningen, utan tar själva kontakt (se telefonnummer nedan). Just nu är väntetiden två månader.

– Det kan kännas länge för den som redan haft besvär en tid, men de flesta tycker att det är värt att vänta.

Självskattning

Rådgivningssamtalet har samma upplägg som när satsningen drog igång för 1,5 år sedan. Före besöket får kvinnan fylla i formuläret Menopaus rating scale, ett verktyg för självskattning som mäter svårighetsgraden av olika symtom. Hon får även besvara frågor om alkoholvanor och våld.

Dessutom får hon i förväg besöka sin hälsocentral för att lämna blodprov och kontrollera längd, vikt och blodtryck.

– Jag inleder med att be kvinnan berätta varför hon bokat besöket. Hennes svar visar ofta vilka de största besvären är.

Viktig pusselbit

Under samtalet går de tillsammans igenom skattningsformuläret. De talar även om livsstilsfaktorer som träning, kost, alkohol, tobak- och nikotinvanor, stress – och sömnen förstås.

– Vi går igenom vad kvinnan själv kan göra för att må bra under denna fas, som är en normal fysiologisk händelse men där sju av tio kvinnor upplever någon form av besvär, säger Maria Karlström.

Därefter hör hon sig för om det finns andra sjukdomar, tillstånd eller mediciner som kan påverka hälsan. Sjukdomshistorien, eller anamnesen som den också kallas, är en viktig pusselbit för att förstå kvinnans mående.

Med en ökad medvetenhet i vården kan fler symtom uppmärksammas och fler kvinnor få hjälp till en bättre livskvalitet i ett tidigt skede, menar Maria Karlström. Foto: Scandinav

Olika faktorer

För att få fram en helhetsbild måste man kunna hålla flera tankar i luften.

– Ett dåligt mående kan såklart vara en kombination av olika faktorer. En kvinna kan till exempel behöva behandling för en depression, men samtidigt vara påverkad av klimakteriella besvär och också behöva behandling för det, förklarar hon.

I nästa steg sammanställer Maria uppgifterna från provtagningen med anamnesen och det som framkommit under samtalet. Då barnmorskorna inte har förskrivningsrätt är det en läkare på hälsocentralen som förskriver en hormonell behandling.

– Jag lämnar ett förslag och informerar patienten om förväntad effekt och eventuella biverkningar. Det är också jag som följer upp behandlingen.

Det finns även andra insatser som i studier visat sig hjälpa mot olika typer av klimakteriebesvär. Dit hör akupunktur och samtalsstöd, men framför allt styrketräning och annan fysisk aktivitet.

Tränar tillsammans

Sedan klimakteriesatsningen startade har Maria Karlström, i samarbete med hälsocentralens fysioterapeut, dragit igång två träningsgrupper. Mellan 15 och 20 kvinnor har tillsammans styrketränat tre gånger i veckan under totalt 15 veckor.

– Studier visar att tung styrketräning har effekt på vallningar, svettningar och sömnsvårigheter, förutom allt annat positivt som fysisk aktivitet för med sig. Deltagarna har dessutom fått lyssna till en föreläsning om vad som händer i kroppen under klimakteriet och vad man kan göra själv för att må bättre, berättar hon.

Grupperna har också gett kvinnorna möjlighet att möta andra som befinner sig i en liknande situation.

– Det kan betyda mycket att få utbyta erfarenheter med varandra.

På bara några år har öppenheten vad gäller klimakteriet blivit bättre, anser Maria Karlström.

Nya riktlinjer

Efter nyår kör hälsocentralen igång nästa träningsgrupp. Nu kommer deltagarna även att köra hårda intervallpass på motionscykel, något som kan ha inverkan på måendet när östrogennivåerna sjunker.

– Grupperna har varit mycket uppskattade. Vår tanke är att de ska fungera som en start och att kvinnorna sedan ska fortsätta träna på egen hand.

Socialstyrelsen har i veckan kommit med nya riktlinjer som ska stärka vården vid klimakteriebesvär (se länk nedan). Av dessa framgår bland annat att primärvården behöver ta ett större ansvar för att identifiera och behandla problem kopplade till klimakteriet.

– Om man har en kvinna i 45-årsåldern framför sig ska man som vårdpersonal också ställa sig frågan: Kan det hon beskriver även ha koppling till klimakteriet? Det handlar om att ha rätt kunskap, säger Maria Karlström.

Bättre samtalsklimat

Enligt henne är det en självklarhet att klimakteriet ingår i primärvårdens grunduppdrag.

– Vi ska vara tillgängliga, vi ska möta de vanliga besvären och vi ska förebygga. Klimakterierådgivning handlar exakt om det – kvinnan behöver bli tagen på allvar och få mer kunskap om sin egen kropp. Vad händer, vad kan hon förvänta sig, vad kan hon göra själv och vad kan hon få behandling för, säger hon.

Samtidigt som det återstår en hel del att förbättra finns det ljuspunkter. Dit hör samtalsklimatet.

– Det har verkligen förändrats på bara några år och blivit mer kunskapsbaserat. Tidigare var klimakteriet något man kunde skämta om eller vifta bort. I dag är kvinnor pålästa. De talar med vänner, familj och arbetskamrater – det skamliga har alltmer suddats bort. Det råder en helt annan öppenhet idag.

Text och foto: Ulrika Englund

Kontakt för klimakterierådgivning:
Överkalix hälsocentral: telefon 0926-798 38, välj ”Klimakteriemottagning”

Socialstyrelsens riktlinjer:
Nya riktlinjer ska stärka vården vid klimakteriebesvär - Socialstyrelsen

Mer om klimakteriemottagningen i Överkalix (norrbotten.se)
https://www.norrbotten.se/sv/region-norrbottens-nyhetsarkiv/har-finns-norrbottens-forsta-klimakteriemottagning/