Kompetenscentrum för våldsutsatta ska stötta vården

Satsningen på ett kompetenscentrum med fokus på våld i nära relationer är igång. ”Ett första steg är att vårdens medarbetare vet vad man ska vara uppmärksam på och kan ställa rätt frågor”, säger projektledaren Camilla Fredriksson.

Camilla Fredriksson tittar in i kameran.
Camilla Fredriksson, projektledare, ska till att börja med kartlägga vilka behov som finns i vården.

För drygt två år sedan fick regiondirektören i uppdrag av regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett länsövergripande kompetenscentrum för arbetet med våldsutsatta patienter. Därefter togs ett förslag fram på uppdrag, placering och finansiering.

– Nu finns det ett politiskt beslut som ska verkställas. Tanken är att centrumet ska vara i drift nästa höst, säger Camilla Fredriksson, anställd som är projektledare sedan 1 augusti.

Rådgivning och stöd

Kompetenscentrum för våldsutsatta ska inte, som namnet signalerar, ta emot de som själva är drabbade. I första hand kommer verksamheten att vända sig till Region Norrbottens medarbetare.

– Genom kunskapshöjande insatser i hälso- och sjukvården och tandvården når vi även de våldsutsatta och bidrar på så sätt till en tryggare, säkrare och mer effektiv vård, säger hon.

Kompetenscentrumet ska dessutom erbjuda någon form av konsultativt stöd till medarbetare som är i behov av det. Det kan både handla om råd om tillvägagångssätt som rör ärenden och stöttning till vårdpersonalen.

– Att jobba med våldsutsatta människor kan vara tungt och väcka många känslor. För att inte behöva bära allt själv kan man vara hjälpt av att få prata med någon som har god kunskap på området.

Fysiskt och psykiskt våld

Begreppet våld i nära relationer omfattar både fysiskt och psykiskt våld.

– Det är inte så enkelt att man som vårdpersonal alltid kan se tecken på våld, till exempel blåmärken. Våld kan även utövas på andra plan, exempelvis psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och socialt, berättar Camilla Fredriksson.

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, uppger var fjärde kvinna och var sjätte man i Sverige att de någon gång i sitt liv blivit utsatt för våld av en närstående.

– Det här är ingenting som finns långt borta, någon annanstans. Våld förekommer mitt ibland oss och är ett stort samhällsproblem.

På flera håll i regionen, bland annat inom Folktandvården, ställs redan idag frågor vid misstanke om våld i nära relationer. Kompetenscentrets uppgift blir att öka medvetenheten och kompetensen ytterligare. Foto: Arkivbild

Tidig hjälp

Att vara utsatt för våld kan bland annat påverka en människas arbetsliv, sociala kontakter och föräldraförmåga. Förutom personligt lidande för den enskilde leder företeelsen även till stora kostnader i hälso- och sjukvården.

– Forskning visar att våldsutsatthet leder till fysisk och psykisk ohälsa, däribland värk, smärta, mag- och tarmproblem, ångest och depression. Patienten kan upprepade gånger söka vård utan att symtomen går att härleda till en åkomma. Med rätt bemötande och tidig hjälp med rätt saker så minskar trycket på vården, säger hon.

Camilla Fredriksson ska nu ta fram en struktur för hur kompetenscentrumet kan organiseras.

Ökad trygghet

Inledningsvis går arbetet ut på att kartlägga vilka behov och önskemål som finns, i första hand inom primärvården, akut omhändertagande, närpsykiatrin och tandvården.

– Redan nu vet vi att anställda i vården kan uppleva att det är svårt att veta när och hur man ska ställa frågor, men också vad man ska göra med svaren. Hur man går vidare om någon säger att ja, jag är utsatt för våld. Med höjd kompetens blir medarbetarna tryggare och kan enklare närma sig ämnet utan att känna sig obekväma.

Vad gör man om en patient öppnar sig och bekräftar att han eller hon lever i en osund relation?

– Mycket handlar om att informera och hänvisa vidare, exempelvis till kvinnofridslinjen som även är öppen för män. Man kan också hjälpa patienten till en kontakt inom kommunens socialtjänst, där det finns personer som arbetar med våldsutsatta.

Svårt för barnen

Camilla Fredriksson är i grunden förskollärare. De senaste åtta åren har hon varit behandlare inom socialtjänsten i Boden, där hon jobbat mycket med barn och deras familjer. I sitt yrkesliv har hon haft olika integrationsuppdrag där hon arbetat med asylsökande och nyanlända.

– I Bodens kommun hade jag ett uppdrag som samordnare för frågor kring våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Under mitt yrkesliv har jag mött många barn som lever i en utsatt situation och vet också att det finns stora brister i samhällsskyddet. Även barnen drabbas om någon av deras föräldrar är våldsutsatt, säger hon.

Att få igång ett kompetenscentrum för våldsutsatta beskriver hon som ett drömuppdrag.

– Jag brinner verkligen för de här frågorna! Våldsutsatthet är något som berör hela samhället, ja egentligen oss alla.

Text och foto: Ulrika Englund