Kultur på recept utvecklas i Norrbotten

Forskning visar att kultur kan förbättra måendet för personer med psykisk ohälsa. ”Vår uppgift är att hitta former för samverkan mellan kultur- och vårdsektorn”, säger Elias Sandling, projektmedarbetare i det stora EU-projektet Kultur på recept i Östersjöregionen.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, och Natur på recept, NaR, används redan i Norrbotten för att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. Nu är det dags för ett liknande koncept inom ännu ett område: Kultur på recept, KuR.

Det treåriga EU-projektet Arts on prescription har initierats och leds av Odense kommun i Danmark. Förutom Danmark deltar sex länder kring Östersjön med Region Norrbotten och Sunderby folkhögskola som de svenska företrädarna.

– Vi har i vår tur samarbete med pedagognätverket Kultur för unga och barn i Norrbotten, KUBN, och Samordningsförbundet Södra Norrbotten, berättar Karin Erixon, som arbetar 50 procent i projektet och representerar kultursidan.

Regionen och folkhögskolan

Susanne Lindquist arbetar i division Nära, där hon bland annat är samordnare för länets 38 rehabiliteringskoordinatorer inom primärvården och närpsykiatrin. Hon lägger 15 procent av sin arbetstid i projektet.

– Rehabkoordinatorerna möter bland annat patienter med psykisk ohälsa och använder sig redan av Fysisk aktivitet på recept. På samma sätt skulle Kultur på recept kunna vara till hjälp i deras arbete, säger hon.

Förutom Karin Erixon och Susanne Lindquist från Region Norrbotten ingår Elias Sandling och Catharina Ljungcrantz i projektgruppen. De är anställda vid Sunderby folkhögskola och jobbar 30 procent vardera i EU-projektet. Folkhögskolan utgör ett kulturellt nav i länet; här utbildas bland annat bland annat konstpedagoger och blivande konstnärer.

Utveckling och införande

Just att de fyra projektmedarbetarna representerar flera verksamheter – vård, kultur och utbildning – ser de både som en styrka och en nödvändighet.

– Kultur på recept har tidigare provats i andra EU-länder och på andra håll i Sverige. Nu ska vi utveckla verksamheten, hitta former för samverkan och komma fram till hur konceptet kan implementeras i den ordinarie verksamheten, förklarar Elias Sandling.

Deltagarna i de tre pilotgrupperna ska både konsumera kultur och skapa själva, exempelvis i lera.

Tanken är att åtta till tio personer från Luleå eller Boden ska bilda en första pilotgrupp, med träffar två gånger i veckan under åtta till tio veckor. Under träffarna kommer deltagarna att dels uppleva kultur som konsumenter, dels arbeta med eget skapande.

– De får följas åt till en konsert, en konstutställning, ett museum eller något annat, och tillsammans med andra ta del av kultur. De skapar även själva inom konst, dans och hantverk, exempelvis keramik, och får en upplevelse på det sättet, säger Karin Erixon.

Frågor att besvara

Den första omgången genomförs under hösten. Därefter följer en utvärderingsperiod, innan nästa grupp ska igång våren 2024. Hösten 2024 är det dags för den tredje och sista pilotgruppen inom ramen för projektet. Grupperna ska ledas av utbildade kulturpedagoger och vända sig till personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa.

Exakt hur urvalet ska ske är ännu inte bestämt.

– Vi befinner oss i förberedelsefasen och det finns en del kvar att besluta. Men det är som sagt inte för att testa om metoden fungerar som vi gör det här, det vet vi redan att den gör. I stället handlar det om att hitta former för samarbete. Hur anvisar vi en plats, hur talar vi med varandra mellan sektorerna, hur följer vi upp, vem betalar för vad – det är sådana saker vi behöver hitta lösningar på, säger Catharina Ljungcrantz.

I projektet ska Karin Erixon, Elias Sandling, Catharina Ljungcrantz, Susanne Lindquist  undersöka vad som kan underlätta införandet av Kultur på recept i samhället.

En handbok

När Kultur på recept tidigare har provats är det just övergången från projektform till en etablerad verksamhet som utgjort ett hinder. Förutom kultursektorn och hälso- och sjukvården kan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och olika kommunala instanser behöva vara inblandade.

I EU-projektet ska parterna i de olika länderna att gemensamt utveckla en modell, som sedan kan anpassas till lokala förhållanden.

– Vi kommer dessutom att arbeta fram en praktisk handbok, en guide, som ska underlätta för den som framöver vill börja med Kultur på recept, berättar Catharina Ljungcrantz.

I projektet ingår seminarier och träffar med övriga deltagare i de sju länderna. Dessutom ska Region Norrbotten/Sunderby folkhögskola samarbeta med andra regioner i Sverige, för att sprida kunskapen vidare.

Utmaningen är att få till samarbeten mellan vårdsektorn och kultursektorn. ”Projektets huvudsyfte är att ta fram en fungerande modell”, säger Elias Sandling, till vänster.

Gemenskap

Världshälsoorganisationen, WHO, har i en rapport ställt samman forskningsstudier som visar att konst- och kulturaktiviteter kan bidra till den fysiska och psykiska hälsan (se länk nedan). I Sverige har receptbelagd kultur provats på flera håll. Ett län som hunnit långt på området är Jönköping, där Paula Bergman har initierat Kultur på remiss och även är verksam som forskare.

Karin Erixon är övertygad om att det finns en läkande kraft i kultur av olika slag.

– Jag jobbar med konstnärer, dansare, hantverkare och pedagoger och vet vad konst och kultur kan betyda i en människas liv. Kultur ger oss ett annat språk att se på världen och öppnar upp för andra perspektiv. Samtidigt har vi tagit del av presentationer från projekt i Danmark som visar att just gemenskapen med andra är jätteviktig för deltagarna i grupperna. Dit hör att dricka kaffe med de andra före eller efter aktiviteterna, berättar hon.

Ett verktyg i vården

Susanne Lindquist ser fram emot den dag när kultur ska ses som en naturlig del av hälso- och sjukvården.

– När jag presenterat projektet för regionens rehabkoordinatorer har jag enbart mötts av positiva reaktioner. Det här blir ytterligare ett verktyg som de kan använda sig av för att hjälpa människor till ett bättre mående.

En viktig aspekt är att det handlar om kulturupplevelser tillsammans med andra.

– Som sjukgymnast har jag jobbat mycket med gruppverksamhet och vet att det ofta har en positiv inverkan på den enskilde. Det finns ett värde i att få möta andra i samma situation, samtidigt som man får prova på saker man kanske aldrig gjort tidigare. Kulturaktiviteterna blir ett sätt att bryta den isolering som ofta följer på en sjukskrivning, säger hon.

Text och foto: Ulrika Englund

Fakta: Kultur på recept

• Projektet Arts on prescription är en EU-satsning inom ramen för Interreg Baltic Sea Region.
• Syftet är att hjälpa myndigheter, kulturinstitutioner och hälso- och sjukvården att engagera människor med psykisk ohälsa i sociala kulturaktiviteter, för att på så sätt förbättra deras psykiska hälsa.
• Projektet är indelat i tre faser, som till en del går in i varandra. I förberedelsefasen sker bland annat ett utbyte av erfarenhet och kunskap mellan utövarna i de sju länderna. I fas två sker arbetet med deltagarna i grupper, som både ska ta del av kultur som konsumenter och arbeta praktiskt. I fas tre sammanställs arbetet och resultatet sprids och implementeras.
• Den totala budgeten för hela projektet är 3,51 miljoner euro, varav Interreg Baltic Sea står för 2,81 miljoner euro.

Projektet Arts on prescription
WHO:s rapport om kultur och hälsa