Lyckat test av egenmonitorering i Jokkmokk i unikt projekt i Sverige

Uppdaterad: 2025-04-10, 16:23

Ökad trygghet och minskad oro. Så beskriver Gudrun Andersson i Jokkmokk upplevelsen att egenmonitorera sin diabetes i telefonen. Hon är en av de hundratals patienter som ingår i ett unikt EU-projekt i Sverige mellan Region Norrbotten och Socialstyrelsen.

Annelie Eklöw och Charlott Ek, avancerade specialistsjuksköterskor på Jokkmokks hälsocentral — Annelie Eklöw och Charlott Ek som jobbar med egenmonitorering på Jokkmokks hälsocentral. Båda är avancerade specialistsjuksköterskor, den förstnämnda tillika diabetessköterska.

Stoltheten går inte att ta miste på när Gudrun Andersson håller upp telefonen för att visa kurvan över utvecklingen sedan januari: minus tio kilo och ett halverat långsocker. Grafen är mestadels grön, vilket innebär att hennes värden håller sig inom hälsosamma gränser.

– Det känns bra att kunna följa kurvan och få ner sockret. Jag känner mig tryggare nu, jag har fått koll på min diabetes och vet att jag alltid kan få kontakt med personal genom chatten, säger Gudrun Andersson.

Gudrun Andersson egenmonitorerar sin diabetes.

Vi befinner oss på Jokkmokks hälsocentral och får följa med när hon gör ett rutinbesök hos Charlott Ek och Annelie Eklöw som jobbar med egenmonitorering på Jokkmokks hälsocentral. Båda är avancerade specialistsjuksköterskor, den sistnämnda tillika diabetessköterska.

För även om egenmonitorering till stor del handlar om vård på distans, utesluter metoden ingalunda fysiska besök.

– Den möjliggör en bättre överblick genom att patienten tar ansvar för sin hälsa. Det kan innebära en ökad trygghet att få kunskap om sin sjukdom och hälsa och upptäcka och förebygga försämringar, säger Charlott Ek.

Bra metod upptäcka i tid

För egen del tror Gudrun Andersson att en del i framgången beror på att hon upplever appen som användarvänlig, då den visar hennes framsteg i både diagram och text.

– Ja, så är det ju, det blir en tävling mot telefonen. Nu går jag ut och promenerar, jag måste gå minst 2000 steg, jag tar mer ansvar för det då jag ser stapeln. Det gör mycket att se den visuellt, säger Gudrun Andersson.

För henne kändes det naturligt att tacka ja när frågan kom om hon ville delta i projektet.

– Min 85-åriga pappa egenmonitorerar sitt blodtryck så jag visste vad det innebar, han hjälpte mig med tekniken i början, säger hon.

Även om egenmonitorering till största del handlar om vård på distans så utesluter metoden ingalunda fysiska besök. Annelie Eklöw, avancerad specialistsjuksköterska, undersöker känseln i Gudrun Anderssons fötter.

Alla patienter i projektet får en individuell vårdplan att följa. För Gudrun Anderssons del innebär det bland annat att hon varje morgon mäter sitt socker och lägger in värdet i en app i telefonen, som skickas vidare till hälsocentralen. Skulle sockret ligga för högt får hon ett automatiskt meddelande om att göra en ny mätning om två timmar. Ibland händer det också att hon blir kontaktad direkt via chatt av hälsocentralen.

– Det är många som uppskattar att få vara delaktiga i vårdplanen. Egenmonitorering är en bra metod att upptäcka saker i tid, innan det blivit akut, säger Annelie Eklöw.

Ska skalas upp till 1000 i år

Hälsocentralen i Jokkmokk är en av tre i Norrbotten som ingår i EU-projektet CIRCE-JA, som bedrivs i samarbete med Region Norrbotten och Socialstyrelsen. De andra två hälsocentralerna är Stadsviken och Övertorneå. Norrbotten är den enda regionen i Sverige där EU-projektet genomförs. Projektets mål är att få kunskap om bästa arbetssätt och effekter samt hur egenmonitorering på sikt kan införas brett. Förra året monitorerades 239 patienter vad gäller högt blodtryck och hjärtsvikt och i år skalas projektet upp till 1000 patienter samtidigt som diabetes lagts till, berättar Susan Norberg, projektledare inom egenmonitorering i Region Norrbotten.

– Resultaten av studien projektet är hittills lovande. I år arbetar vi vidare med att utvärdera hur vårdpersonal och patienter upplever vårdformen och arbetssättet och vilka effekter vi ser på medicinska parametrar och vårdbesök, säger Susan Norberg.

Kan bli framtidens vård

Camilla Friberg (S), regionråd, följer försöket med intresse.

– Egenmonitorering leder till färre vårddagar och färre akutinläggningar. Det är ett spännande projekt som innebär många fördelar för Norrbotten. Vårt län utgör en fjärdedel av landets yta samtidigt som vi har 2,5 procent av landets befolkning. Vi behöver använda våra resurser på ett klokt sätt och pröva nya tekniker, säger hon.

Enligt henne kan egenmonitorering bli framtidens vård i Norrbotten.

– Ja, det är jag övertygad om. Med tanke på våra demografiska utmaningar och våra avstånd behöver vi jobba med olika tekniklösningar för att kunna möta norrbottningarnas behov av vård. Egenmonitorering är en av lösningarna, säger hon.

Hon håller varken med om att metoden skulle innebära att patienterna får mindre vård eller att den skulle leda till ett ökat avstånd mellan patient och vårdgivare.

– Nej, tvärtom, det handlar inte om att erbjuda norrbottningarna mindre vård utan att norrbottningarna ska få rätt vård, för fortfarande är det ju möjligt med fysiska besök för dem som behöver, säger hon.