Ny röntgenmetod ger knivskarpa bilder – och markant lägre stråldos
Andelen tandinfektioner – eller mer specifikt odontogena infektioner – som orsakar bihåleinflammation är högre än vad som tidigare varit känt. Det framgår av den forskning som bedrivits av Malin Vestin Fredriksson, specialisttandläkare inom röntgen på Sunderby sjukhus.
Specialisttandläkaren och forskaren Malin Vestin Fredriksson disputerar den 27 september. Här håller hon i ett tredimensionellt fantom av sig själv, som hon fått hjälp av Region Norrbottens chefsfysiker Love Kull att framställa från en datortomografi av hennes ansikte.
Det är egentligen ingen bra förmiddag för Malin Vestin Fredriksson att låta sig intervjuas om sin forskning. Hon har bara sovit några timmar eftersom hon skickat i väg sin doktorsavhandling på tryck halv fem på morgonen. På väg till jobbet på Bild- och funktionsmedicin på Sunderby sjukhus fick hon dessutom punktering på bilen och tvingades vända hem och låna grannens bil.
Men nu är hon på plats och gör sitt bästa för att beskriva den forskning som hon nu disputerar i.
Ångermanland
Först några ord om hennes bakgrund:
– Jag är ångermanlänning, från Härnösand, något jag är stolt över. Jag läste till tandläkare i Umeå och träffade min man under utbildningen. Han är brandman från Boden och man kan väl nästan säga att det var han som rekryterade mig till Region Norrbotten, säger hon och skrattar.
I dag arbetar hon inte kliniskt med tandvård utan enbart med radiologi, det vill säga röntgen, inom huvud- och halsområdet. Uppdragen kommer förutom från Folktandvården (både allmän- och specialisttandvård) även från käkkirurgin och öron-näsa-halsklinikens kirurger.
Oral cellbiologi
Sin forskargärning inledde hon under tandläkarutbildningen, då hon var forskningsstipendiat inom oral cellbiologi på Umeå universitet.
– Under min tid som ST på Sunderby sjukhus tipsade Per Berglund, överläkare och bihålekirurg på öron-näsa-hals, mig om att ta kontakt med Krister Tano, också han överläkare och öronkirurg. Han har gått i pension nu, men jobbar på övertid och har varit min huvudhandledare.
Malin Vestin Fredriksson med sitt fantom inne i en datortomograf på Sunderby sjukhus.
Ensidiga bihåleinflammationer
Kontentan av forskningen är att väldigt många ensidiga bihåleinflammationer beror på tandinfektioner, odontogena infektioner.
– Vi reagerade i samband med öronronder på det höga sambandet. Enligt mina studier beror 40 procent av de ensidiga bihåleinflammationerna på det. Vissa andra undersökningar ligger på uppåt 50 procents samband. Efter våra studieresultat har vi märkt en ökad medvetenhet hos kollegorna både inom tandvård och sjukvård vilket är positivt.
Nära relation till käkhålorna
Bihåleinflammationer är inte ovanligt vid en förkylning, då slemhinnorna i näsan och bihålorna sväller upp.
– Det kan upplevas obehagligt, men går oftast över av sig själv. Ibland behövs behandling med antibiotika. Men just när det gäller bihåleinflammation som beror på en tandinfektion så blir det bara bättre ett tag av antibiotika och sedan sämre igen. Det beror på att grundorsaken är bakterinfektionen i tandroten och den typen av infektion kräver antingen rotbehandling eller att tanden tas bort.
Hon förklarar att det är rötternas nära relation till käkhålorna som gör att en infektion i en tand relativt lätt kan ge en bihåleinflammation. Då orsaken är en tand blir symtomen för dessa typer av infektioner oftast ensidiga.
Det är i första hand vid ensidig bihåleinflammation, vid misstanke om tumörsjukdom eller då patienten är väldigt allmänpåverkad, som röntgen behöver göras.
Fokus uppåt
Även tänderna i underkäken kan skapa problem – där till en början små infektioner kan sprida sig och bli väldigt allvarliga.
– Det är en typ av patientfall som jag och mina kollegor hanterar ganska ofta, men i min forskning har det varit fokus uppåt, säger Malin Vestin Fredriksson.
Hon konstaterar det som i dag är ett välkänt faktum – att sjukdomar i tänder och kropp kan ha ett samband och att det därför är viktigt att söka tandvård i tid.
– Symtomen man bör vara uppmärksam på vid en bihåleinflammation handlar oftast om dålig lukt och smak, inte så mycket smärta utan mer ett låggradigt obehag. Tyvärr är det inte alla läkare som har tandinfektion i bakhuvudet när en patient kommer in även om kompetensen blivit mycket bättre.
Tar tid att få korrekt diagnos
Hon fortsätter:
– Våra studier visar att det kan gå flera år innan man får en korrekt diagnos. Samtidigt skickas en hel del patienter från hälsocentralerna till röntgen och öron-näsa-hals med frågeställningen om det är bihåleinflammation, vilket det sedan visar sig att det inte var mer än i en femtedel av fallen. Det är därför viktigt att bli bättre på att urskilja vilka patienter som faktiskt är i behov av en radiologisk undersökning.
Den vanligaste röntgenmetoden för att få högupplösta bilder av tänder, käke och öron är CBCT, Cone Beam Computed Tomography. Här står Malin Vestin Fredriksson vid CBCT-apparaten på Bild- och funktionsmedicin vid Sunderby sjukhus.
CBCT
Malin Vestin Fredriksson konstaterar att om patienten har besvär i bihålorna på båda sidor är det troligen bara en vanlig förkylning.
– De gånger patienterna verkligen behöver remitteras till röntgen är när då symtomen är ensidiga och inte går över som förväntat inom några veckor. Då kan man misstänka att det rör sig om en tandinfektion eller i värsta fall en tumör – även om det är mycket ovanligt. Remiss bör också skickas vid återkommande förkylningar som patienten har fått flera antibiotikabehandlingar för utan att det hjälpt.
I Norrbotten används vanligtvis CBCT-röntgen (Cone Beam Computed Tomography) en slags datortomografi (DT eller på engelska CT), för att få högupplösta bilder. CBCT avbildar till skillnad mot vanlig DT nästan bara hårdvävnad. Metoden är etablerad för undersökning av framför allt tänder, käkar, ansiktsskelett, bihålor och öron. I Norrbotten finns CBCT enbart i Luleå - på Sunderby sjukhus och TKC, Tandvårdens Kompetenscentrum, som samlar specialisttandvården.
Vänstra bilden visar tillverkningen av röntgenfantomet, hämtat från doktorsavhandlingen. Den högra visar hur den färdiga modellen blev. Fantomet innehåller ett kranium från en avliden person och bildar en miljö som liknar en levande människa och ger sanningsenliga röntgenbilder. Fantomet kan förses med utbytbara humana temporalben, som donerats. Det ger möjlighet att undersöka olika sorters öronpatologi.
Fotonräknare
Det finns också en ”värsting”-DT som benämns PCCT (Photon Counting Computed Tomography) och beskrivs som en fotonräknare.
– Den ger extremt mycket bättre bilder. Skånes universitetssjukhus i Lund var 2021 en av de fyra första i landet, och en av de första i världen, med att införskaffa en sådan. Nu finns det på ytterligare några platser, varav den nordligaste på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Den vänstra bilden visar fantomet på plats i fotonräknaren på Skånes universitetssjukhus i Lund. Tillsammans med Malin Vestin Fredriksson står hennes doktorandkollega David Pellby från Lund. Till höger ytterligare några forskarkollegor från Lund, förutom David Pellby även Marie-Louise Aurumskjöld, sjukhusfysiker, (närmast i bild) och Roger Siemund, radiolog.
"Fantastiskt"
I en del av sin forskning har Malin Vestin Fredriksson samarbetat med universitetssjukhuset i Lund för att undersöka om PCCT-bilder ger bättre bildkvalitet än vanlig DT när det gäller att avbilda mellanörat. Syftet var också att se hur lågt ner i dos man kunde gå men att ändå få bra bildkvalitet.
– PCCT är fantastisk för att undersöka temporalbenet, det ben som innehåller örat, och omgivande strukturer, men kan användas för hela kroppen. Det vore förstås en dröm att få den också till Sunderbyn på sikt, men de är inte billiga apparater, säger hon.
Höjer patientsäkerheten
Förutom knivskarpa bilder visar studierna att med PCCT räcker det med knappt 15 procent av strålningsdosen från en vanlig datortomografi.
– Det gör att patientsäkerheten höjs. Inom radiologin strävar vi alltid efter att förbättra våra undersökningar till att ge så detaljerade och användbara undersökningar som möjligt till en för patienten så liten stråldos som möjligt. En viktig slutsats i min doktorsavhandling är därför att det är en metod som har stora fördelar. Det tar jag tillsammans med mina forskarkollegor med oss för att ytterligare utforska i kommande postdok-projekt, säger Malin Vestin Fredriksson.
Text och foto: Jonas Hansson samt privat (från Lund).
”Enligt mina studier beror 40 procent av de ensidiga bihåleinflammationerna på en tandinfektion”, säger Malin Vestin Fredriksson, som disputerar den 27 september.
