Nya kritiska larm installeras på länets sjukhus
Det nya systemet för kritiska larm blir modernare än det nuvarande och det kommer också att gå att styra till vilka grupper av medarbetare som larmen ska gå. ”Jag tror det kommer att bli jättesmidigt och bra för personalen. Även för patienterna eftersom rätt personer snabbare kan vara på plats”, säger Anna Rova Johansson, verksamhetsutvecklare som ingår i projektgruppen som arbetar med införandet.
Johan Erixon, IT-konsult, Anna Rova Johansson, verksamhetsutvecklare på division Funktion, samt Peder Jendersen, förvaltningsledare IT, även kallat FLIT, med ansvar för larm- och trygghetstjänster.
Det finns flera typer av kritiska larm, även om de kanske är mest kända som hjärtlarm. Det kan även handla om larm kopplade till trauman, rädda hjärnan, akutsnitt på BB med mera. Andra typer av larm är överfallslarm och patientkallelselarm vid patienternas sängar, men de utgör egna kategorier.
– Ju större sjukhus desto fler typer av larm. Det är också skillnad på antal larmknappar, utspridda på olika platser, beroende på sjukhusets storlek, säger Peder Jendersen, förvaltningsledare på IT/MT-avdelningen med ansvar för regionens larm- och trygghetstjänster.
End of life
Det nuvarande systemet är så kallat ”end of life” beroende på sin ålder, då det inte längre går att få tag på reservdelar från leverantören.
– Den nya upphandlingen innebär ett utbyte av de gamla till mer moderna kritiska larm från en ny leverantör. De har fler möjligheter än de nuvarande, säger Peder Jendersen.
Han beskriver bland annat att man inte längre kommer att skicka larmen till en personsökare där den som mottar larmet inte vet vad som har hänt.
– Istället ser man den informationen i sin enhet. Nytt är också att det går till en i förväg fastställd kompetensgrupp istället för att alla med personsökare ska springa på varje larm, konstaterar Johan Erixon, projektledare och konsult från företaget Driftwind – och tidigare ansvarig för införande av Microsoft 365 i regionen.
Färre enheter på sikt
Han kommer också att framöver se över hur man använder sig av mobila enheter i vården.
– Det handlar om att få ned antalet. Idag har en del fem-sex mobiler med olika applikationer utöver sin egen mobil och det blir fler och fler, säger han.
– Och nu blir det ytterligare en enhet, i vart fall till en början, men det finns som sagt en plan för det långsiktigt, säger Peder Jendersen.
Så här ser de nuvarande larmknapparna ut. Bilden är från Sunderby sjukhus.
Och så här kommer larmknapparna att se ut framöver. Bilden är från Kalix sjukhus där de nya larmknapparna redan har installerats och snart kommer att tas i drift.
Kalix först ut
Verksamhetsutvecklare Anna Johansson Rova är inkopplad i projektgruppen för att bistå med rutiner, arbetssätt och metodik.
– Jag ska hjälpa till med införandet på sjukhusen och har själv erfarenhet att jobba med de nuvarande larmen i egenskap av före detta röntgensjuksköterska och enhetschef. Det är en fördel i förståelsen för hur det fungerar ute i verksamheten, säger hon.
På Kalix sjukhus har de nya larmen redan installerats och beräknas tas i bruk inom kort, följt av Kiruna sjukhus i januari, Piteå sjukhus under våren och avslutningsvis Sunderby sjukhus efter sommaren.
– Det är en preliminär införandeplan så det kan förändras. Då det gäller Gällivare sjukhus är det just nu inte inplanerat för ett utbyte eftersom de har en nyare version av nuvarande system. Tekniskt sett håller det något år till, men möjligen kan även de komma att få ett tidigare utbyte, säger Peder Jendersen.
Peder Jendersen, Anna Rova Johansson och Johan Erixon konstaterar att Kalix sjukhus är först ut med de nya larmknapparna och Sunderby sjukhus sist.
Olika mottagningsteam
Någon särskild utbildning för medarbetarna som trycker på larmknapparna kommer inte att behövas. Däremot för de yrkesroller som tar emot larmen, exempelvis kirurger, hjärtläkare, anestesisjuksköterskor och ortopeder, beroende på typ av larm.
– Det är inget jätteavancerat, men lite om hur de kvitterar larmen och hur man skapar olika mottagningsteam för olika larm så att det går till rätt personer.
Text och foto: Jonas Hansson