Ökad livskvalitet – tack vare diabetessköterskorna

Typ 1-diabetes är en sjukdom som har stor inverkan på det dagliga livet. Diabetessköterskorna Anna Lakso, Kristina Magnusson och Katarina Gärdelid arbetar för att stötta patienterna att sköta om sig själva för att må så bra som möjligt. Till hjälp har de modern teknik.

Vid endokrinologi- och diabetesmottagningen på Sunderby sjukhus behandlar man hormonsjukdomar. Den största patientgruppen har diabetes typ 1. Även alla med graviditetsdiabetes som kräver läkemedel – tabletter eller insulin – går på kontroller här, medan de som har typ 2-diabetes i regel kan få hjälp i primärvården.

Att må bra som diabetiker handlar mycket om hur man sköter sjukdomen.

– Vi står ju inte med någon pekpinne och säger att så här ska du göra, utan vi försöker komma med råd och tips om hur de ska underlätta sin vardag. Sedan är det upp till var och en att ta till sig råden eller strunta i dem, säger Anna Lakso.

Hon har jobbat i drygt ett år på mottagningen och är nyast i gänget. Just nu går hon en utbildning på distans på halvfart för att bli specialistsjuksköterska i diabetes.

– Diabetes har alltid intresserat mig, ända sedan jag gick grundutbildningen, berättar hon.

Kristina Magnusson har varit på mottagningen i tolv år. Under den tiden har det hänt mycket, inte minst när det gäller hur det går att hålla koll på sitt blodsocker.

– Tekniken har exploderat och det finns idag helt andra hjälpmedel än när jag började, säger hon.

Långt framme

Nyligen var två av diabetessjuksköterskorna iväg på en teknikmässa i Berlin, där de fick gå på föreläsningar och se prov på vilka nya hjälpmedel och pumpar som är på gång. Det mesta kände de till sedan tidigare.

– Sverige ligger långt fram när det gäller teknikanvändning vid diabetes, säger Katarina Gärdelid.

Den som lider av typ 1-diabetes har insulinbrist och behöver variera sitt intag av insulin efter mängden kolhydrater i maten kring varje måltid och i förhållande till sin fysiska aktivitet.

– Det vi lär dem är att hitta kolhydraterna i maten, uppskatta mängden och att kolhydraträkna för att kunna dosera sitt insulinbehov till vad de äter, förklarar Kristina Magnusson.

Räknar ut insulinmängd

Den som använder en modern pump behöver fortfarande lägga in information om hur mycket kolhydrater det finns i maten. Sedan räknar pumpen ut hur mycket insulin man behöver och skickar ut det i blodet. En del nya pumpar har en funktion som automatiskt kan bromsa insulintillförseln eller öka på den, allt beroende av blodsockerkurvan.

Diabetessjuksköterskorna i Sunderbyn har ett eget webbtidbokningssystem och även möjlighet att träffa patienterna digitalt på video. Här mäter Anna Lakso långtidsblodsockret på en av mottagningens patienter.

Katarina Gärdelid är den som har hängt med allra längst. Hon gick utbildningen till diabetessköterska redan 1997 och har arbetat på mottagningen ända sedan flytten till Sunderbyn 1999.

– Jag trivs bra men det är som med alla jobb, det går upp och ner. Det är en utmanande sjukdom och speciellt när patienten har andra problem också. Ibland känner man att man verkligen vill hjälpa och ändå är det inte så lätt.

Fler erbjuds pump

Att diabetesvården har gått framåt kan hon skriva under på.

– På 1990-talet hade patienterna endast tillgång till insulinpennor och blodsockermätare. Pumparna var bara för några få utvalda.

Än idag är det inte alla som föredrar pumpar.

– En del tycker att det är jättebra, men andra vill inte bära en pump hela tiden utan tycker det passar bättre med insulinpennor, berättar hon.

Pumpen har en nål som måste bytas var tredje dag men fördelen är att man inte behöver sticka sig så ofta.

– Det kan också bli en jämnare tillförsel, men det beror på den som doserar. Den sköter sig inte helt automatiskt.

Livsviktig utveckling

Om man tittar ännu längre tillbaka har diabetes gått från att vara en dödlig sjukdom till något som går att behandla och leva med.

– Insulinet firade 100-årsjubileum ifjol, innan dess fanns ingen bot, berättar hon.

Till en början fanns det enbart långtidsverkande insulin som skulle räcka över hela dygnet.

– Då förstår man ju att så fort man åt något steg blodsockret och man hade inget att ta ner det med.

Här ungefär bör blodsockret ligga. Kristina Magnusson visar på en plansch i korridoren.

Förr var det vanligt att personer med diabetes fick problem försämrad syn. Nervtrådarna till fötterna kunde också bli påverkade, i värsta fall med amputation som följd, och njurarna kunde fara så illa att man behövde dialys.

Katarina Gärdelid har under sitt yrkesliv mött patienter som har fått den typen av komplikationer, men det har blivit alltmer sällsynt. Pumparna som kommit i modern tid har förbättrat mycket för patienterna.

– Men den största revolutionen efter insulinet var när de nya mätarna kom för cirka sex år sedan, så att man kontinuerligt kan se sitt blodsocker, konstaterar hon (se fakta nedan).

Olika intervaller

Diabetessjuksköterskorna stöttar patienten i processen från att diagnosen har ställts. Det första tecknet är att patienten blir väldigt törstig, dricker mycket, kissar mycket och går ner i vikt utan att ha försökt viktminska. Ofta kommer de in via akuten.

På mottagningen behandlar de enbart vuxna, barn får sin behandling på barnmottagningen. Flertalet får diagnosen före 30 års ålder, men den kan även bryta ut ända upp i de högsta åldrarna och förväxlas då ofta felaktigt med typ 2-diabetes.

En person som har typ 1-diabetes behöver kontrollera sitt blodsocker och tillföra insulin. För det finns det flera olika hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen har gått framåt på senare år.

För många kan ett besök per år räcka när sjukdomen är under kontroll, för vissa var tredje månad, medan en del måste komma oftare.

– Det beror på hur du mår och hur du sköter din diabetes, säger Anna Lakso.

Faser i livet

Efter att man har lärt sig att hantera sjukdomen är det många som trots allt tycker att de ändå kan leva ett bra och helt normalt liv.

– Men det finns ju de som aldrig riktigt kan bli kompis med den här sjukdomen utan känner mycket sorg och besvär av att man drabbats av den, säger Katarina Gärdelid.

Det kan också vara olika i olika faser i livet.

– Du kanske har en period när du är ung då du är mycket på krogen, sedan stadgar du dig och skaffar barn och sedan blir du medelålders, men du har din sjukdom hela tiden och det kan svänga i hur du mår, säger Anna Lakso.

Att kontinuerligt kunna ha koll på sitt blodsocker har blivit ett lyft för diabetiker. Kristina Magnusson visar hur det går till.

Svårast är det nog för personer med missbruk eller psykiatriska åkommor tror de.

– Missbruk är nog värst. Det kan ju hända allvarliga saker om pumpen lossnar i fall man inte bryr sig, säger Katarina Gärdelid.

Det allvarligaste som kan drabba en person med typ 1-diabetes om den inte får i sig sitt insulin är det livshotande tillståndet ketoacidos. Det gör till sist den drabbade medvetslös.

Insulinkänning, eller hypoglykemi som det heter, innebär det motsatta – för lågt blodsocker – och kan i värsta fall också ge upphov till medvetslöshet, men i regel kan det hävas enkelt genom att den sjuke eller någon i omgivningen märker det i tid och motverkar det genom att den sjuke stoppar i sig något sött.

Hälsosamma vanor

Men de flesta komplikationer kommer ändå på lång sikt. Överlag kan det vara svårt att motivera en person att göra någonting här och nu, som kanske kommer göra att de håller sig friska om tio eller tjugo år framåt, tycker Kristina Magnusson.

– Idag märker de kanske ingen skillnad om de ligger på ett medelblodsocker på 12 eller 10. Det är senare i livet man kan få komplikationer, förklarar hon.

Risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke är ökad vilket också gör behandling av högt blodtryck och höga kolesterolnivåer till en central del av diabetesvården.

För alla diabetiker gäller att de behöver leva hälsosamt, äta bra och sova tillräckligt.

– Men det är ju egentligen samma sak för alla människor, att vi behöver leva hälsosamt, säger Kristina Magnusson.

Text och foto: Frilansjournalisten Ulrika Vallgårda/Yours

Fakta Kontinuerlig blodsockermätning

• Mätaren består av en liten knapp med en tunn tråd, en sensor, som man skjuter in innanför huden på överarmen och byter var fjortonde dag.
• Till den hör en dosa som går att koppla till mobiltelefonen. Istället för att sticka sig i fingrarna och mäta blodsocker kan man se sina värden i mobilen.
• I och med att den mäter så ofta som en gång i minuten skapar den också en trendkurva. Det gör det lättare att förutspå vart blodsockernivån är på väg, vilket gör insulinbehandlingen effektivare.

Fakta Typ 1-diabetes

• Orsaken till typ 1-diabetes är inte helt klarlagd. De flesta som drabbas har en speciell vävnadstyp som man ärver från föräldrarna. Sedan tillstöter något, till exempel en oskyldig virusinfektion, som ger upphov till en autoimmun reaktion.
• Kroppen attackerar de insulinproducerande cellerna som slutar att fungera. Detta leder till brist på insulin, vilket är det hormon som öppnar cellväggen och flyttar över sockret från blodbanan ut i cellerna och ger cellerna energi.
• Typ 1-diabetiker saknar helt insulin. Detta till skillnad från typ 2-diabetiker som på grund av inlagring av fett i bukspottskörtel, muskler och lever får problem med dålig känslighet för kroppens insulin och därför sämre upptag och omsättning av blodsockret. Detta kan bero på ärftliga faktorer, fysisk inaktivitet, rökning eller övervikt.
• Hos typ 1-diabetikerna ligger sockret kvar i blodbanorna och ger upphov till högt blodsocker, men utan att kroppen får den energi den ska ha. Det får till följd att den sjuke tappar i vikt, blir trött och orkeslös.