”Om vi inte varit så trångbodda hade vi kunnat rekrytera fler”
Infektionsmottagningen på Sunderby sjukhus har liksom många andra kliniker i Region Norrbotten länge varit beroende av inhyrd personal. Men efter ett gediget planeringsarbete är bemanningen inte ett problem längre: “Folk knackar på hos oss och söker jobb” säger enhetschef Susanne Hansson Frölander.
Susanne Hansson Frölander kom som enhetschef till infektionsmottagningen i början av 2022 efter chefsuppdrag på andra håll i regionen. Efter pandemin fanns det mycket att ta tag i gällande bemanning och kompetensutveckling för medarbetarna. Susanne började fundera på hur många läkare och sjuksköterskor de behövde för att klara infektionsmottagningens uppdrag.
– Vi hade inga undersköterskor. Två överläkare hade gått i pension och två sjuksköterskor skulle gå i pension kommande år.
Det första hon gjorde var att sätta sig ner och prata med sina medarbetare för att ta reda på deras behov.
– För läkarna var det viktigt att se över kompetensutvecklingen inom de områden de ansvarar för. De var också tydliga med att vi behövde bli fler läkare och sjuksköterskor på kliniken, säger Susanne.
Planering för rekrytering
Tillsammans med studierektor Viktor Berglund började hon skissa på en långsiktig plan för strategisk rekrytering. De räknade på hur många de skulle tappa inom de närmsta åren och hur många de behövde fylla på med.
– Vi skapade en vision för vart vi ville vara om tio år, sedan räknade vi baklänges. Vi insåg att vi behövde börja anställa direkt för att inte gå sönder om några år, säger Viktor Berglund, överläkare och studierektor.
– När det kommer till läkare tar det fem och ett halvt år innan de blir färdiga specialister. Sedan två år tills de är bakjourskompetenta, tillägger Susanne.
När Susanne och Viktor var färdiga med förarbetet hade de en kompetensförsörjningsplan som sträcker sig till år 2040. I den planen håller de reda på i vilken takt de behöver rekrytera för att alltid ha full bemanning.
När planeringsarbetet var klart kunde de gå vidare till nästa fas – att börja rekrytera läkare. Redan som student och AT-läkare är man en potentiell kandidat för ett framtida jobb på infektionsmottagningen.
– Den största förändringen vi har gjort är att ha ett mycket mer långsiktigt perspektiv. Man funderar på vem man vill anställa om två år för att den personen sedan ska vara färdig om sju år, säger Viktor.
Infektionsmottagningen i Sunderbyn har, över hela landet, ord om sig att vara en bra arbetsplats. Det goda ryktet är en av anledningarna till att de får många sökande till tjänsterna de lägger ut. I Norrbotten jobbar man som infektionsläkare med avancerad vård och spännande områden.
– Ibland undrar man om vi här i Norrbotten uppfattas som lillebrodern på landet. Men sedan inser man att vi är ganska bra och det tycker många som kommer från de stora sjukhusen söderut. Folk vill jobba hos oss och vi måste faktiskt tacka nej till bra personer när vi rekryterar, säger Viktor.
– Jag får mejl från specialister i andra delar av Sverige som har hört bra om oss i Norrbotten, tillägger Susanne.
Förutom läkare fick de också klartecken för att söka två sjuksköterskor och en undersköterska. Precis som för läkarna finns här också en långsiktig bemanningsplan.
– Vi hade tur som fick en specialistutbildad sjuksköterska och en otroligt erfaren undersköterska som började jobba hos oss i år, säger Susanne.
Tack vare dessa rekryteringar har sjuksköterskorna kunnat ta över fler arbetsuppgifter från läkarna, vilket har gett läkarna mer tid för patientmöten.
– Det viktigaste för mig var att sköterskegruppen trodde på den här planen. Våra sköterskor är specialister inom olika områden och därför är det svårt att ta in stafetter som inte har samma erfarenhet. Av den anledningen valde vi att satsa på egen personal, säger Susanne.
Susanne och Viktor ligger alltid steget före och har rekryterat klart för hela 2025. Härnäst börjar de se över rekryteringen för 2026/2027.
Utbildning och utveckling
Kompetensutvecklingen är viktig för att locka ny personal, men också för att behålla de man redan har. Susanne och Viktor har skissat på en plan för att upprätthålla både spets och bredd inom alla kompetensområden. Där finns information om vilken slags spetskompetens varje läkare har och en plan för hur ofta de bör åka på konferens, utbildning och kongress.
– Det är lätt att tappa bort det här med kompetensutveckling när det är tufft i övrigt. Men det är viktigt att fortsätta jobba med det. Om de inte håller sig uppdaterade och hänger med i utvecklingen kan vi inte säga att vi har bredd eller spets inom dessa områden, säger Susanne.
Hon tillägger att man inte får glömma bort att överläkarna också behöver få bygga kompetens.
– Vi inspirerades av Jönköping där man har en plan för seniora specialister och överläkare så att även de får möjligheten att utvecklas.
Förutom att satsningen på individuella utvecklingsplaner får medarbetare att stanna, är det också användbart i sökandet efter ny personal.
– Vi brukar visa planen med kompetensområden för våra kandidater och det har varit väldigt säljande, säger Susanne.
De har också blivit bättre på att prata om verksamhetens mål och utmaningar, till exempel att de jobbar för att utrota hepatit C och tuberkulos - två av Världshälsoorganisationens prioriterade områden.
– Vi jobbar med lokala och globala infektionssjukdomar samt med patienter som kommer från hela världen. Det finns något väldigt tilltalande med det, säger Viktor.
Alla med på tåget
Infektionsmottagningen har haft ett par tuffa år trots en gedigen bemanningsplanering, för det tar tid att rekrytera. Susanne menar att personalens förståelse har varit väsentlig. Alla behöver veta vad som händer, och varför det händer.
– Det spelar ingen roll hur många excelfiler jag gör eller hur jag tänker kring ekonomisk motivation. Det handlar om att få med sig arbetsgruppen för det är de som är “the doers”.
Anna Bergsjö är en av sjuksköterskorna på mottagningen och har jobbat där i många år. Hon var övertygad om att rekrytering av egen personal var rätt väg att gå, trots att det har tagit tid att bli fullt bemannade.
– Man måste ha tålamod och veta att det kommer att bli bättre, även om man inte vet exakt när. Med sprututbytet har det handlat om att hålla i gång två verksamheter och det har vi lyckats med, säger hon.
Vad är viktigt att tänka på när man gör en sådan här resa?
– Att man lyssnar på och fångar upp varandra. Och ser om någon håller på att krackelera. Det har vi varit bra på, säger Anna.
Susanne instämmer:
– Transparensen mellan sköterskor och läkare på den här enheten har hjälpt oss. Att man tror på planen och vet att det kommer bli bättre. Stödet jag får från mina medarbetare gör det väldigt lätt att vara chef.
Sanne Hovmöller är överläkare och medicinskt ledningsansvarig på infektionsmottagningen. Hon har jobbat där i över tjugo år. Enligt henne trivs alla på kliniken med varandra, trots olikheter i roller och uppdrag.
– Vi jobbar bra tillsammans här och vi ser oss verkligen som ett lag. Alla yrkesgrupper gör allt tillsammans, säger hon.
Vad var din känsla för planen att fasa ut inhyrd personal?
– Jag tycker det är jättebra med någon som orkar ta tag i saker. Hade det här arbetet inte gjorts skulle vi ha stora problem nu. Vi är väldigt nöjda med Susanne, hon lyssnar och tar oss på allvar. Det är inte alla chefer som är så.
Susanne berömmer medarbetarnas fantastiska samarbete och vilja att lösa alla problem som uppstår. Enheten har aldrig behövt en rutin för hur de kontaktar patienter när en läkare blivit sjuk, då kliver någon annan in i stället.
– Den lösningsorienterade och vänliga kulturen har gått i arv. Den fanns redan inbyggd här innan jag kom hit, säger hon.
Infektionsmottagningen har nu varit utan inhyrd personal sedan sommaren 2023. Några som tidigare jobbade som stafetter på enheten kommer som timvikarier i stället. Nu för tiden finns det egna lösningar om någon är sjuk eller behöver vabba. Enligt Susanne hade det inte varit möjligt om det inte vore för medarbetarna och kulturen.
– Det är spännande att vara infektionsläkare i Norrbotten, men det är också väldigt trevligt här. Om vi inte varit så trångbodda hade vi kunnat rekrytera fler. Folk knackar på hos oss och söker jobb.
Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna till att ni löst bemanningen?
– Att vi satsade på kompetensutveckling och internutbildningar. Det hade större påverkan än vi trodde. Men det viktigaste har varit medarbetarnas vilja att täcka för varandra och pussla ihop schemat. Det hade aldrig gått utan deras engagemang.
Text och foto: Ida Edström