Resimamodellen lär medarbetare hantera våldsamma patienter

Resima är en modell för att minimera tvång, hot och våld mot både patienter och medarbetare inom vård och omsorg. "Efter att vi började med Resima för sju år sedan har det blivit betydligt lugnare", säger Markus Öberg, skötare på rättspsyk i Öjebyn.

Resima är en förkortning av ”Resurser i möte med aggression”. 

– Men det handlar lika mycket om det förebyggande arbetet. Målet är ju att det inte ska uppstå någon aggression, säger Christin Carlsson, sjuksköterska. 

Christin Carlsson tog sjuksköterskeexamen med psykiatrisk inriktning 1994. Hon har jobbat först på allmänpsykiatrisk avdelning och därefter många år på rättspsyk.

Markus Öberg, Christin Carlsson och deras arbetskamrater Linn Hortlund, sjuksköterska, och Jonas Lindgren, skötare, har alla gått den tio dagar långa instruktörsutbildningen i Resima och utbildar i sin tur sina medarbetare på rättspsyk i Öjebyn. 

Utbildning för alla nyanställda

Där finns runt 180 anställda: sjuksköterskor, skötare, underläkare, överläkare, arbetsterapeut, kurator, psykolog och fysioterapeut. 

Totalt har de hand om 44 patienter, majoriteten män, när alla platser på avdelningarna är fullbelagda. 

Utbildningen som hålls för alla nyanställda tar tre dagar och därefter har de en repetition för samtliga anställda två gånger per år för att upprätthålla kontinuiteten. 

Resima handlar om: 

• Hur man bygger goda relationer mellan patienter och personal
• Hur man skapar tydliga och rimliga rutiner
• Hur man lugnar och avleder vid aggression
• Hur man förhindrar skador på patienter och personal.

Framtagen i Norge

Modellen är framtagen av Bjørn Petter Hanssen och Geir Olsen, som tidigare arbetat på Universitetssjukhuset i Bergen, och det är de som utbildat instruktörerna på bland annat rättspsyk, men också på flera andra arbetsplatser inom Region Norrbotten.

Jonas Lindgren, skötare, arbetade många år inom äldre- och handikappomsorgen. En bekant tipsade om rättspsyk, så han sökte jobb och har nu varit här i tio år.

Huvuddelen av de patienter som vårdas på rättspsyk är dömda för brott som de har begått under påverkan av allvarlig psykisk sjukdom. Problemet med aggressioner hänger ihop med den psykiska sjukdomen och inte med vilken typ av brott den dömde har begått. 
– Det finns en liten del av våra patienter som exploderar ganska fort. Hos andra patienter ser man ingen aggressivitet utan det bara flyter på, säger Jonas Lindgren. 

Abstinens

På intagningsavdelningen dit de först kommer är det vanligare med aggressiva situationer, vilket har att göra med att patienterna inte har hunnit få rätt behandling och mediciner. Några är kanske fortfarande påverkade av droger eller lider av abstinens. 

Så här kan ett patientrum se ut på rättspsyk i Öjebyn.

På dagarna erbjuds patienterna arbetsterapi då de kan få måla, sy, snickra och träna på matlagning. Tillsammans med fysioterapeuten kan de träna eller gå på yoga. 

Vid behov finns det också möjlighet till psykologsamtal. Missbrukare kan få genomgå tolvstegsprogrammet. 

Familjär stämning

I övrigt blir det mycket tv-tittande och kortspel och ibland lagar de något gott och äter tillsammans. 

– Det är en ganska familjär stämning, säger Linn Hortlund. 

En del av patienterna har barn och de kommer ibland och hälsar på i det speciella familjerummet. 

I Resima ingår praktiska övningar i hur medarbetarna ska agera om det uppstår våldssituationer. I särskilda lokaler med mjuka mattor tränar personalen självförsvar. De övar sig också i hur man tillämpar tvångsåtgärder, som de ibland nödgas ta till, på ett så skonsamt sätt som möjligt för patienten. 

– I och med att vi tränar tillsammans enligt Resima vet alla exakt vad alla andra medarbetare gör i en våldsam situation, säger Markus Öberg.

Här inne på mjuka mattor tränar de sig i självförsvar.

Markus Öberg tycker att Resima har hjälpt till mycket för att få en bra arbetsmiljö.

Alltid en utväg

Det förebyggande arbetet handlar delvis om sådana konkreta saker som hur rummen är möblerade. Att man till exempel placerar en soffa så att det inte kan komma någon bakifrån och angripa. Eller hur de står eller sitter i rummet, så att det alltid finns en utväg både för patienten och för vårdarna om det blir en hård diskussion. 

– Som patient måste du kunna välja att gå ut ur rummet och lugna ner dig en stund om du blir upprörd, säger Linn Hortlund. 

I hotfulla situationer ska man aldrig stå med händerna bakom ryggen eller i fickan när man pratar med en patient, utan vara beredd att värja sig. Inte heller stå med armarna i kors, eftersom det kan signalera hot.

Så skonsamt som möjligt

Samtal som riskerar att bli obekväma planerar de alltid i förväg. 

Om en patient exempelvis ska få en injektion mot sin vilja och det inte är akut bestämmer de i förväg vem som ska göra vad och vad de gör om det uppkommer en situation då patienten motsätter sig injektionen. 

Vid de tillfällen då de måste ta till tvång ska det ske så skonsamt som möjligt. 

– Om jag går in i en situation och råkar göra illa patienten kan det ta flera månader eller ännu längre innan den patienten börjar lita på mig igen, om ens någonsin, förklarar Markus Öberg. 

Markus Öberg kom tillbaka till Piteå efter att ha jobbat länge i äldreomsorgen i södra Sverige. Det fanns inte så gott om jobb, så han sökte till rättspsyk där han sedan dess arbetar som skötare.

Närvarande i stunden

I teoridelen pratar man om vikten av en god ”vårdallians”. Att vara nyfiken, intresserad och lyssnande är grunden för en god relation. 

– Att man är närvarande i stunden och visar att ”jag vill hjälpa dig”, säger Jonas Lindgren. 

Allting handlar om att bygga förtroende och i slutändan om att kunna lotsa patienten tillbaka till ett normalt liv ute i samhället. 

– Genom goda relationer minskar risken för våld, säger Christin Carlsson. 

Lätt att bli hemmablind

Det gäller också att ha tydliga och välmotiverade regler. 

– Det är lätt att bli hemmablind när man jobbar här länge och ibland hänger det kvar beslut och regler som man inte reflekterar över. Det är viktigt att prata om dem så att vi inte fastnar i att göra saker bara för att vi alltid har gjort så, säger Markus Öberg. 

Att vara självmedveten och reflektera över sig själv är också betydelsefullt för att veta vad man utstrålar.

– Jag har kanske en jättedålig dag, har problem hemma eller har haft en konflikt med en patient som fortfarande påverkar mig. Då kan det vara så att inte jag ska gå in och medla med just den patienten den dagen utan be någon annan, förklarar Markus Öberg. 

Spottad på

Det händer att en patient verbalt hotar både medarbetarna och deras anhöriga och blir våldsam. Alla fyra har någon gång upplevt att få ett slag i en upprörd situation eller bli spottad på. Åtgärder som avskiljning, då patienten låses in, eller till och med bältning, kan bli nödvändig. 

– Under de situationerna är det ingen idé att försöka säga så mycket, det är bättre att ta det när situationen har lugnat ner sig, säger Christin Carlsson. 

Linn Hortlund kom första gången till rättspsyk i Öjebyn på praktik. Ett år efter sjuksköterskeexamen började hon arbeta här. ”Jag trivs bra och har fantastiska kollegor.”

 Att vara kvinna och fysisk svagare behöver inte nödvändigtvis vara en nackdel. 

– Många gånger kan det vara kvinnor som går in först för de uppfattar inte oss som lika hotfulla, säger Linn Hortlund.

Känner sig trygga

Efter en incident försöker medarbetarna samlas och prata om det som har hänt. Både om hur de mår, vad de gjorde som var bra och mindre bra och hur de kan undvika att det upprepas. 

– Det kanske var något vi hade kunnat göra dagen före eller flera dagar före. Vi kanske såg att patienten blev försämrad och borde ha gjort något för att förebygga händelsen, säger Christin Carlsson. 

Trots allt känner de sig alla fyra trygga på jobbet, annars hade de inte stått ut i längden. 

– När jag började här för nästan 20 år sedan fanns det ingen riktig modell för omhändertagande vid tvångsåtgärder och det var dåligt både för personal och patienter. Resima har hjälpt till massor, säger Markus Öberg. 

Text och foto: Ulrika Vallgårda, frilansjournalist/Yours

Fakta om rättspsyk

• Patienterna är dömda till rättspsykiatrisk vård.
• Straffet är inte tidsbestämt utan varje halvår prövar förvaltningsrätten om vården ska fortgå eller inte.
• Vissa patienter vistas där enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård när allmänpsykiatrin inte kan ta hand om dem, vilket endast brukar vara i den akuta fasen.
• Därtill tar de ibland emot häktade personer om de bedöms vara suicidala eller i av andra skäl i behov av psykiatrisk dygnetrunt-vård.
• Patienterna har egna rum och får röra sig fritt på sin avdelning där det också bland annat finns matsal och vardagsrum. Utanför ligger en rastgård och även en park, där de får gå ut när läkaren bedömer att de är redo.
• Längre fram under vårdtiden brukar de beviljas permissioner som så småningom kan bli allt längre.
• Alla permissioner ska godkännas av förvaltningsrätten efter överläkarens ansökan.