Satsning på akutpsykiatriska team i Norrbotten

Patienter som mår psykiskt dåligt får ett bättre omhändertagande tack vare mobila akutpsykiatriska enheter, MAE. Först ut är Piteå och Sunderbyn. ”Det här är bra för både för psykiatrin och ambulanssjukvården, samtidigt som vi avlastar polisen”, säger Mattias Larsson, skötare.

Statsbidrag finns att söka för att utveckla akutsjukvårdslösningar för patienter med psykisk ohälsa eller risk för suicid. I Norrbotten byggs nu en helt ny verksamhet upp.

– Skåne och Stockholm har redan bra snurr på sina akutpsykiatriska team. Tack vare möjligheten att söka statsbidrag är flera andra regioner på gång. För oss ligger utmaningen i att vi har ett geografiskt så stort län, säger Sofi Enström, sjuksköterska och projektledare för Prehospital psykiatrisk akutsjukvård.

Målet med projektet är att ambulanssjukvården i Norrbotten ska förstärkas med tre mobila MAE-team. Psykiatrin i Piteå har valt att samla medarbetare från bland annat slutenvården i speciell enhet, medan Sunderbyn – som täcker Luleå kommun och Bodens kommun – använder sig av ordinarie personal inom vuxenpsykiatrin.

– I Gällivare har vi på grund av svårigheter att bemanna ännu inte kommit igång, säger hon.

Rickard Lindvall och Thomas Wallon på besök hos Sofi Enström, Elin Lindholm och Mattias Larsson. I Piteå har MAE-teamet både egen personal och egna lokaler, medan Sunderbyn bedriver verksamheten med hjälp av vuxenpsykiatrins ordinarie medarbetare.

Samarbetar med ambulansen

Sofi Enström och två av hennes kollegor, skötarna Elin Lindholm och Mattias Larsson, tar emot i MAE-teamets lokaler vid Piteå sjukhus. Thomas Wallon, ambulanssjuksköterska, och Rickard Lindvall, ambulanssjukvårdare, ansluter.

Ett nära samarbete med just ambulanspersonalen är en av nycklarna för att få arbetet att fungera.

– Det här är patienter som annars riskerar att falla mellan stolarna. Är de medicinskt friska men mår dåligt ska vi skjutsa dem till akutmottagningen i Piteå för en bedömning eller till vuxenpsykiatrin i Sunderbyn. I det läget är det värdefullt om personal med god psykiatrisk kompetens kan komma ut och förstärka. Ibland slutar det med att patienten kan stanna hemma i stället för att behöva åka någonstans, säger Thomas Wallon.

”För patienterna är det jättebra att det finns en ny psykiatrisk resurs att tillgå”, säger Thomas Wallon, ambulanssjuksköterska. Till vänster ambulanssjukvårdaren Rickard Lindvall, till höger projektledaren Sofi Enström.

Kallas ut

Vid ett larm gör SOS Alarm en bedömning om det även krävs färdigheter inom det akutpsykiatriska området. MAE-teamet, som åker i en egen bil, kallas då ut samtidigt med ambulansen.

Andra gånger åker ambulansen ut på ett larm utan att veta exakt vad som väntar. Om patienten inte behöver medicinsk behandling men mår psykiskt dåligt kallar ambulanspersonalen på teamet. Det kan vara människor med allt från depression och ångest till kriser av olika slag som behöver hjälp.

– Ibland säger SOS-larmet inte så tydligt vad det egentligen rör sig om. Först när vi kommer ut kan vi bedöma vad det är för kompetens som behövs, säger Rickard Lindvall.

Målet för MAE-teamet – en sjuksköterska och en skötare – är att inleda den akutpsykiatriska vården i bostaden.

– På så sätt frigör vi ambulanssjukvårdens resurser – deras personal kan åka iväg på andra priolarm. Det i sin tur gagnar alla norrbottningar, säger Sofi Enström.

Kontakt med läkare

Teamet gör till att börja med alltid en suicidbedömning. Om ingen akut fara för patientens liv föreligger handlar det om god omvårdnad – de lyssnar, lugnar och kommer tillsammans med patienten fram till vad som är nästa steg i vårdkedjan. Ofta behöver även de anhöriga stöd och råd.

Det är inga problem att påbörja vården i hemmet.

– Vi har till exempel möjlighet att koppla upp oss så att patienten kan ha ett digitalt besök med läkare och inte behöver följa med till jouren för en bedömning. Vi har även med oss läkemedel, exempelvis sömntabletter, berättar Sofi Enström.

Ibland kommer de fram till att teamet ska göra ett hembesök eller skjutsa patienten till jouren dagen efter. En del kan själva ta sig till jouren nästa dag.

– Får vi dem att stanna hemma över natten minskar vi trycket på både akutmottagningen i Piteå och akutpsykiatrin i Sunderbyn, förklarar hon och tillägger att det ofta kan vara ett bättre alternativ att få psykiatrisk hjälp i sin hemmiljö.

MAE-team och ambulans kallas ut samtidigt när SOS Alarm bedömer att behovet finns. Andra gånger kallar ambulanssjukvården själv på psykiatrisk kompetens. Från vänster Mattias Larsson, skötare, Sofi Enström, sjuksköterska och projektledare, Elin Lindholm, skötare, Thomas Wallon, ambulanssjuksköterska, och Rickard Lindvall, ambulanssjukvårdare.

Har mer tid

Rickard Lindvall och Thomas Wallon välkomnar satsningen, som de är övertygade om kommer att underlätta för dem och deras kollegor. De konstaterar att ambulanspersonal inte är specialiserad på psykiatriska tillstånd. Dessutom har MAE-teamet något ambulanssjukvården inte alltid har – möjlighet att avsätta den tid som krävs. Och medan ambulanspersonalen endast har den knapphändiga informationen från SOS Alarm att utgå från, kan MAE-teamet förbereda sig inför patientmötet.

– Många med psykisk ohälsa har vi kännedom om sedan tidigare. Vi har också tillgång till deras journal och kan läsa på när vi är på väg. Vad har de för historia, finns det någon vård- eller krisplan? Vi kan sätta igång och jobba på ett helt annat sätt än ambulanspersonalen har möjlighet att göra, konstaterar Sofi Enström.

Ytterligare en fördel är att MAE-teamets bil inte väcker lika mycket uppmärksamhet som en ambulans eller en polisbil.

– En del patienter är ”stamkunder” och ringer direkt till oss när de mår dåligt. Då åker vi ut och möter dem, innan situationen hinner eskalera. Det blir sällan dramatiskt eller stigmatiserande, säger hon.

Om en person är psykotisk och behöver polistransport kan MAE-teamet stanna på platsen och lugna anhöriga, grannar och andra berörda.

Fler kvällsjourer

I MAE-teamet i Piteå arbetar fem personer, med ytterligare en på gång. De åker ut på larm fredag till söndag mellan klockan 16 och 24. Övriga dagar ägnar de sig åt rådgivning och uppföljning. De har även jourverksamhet igång under dagtid.

– Behovet är störst på kvällstid under helger då många av samhällets andra instanser håller stängt. Men tanken är att vi framöver ska bedriva jourverksamhet fler kvällar i veckan, säger Sofi Enström.

Upptagningsområdet för MAE-teamet i Piteå är Piteå kommun och Älvsbyns kommun.

– Vi har kontakt med akutmottagningen, hälsocentraler och polisen för att påminna om att vi finns och att man ska höra av sig till oss, exempelvis om en person är orolig. Då kan vi komma och hjälpa till.

”Vi har flera gången fått frågan från patienter varför det här inte har funnits tidigare”, säger Sofi Enström, projektledare.