Sprututbytet – mer än rena kanyler

Till sprututbytet på Sunderby sjukhus kommer personer från hela Norrbotten och som injicerar droger. Sprututbytets två huvudsyften är att minska spridningen av blodburna infektioner samt att vara kontaktyta för att på sikt kunna stötta och motivera till ett drogfritt liv. Förutom rena nålar finns här också rena kläder, godis och livräddande Naloxon, men för många besökare är det samtalen som är det viktigaste.

Här, i en lokal med ingång på baksidan av Sunderby sjukhus, jobbar sjuksköterskan Anna Bergsjö två dagar i veckan. Övrig tid jobbar hon på infektionsmottagningen som ligger i motsatt del av sjukhuset. Det har hänt att patienter har gått genom hela byggnaden bara för att få prata med henne när hon inte varit på plats på sprututbytet.

– På infektionsmottagningen kan vi kalla och försöka hitta en patient i flera år utan att lyckas. Plötsligt så står de här på sprututbytet, helt frivilligt. Här vill de prata och många är positiva till att få vård eller hjälp, säger Anna Bergsjö.

Att injicera droger är det mest riskfyllda sättet att missbruka på, men riskerna minskar om man injicerar säkert – till exempel med rena verktyg.

 För en person med missbruksproblem kan det vara svårt, nästan omöjligt, att få livet att bli förutsägbart och att komma på en bokad tid i vården är uteslutet för många. Men till sprututbytet, som har drop-in-tider, kommer de för att hämta rena kanyler, filter, sterilt vatten och annat de använder. Även om det är just bytet av förbrukade sprutor och kanyler till nya som gett mottagningen sitt namn så handlar det om mer än så.

– Sist vi hade öppet satt jag en timme och en kvart med samma patient, i ett samtal kring svåra ämnen. Det är den typen av samtal du inte vill avbryta för att ditt schema säger att du ska göra något annat och här har vi ofta möjligheten att sitta en längre stund.

Någon som kommer utan jacka mitt i vintern kan få en donerad jacka att ta på sig de gånger det finns kläder att dela ut. Det finns lite godis att plocka med sig eftersom besökarna ofta äter för lite. Ett önskemål om att även få dela ut något mer matigt som mackor finns men har ännu inte kunnat lösas logistiskt.

Just idag finns en del donerade kläder på sprututbytet. Skålen innehåller godis till de som behöver fylla på med energi.

 Ur vårdens perspektiv så är det viktiga att patienterna kommer dit.

– Personer med missbruksproblem är en extremt utsatt grupp. Många saknar det mest basala, som exempelvis boende och framtiden är många gånger oviss.

När en patient kommer till mottagningen finns möjlighet att ta prover, vaccinera och lägga om sår. Anna Bergsjö och hennes kollegor pratar om risker och hur man kan skydda sig från att bli sjuk och så delar de ut Naloxon som är ett motgift mot opioder. Den delas ut i form av nässprej och kan rädda livet på någon som tagit en överdos. Alla som får Naloxon utdelat första gången får även en kort utbildning samt kunskap i enklare hjärt- och lungräddning.

Naloxon är en nässprey som kan rädda vid vid en överdos. Utbildningen är obligatorisk.

– De får två doser Naloxon med sig och när de behöver mer frågar vi om det har använts och om det har använts frågar vi hur. Är det en vän eller främling som fått dosen? Har de ringt ambulans? Hur gick det sen? Och framför allt: hur mår personen som upptäckt överdosen? Hittills har ingen sagt att personen dog av överdosen, så baserat på det så verkar det ju som att Naloxonet har önskad effekt.

Så här ser förpackningen med naloxon ut. Armbandet som sitter runt är en påminnelse om att alltid ringa 112 när någon tagit en överdos.

Den vaccination som sker är mot hepatit A och B. Världshälsoorganisationen WHO har som mål att hepatit C ska vara eliminerat år 2030 och det målet strävar även Region Norrbotten mot. Det går inte att vaccinera sig mot hepatit C, men det går att behandla bort. Förutom det proaktiva arbetet med att dela ut rena kanyler och sprutor arbetar de även med att diagnostisera, utreda och behandla Hepatit C.  Allt från förberedelser inför behandlingsuppstart till att ibland även hjälpa till med att hämta ut och dela tabletter.

Vid första besöket ingår en inskrivning och rutinfrågor, från nationella kvalitetsregistret, som Sveriges sprututbyten använder sig av.  Det innehåller del tuffa frågor. Har patienten barn? Vilken är deras huvuddrog? Har de suttit inne?

– De flesta reagerar inte så mycket på frågorna men det händer att jag avvaktar till ett senare besök, då relationen är mer etablerad, med att ställa frågor av mer känslig karaktär. Det beror på vilken känsla jag får av det första inledande samtalet.

Just nu är det drygt 150 personer som är inskrivna på mottagningen och ett 30-tal av dem kommer regelbundet. Ibland blir det långa uppehåll för att patienter är på behandlingshem, sitter i fängelse eller har ett frivilligt droguppehåll. Den mest långväga besökaren har kommit från Gällivare.

– Man förstår ju att de inte kan komma lika ofta när de bor så långt bort. Det kostar en del och det tar ofta hela dagar att ta sig hit och hem, men de kommer ändå.

De flesta injicerar amfetamin, ungefär 80 procent har det som huvuddrog. Blandmissbruk med alkohol är ovanligt, men det är betydligt vanligare att man blandar olika droger. Amfetaminet ger en skjuts uppåt och när ångesten slår till dövas den med bensodiazepiner. Utöver amfetamin kan det handla om opioider som buprenorfin, subutex, heroin eller kokain. Det förekommer också att vissa tabletter injiceras.

– Om de krossas och blandas med vätska och sedan injiceras i blodet så blir det en snabbare och mer kraftfull effekt. Tyvärr kan det följa med tablettdelar in vilket kan vara rentav farligt.

Just därför finns det särskilda filter på mottagningen. De mest effektiva filtrerar inte bara bort skräpet utan tar även bakterier och svampsporer.

Filter som rensar drogerna från partiklar, svampsporer och bakterier. Det lilla kärlet är en individuellt förpackad lösningskopp.

Varje besökare får ta med sig material så att det ska räcka till nästa besök. Hur många kanyler det rör sig om är individuellt. En person kan behöva 20 kanyler för två veckor, en annan behöver mer än så.

– En del injicerar droger 10 gånger per dag, många är väldigt svårstuckna, och varje gång ska man ta en ny kanyl. Orsaken till det är att du har bakterier på huden som inte får komma in i blodet och om du sticker flera gånger med samma kanyl kan det hända. Du förstör även venerna genom att sticka dig med samma kanyl många gånger och kan riskera mjukdelsinfektioner.

I värsta fall kan bakterierna som följer med in nå hjärtat och leda till endokardit som är en infektion på hjärtklaffarna. Behandlingen är omfattande och kräver att man läggs in på sjukhus.

– Jag tjatar om det här med ny kanyl vid varje stick, det är väldigt viktigt. De som varit hos oss flera gånger kan det här men det är inte säkert att den som kommer hit för första gången har koll på det.

Redo för provtagning. På mottagningen vaccinerar man också mot hepatit B och C.

En svårighet för lågtröskelmottagningar som sprututbyte är att hitta en lokal som passar. Inte för att verksamheten ställer höga krav utan för att det är impopulärt bland grannarna.

– Det är inte många som vill bo eller jobba bredvid ett sprututbyte för att man tror att det kommer att vara stökigt.

Erfarenheten visar dock på det motsatta. Efter att sprututbytet i Piteå varit i gång ett halvår undrade grannarna ”om det kom några patienter någon gång”. Besökarna hade varit så tysta att det inte märkts att sprututbytet pågick.

En annan fördom kring patienterna som kommer till sprututbytet är att de är aggressiva och att man hela tiden måste vara på sin vakt.

– Man ska inte vara naiv, det är klart att saker kan hända. En del har suttit inne och en del har ett våldskapital, men de flesta har hamnat i missbruk på grund av att de har haft jobbiga uppväxter med föräldrar som haft problem med drog- eller alkoholmissbruk. När jag möter dem ser jag fina människor som inte vill göra någon annan illa.

Till sprututbytet kom Anna Bergsjö via infektionsmottagningen.

På sprututbytet på Sunderby sjukhus jobbar Anna Bergsjö och hennes sjuksköterskekollega ihop med medicinskt ansvarig läkare, behandlingsassistent och socionom från psykiatrin. Dessutom kan kollegor från beroendeenheten hjälpa till vid behov.

Sjuksköterska har Anna Bergsjö varit sedan 2015 och slutpraktiken gjorde hon på infektionsavdelningen på Sunderby sjukhus. Efter föräldraledighet bytte hon till infektionsmottagningen och där jobbar hon fortfarande.

– När jag började på sprututbytet i Piteå tyckte jag att det var spännande att få träffa den här patientgruppen på ett nytt sätt. Det känns som att man kan göra skillnad.

Sprututbytet i Piteå öppnade 2018, men när pandemin kom tvingades det att stänga. Just nu finns länets enda sprututbyte i Sunderbyn, men målet är att det ska finnas på alla sjukhusorter i första hand. Efter det kan steget bli att det finns i fler kommuner via hälsocentralen.

Text och bild: Emma Bergström Wuolo