ST-läkaren Henrik provade på Kultur på recept

I ett pilotprojekt har ett 40-tal norrbottningar fått prova på Kultur på recept. En av dem är Henrik Wikström, 29 år, som arbetar som ST-läkare på Sandens hälsocentral i Boden. När han drabbades av en depression i höstas och blev sjukskriven ansökte han om att få vara med. ”Det var bra för mig att komma ut och tvingas göra något. Jag fick något slags kreativ release”, berättar han.

Kultur på recept är till för att hjälpa människor som är sjukskrivna, långtidsarbetslösa eller hemmasittare att hitta en väg till ett bättre mående och förhoppningsvis komma tillbaka ut i arbetslivet på deltid eller heltid.

– En del av dem vi riktar oss till har hoppat av skolan, varit så kallade hemmasittare, och aldrig ens börjat arbeta, berättar Susanne Lindquist, en av projektmedarbetarna.

Region Norrbotten har under ett och ett halvt års tid deltagit i ett projekt finansierat av EU-fonden EU Interreg Baltic Sea Region för att pröva konceptet. Vid årsskiftet går det in i sista fasen med implementering av metoden i regionens ordinarie verksamhet. EU-fondens pengar räcker hela 2025, men ska det därefter fortsätta måste det finansieras med egna medel.

Kunniga handledare

I början av juni höll styrgruppen för projektet en workshop tillsammans med politiker och tjänstemän från region och kommun, Samordningsförbundet och projektmedarbetare från Sunderby folkhögskola och kommunen. Detta för att gemensamt komma fram till hur implementeringen ska gå till.

Ett 40-tal personer från Luleå och Boden, varav många lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa, ibland med kombination av långvarig smärta, har fått chansen att delta i Kultur på recept de senaste två terminerna.

Under workshopen berättar Henrik Wikström om sina personliga erfarenheter av Kultur på recept.

De har träffats i två grupper, en i Boden och en i Luleå, två gånger i veckan under nio veckor, och under dessa tillfällen fått prova på konst av olika slag samt rörelse till musik. Hela tiden med erfarna och kunniga handledare som till vardags arbetar som professionella konstnärer, konstpedagoger och danslärare.

Värdefull erfarenhet

En av de som har gått i programmet är Henrik Wikström, 29 år. Han är ST-läkare på Sandens hälsocentral i Boden, men var i höstas sjukskriven för depression. Han inledde workshopen med att berätta om sin personliga erfarenhet av Kultur på recept.

– Jag har haft ganska många depressiva perioder i livet. Tidigare har jag kunnat hantera dem själv, men i augusti blev jag sjukskriven för första gången.

Han såg ett Instagram-inlägg om Kultur på recept och skrev själv och frågade om han fick vara med.

– Dels är jag konst- och kulturintresserad och såg det som en chans att utveckla min kreativa sida, dels tycker jag det är bra att som vårdpersonal få insikt i vad det är jag rekommenderar till patienterna, säger han.

Släppte kraven

Henrik Wikström tänker själv att hans psykiska ohälsa hänger ihop med en personlig egenskap som han kände att han behövde jobba med.

– Jag är nitisk i någon mening och har svårt att inte försöka göra mitt bästa hela tiden, berättar han.

Genom projektet tvingades han utmana sig själv i aktiviteter han inte behärskade och blev då tvungen att släppa på både kraven och prestigen.

– Vi har gjort sådant som jag är usel på: målat, gjort kollage, skulpterat, hållit på med naturmaterial och gjort rörelse till musik.

De första veckorna var det jobbigt, inte bara för att kursen var utmanande utan för att han mådde dåligt i sin sjukdom. Han hade lågt självförtroende och brottades med en stark självkritik. Men sedan lyckades han släppa kraven på sig själv och börja skapa.

Oroar sig mindre

Nu arbetar han full tid igen och har funderat på att fortsätta med teckning och gärna keramik.

– Jag har faktiskt köpt lite konstnärsmateriel. Det som jag blev förvånad över var att jag visst var rätt ok på formgivning med lera och det skulle jag gärna göra igen.

Det som Kultur på recept hjälpte honom med var att sänka på kraven på sig själv, inte bara där och då, utan generellt – även i yrkeslivet.

– Inte för att jag skulle säga att jag är sämre på att träffa patienter eller sämre i vården jag ger, utan snarare har jag släppt kraven på att göra all administration färdig samma dag och på att alla ska få behandling direkt de kommer in genom dörren, om det inte behövs.

Henrik Wikström, ST-läkare och tidigare deltagare i Kultur på recept, är inbjuden att berätta om sina erfarenheter i workshopen av projektmedarbetarna Catharina Ljungcrantz, Sunderby folkhögskola, Elias Sandling, Sunderby folkhögskola, Susanne Lundquist, Region Norrbotten, och Marie Tuvesson, Region Norrbotten.

Han tycker också att han har blivit bättre på att lämna jobbet på jobbet när han går hem och inte grubbla så mycket och oroa sig över sina patienter på fritiden.

Han rekommenderar gärna programmet till sina patienter som han tror skulle ha nytta av det.

– Jag är nog den läkare i Norrbotten som har hänvisat flest patienter till Kultur på recept.

Framgångsrik metod

En av projektmedarbetarna är Susanne Lindquist som arbetar i Division Nära, där primärvården ingår. Hon har i det här projektet även jobbat gentemot vuxenpsykiatrin och hon samarbetar också nära med regionens kulturenhet.

Hon ser stora vinster med att införa Kultur på recept permanent i regionen.

– Det finns idag mycket forskning som visar att det är en framgångsrik metod och vi ser också att flera av de som har deltagit har kunnat gå tillbaka till arbete efteråt.

Hälften av deltagarna har blivit rekommenderade programmet av rehabkoordinatorerna, som arbetar på hälsocentralerna och inom psykiatrin. Det handlar om sjukskrivna personer. De andra har kommit in i projektet via Samordningsförbundet södra Norrbotten, en samarbetsorganisation för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Region Norrbotten. Det är personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.

Susanne Lindquist ser goda resultat och hoppas att Kultur på recept ska bli en permanent del av Region Norrbottens verktygslåda för att hjälpa patienter.

Susanne Lindquist menar att hälso- och sjukvården behöver olika verktyg att arbeta med när det gäller gruppen långtidssjukskrivna, personer med psykisk ohälsa och hemmasittare.

– Alla verktyg passar inte alla, men Kultur på recept är något som kan upplevas som lustfyllt och mindre kravfyllt än mycket annat. Ändå kan det hjälpa till att få struktur på livet, att börja stiga upp på morgnarna och få ett sammanhang och en mening.

Det är flera regioner som är på gång att införa det, en del har hunnit kortare, andra längre.

– En del i projektet är även att skapa samarbeten vilket vi har gjort med Regionerna Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Västerbotten, berättar hon.

Inget remisskrav

Men också på internationell nivå är Kultur på recept något man jobbar med. I samma projekt som Region Norrbotten ingår sju länder runt Östersjön och tre forskarteam från universiteten i Danmark, Finland och Litauen studerar noggrant effekterna. Den 18-20 juni kommer representanter från alla de sju deltagande länderna och universitetens forskningsteam till Luleå för att utbyta erfarenheter.

Sunderby folkhögskola är inkopplad i arbetet med insamling av resultat som universiteten sedan använder.

Den engelska termen är Arts on Prescription. Formellt är det inte ett recept i den meningen som man skriver ut läkemedel på recept, och det är heller inget remisskrav, utan all legitimerad personal i vården kan ge information och en rekommendation till patienterna att söka till Kultur på recept. En urvalsgrupp tar emot intresseanmälningarna och bestämmer vilka som får gå.

Under tiden man deltar kan man ha kvar sin vanliga ersättning, exempelvis försörjningsstöd eller sjukpenning.

Viktig arbetskraft

Målet från hälso- och sjukvårdens sida är både att fler ska må bättre och att fler ska kunna arbeta.

Susanne Lindquist refererar både till aktuella sjukskrivningstal i länet och de kompetensförsörjningskrav som Norrbotten samtidigt har.

– Alla behövs på arbetsmarknaden nu i den gröna omställningen, konstaterar hon.

Sista omgången av Kultur på recept genomförs i höst.

– Sedan börjar stora implementeringsåret 2025 som EU-fonden också bekostar, berättar Susanne Lindquist.

Men sedan hoppas hon och de andra i projektet att regionen ska fortsätta med Kultur på recept med egen finansiering, eventuellt tillsammans med kommunerna och andra aktörer.

Under workshopen diskuterades hur Kultur på recept ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.

Camilla Brännström är verksamhetsområdeschef för primärvården i Luleå och Boden och ordförande i styrgruppen för Kultur på recept. Hon tror på metoden.

– Jag törs inte gå in på finansieringsfrågan i framtiden, men jag tror på konceptet och på samverkan, att vi är flera aktörer som behöver gå samman. Det kan vara regionen, kommunerna, folkhögskolorna och andra.

Ser samarbetsmöjligheter

Även Glenn Berggård (V), vice ordförande i regionstyrelsen, ingår i styrgruppen.

– Jag skrev en motion om Kultur på recept till fullmäktige redan för fem, sex år sedan, så jag tror definitivt på det, säger han.

Tror du att det finns möjlighet att fortsätta när EU-fonden inte hjälper till med pengar längre?

– Ja, jag vill tro det. På samma sätt som fysisk aktivitet på recept har blivit fullt ut implementerat och vedertaget så tror jag att Kultur på recept kan bli det.

Evelina Rydeker (Mp), kommunalråd i Luleå, är en annan av deltagarna och ser det inte som omöjligt att kommunen kan vilja gå in i ett samarbete.

– Vi har ju flera kulturinstanser och områden som skulle kunna vara med i samverkan. Däribland Kulturskolan som redan idag samverkar med regionen när det gäller kultur som hälsofrämjande aktivitet, till exempel Dans för hälsa. Vi behöver jobba förebyggande och komma in redan via Elevhälsan, säger hon.

Text och foto: Frilansjournalist Ulrika Vallgårda/Yours