Starkt lagarbete bakom lyckad bröstcancervård
Bröstcancervården i Norrbotten tillhör de bästa i Sverige och faktorerna bakom den fina statistiken är många. Men en av de främsta anledningarna stavas ett sammansvetsat och tajt lagarbete där alla brinner för sina patienter. ”Vårt uppdrag är inte bara att bota människor, vi ska även få dem att må bra och känna sig trygga”, säger Lena Johansson som har det övergripande ansvaret för bröstcancervården i Region Norrbotten.
Det är oktober och var och varannan höstjacka pryds av små rosa band. Cancerfondens årliga kampanj är i full gång och många väljer att stötta kampen mot bröstcancer.
Alla har rätt till vård
Det är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor i Sverige. Vem som helst kan drabbas, gammal som ung, och alla har rätt till vård.
– Den äldsta patienten jag har opererat var 98 år, och den yngsta 19, säger Lena Johansson som är kirurg och sektionsansvarig på Sunderby sjukhus.
– Båda gångerna gick det bra, tillägger hon.
Bröstsköterskorna Anette Gustavsson och Maria Björk tillsammans med kirurgen Lena Johansson.
Det är Lena som har det övergripande ansvaret för bröstcancervården i Norrbotten.
Vi sitter på ett kontorsrum inne på kirurgmottagningen på Sunderby sjukhus. På plats är också kontaktsjuksköterskorna, eller bröstsköterskorna som de också kallas, Anette Gustavsson och Maria Björk. Dessutom är bröstradiologen från mammografi-mottagningen, Lisa Hällstig, med.
Stark statistik
Tillsammans utgör de en del av det framgångsrika team som sett till att Region Norrbotten toppar landets statistik vad gäller bröstcancervård.
Om vi börjar med det så kallade standardiserade vårdförloppet (SVF) så har Norrbotten gått i bräschen under en lång tid. 2016 började man, nationellt, att mäta vårdförloppet för bröstcancerpatienter. Målet är att alla med en misstänkt bröstcancer ska få påbörjad behandling inom 28 dagar. Ett mål som Norrbotten når, år efter år.
– Vi har varit bra på det länge, även innan 2016, och vi är det enda länet som faktiskt klarar de här målen, säger Lena Johansson.
Maria Björk, Anette Gustavsson och Lisa Hällstig.
Hon berättar också att bröstcancervården i Norrbotten har mycket bra resultat även då det gäller övriga parametrar som mäts gällande vården av bröstcancerpatienter.
Inget remisstvång
Dessutom finns ytterligare en fördel här i länet då det inte finns något remisstvång. Det innebär att en kvinna, som till exempel upptäckt en misstänkt knöl i sitt bröst, inte behöver vända sig till sin hälsocentral. Hon kan i stället ringa direkt till mammografi-mottagningen på Sunderby sjukhus för rådgivning och tidsbokning. Något som kortar ner de där 28 SVF-dagarna.
– Våra mammografiröntgensköterskor är ovanliga om man jämför med hur det ser ut i resten av landet. De har telefonrådgivning och lägger upp remisser åt kvinnor som kontaktar oss så fort det föreligger indikation för utredning, säger Lisa Hällstig och tillägger:
– I nästan alla andra delar av Sverige måste man först gå till en hälsocentral för att få en remiss.
Allt börjar på mammografin
Bröstcancervården på Sunderby sjukhus innefattar flera olika typer av mottagningar och expertis. Där ingår bland annat kirurger, sköterskor, onkologer, patologer, röntgenläkare, narkos och operation. Alla utgör de en viktig del i ett framgångsrikt lagarbete.
Men all vård börjar på mammografin. Det är där man gör de första undersökningarna i jakten på en diagnos.
Lisa Hällstig jobbar på mammografi-mottagningen.
Lisa Hällstig är en av tre bröstradiologor på mammografi-mottagningen, vilket innebär att hon i grunden är röntgenläkare. Hon berättar hur det kan gå till när en kvinna hör av sig för att få hjälp.
– Hon kan ha känt till exempel en knöl eller en indragning i sitt bröst, så då börjar vi med att göra en mammografi. Sedan granskar vi bilderna, pratar med kvinnan och undersöker henne. Vi kan göra ett ultraljud och är det något som känns oklart eller suspekt så tar vi en biopsi.
Alla pratar ihop sig
Om det, efter dessa inledande undersökningar, finns en misstanke om bröstcancer skickas en remiss till kirurgmottagningen och nedräkningen av de 28 SVF-dagarna är i gång. Nu samlas också alla inblandade parter till en så kallad multidisciplinär konferens. Det innebär att mammografi-doktorer, kirurger, kontaktsjuksköterskor, patologer, onkologer och eventuellt andra instanser pratar ihop sig om hur den aktuella kvinnan ska behandlas bäst.
Samma sak sker även efter avslutad behandling. Men då i ett mer utvärderande syfte.
– Det gör ju att vi alla blir som ett tajt team. Sedan tror jag att det är viktigt att vi inte är så många på varje instans här i Sunderbyn. Vi känner varandra, vi ser varandra, vi kommunicerar bra och kan hela tiden ha patienten i fokus, säger Lena Johansson och betonar vikten av att patientens mående alltid ska komma först:
– Vårt uppdrag är inte bara att bota människor, vi ska även få dem att må bra och känna sig trygga. Det är förbjudet att hålla på och gnälla över vad som gått fel, fokus ska hela tiden ligga på vad som kan förbättras och på vilket sätt.
Lena Johansson på kontoret.
Lena beskriver kontaktsjuksköterskorna som viktiga ”spindlar i nätet”.
– De håller ju i alla delar av hela organisationen, att de fungerar är en stor förutsättning för att allt annat ska fungera också, säger hon.
Kontaktsjuksköterskorna Anette Gustavsson och Maria Björk nickar.
– Vi gör väldigt många olika saker. Vi planerar, vi har mottagning, vi har egna patienter, administrativt arbete, bröstprotesprovningar, telefonrådgivning med mera, säger Anette och fortsätter:
– Det är ju till oss som remisserna från mammografin kommer, så vi ser då till att de blir utdelade och åtgärdade.
Kontaktsjuksköterskorna håller till på kirurgmottagningen, och de har en hel del kontakt med patienterna.
– Vi gör alla förberedelser klart, det är extra viktigt eftersom många har en lång väg att köra. Det handlar om att ta prover, EKG, blodtryck och allt sådant. Nästan alltid när de går härifrån så har de en operationstid i handen, säger Maria.
Åker regelbundet norrut
Anette och Maria åker dessutom till Gällivare och Kiruna varje vår och vinter för att träffa patienter som har svårt att ta sig till Sunderby sjukhus.
Som kontaktsjuksköterska kommer man ganska nära de drabbade.
– Jo, det gör man. Sedan är det olika hur folk reagerar på en diagnos. En del vill prata, andra inte, säger Maria och får medhåll av Anette:
– För vissa kvinnor är det jättetraumatiskt och mentalt tufft, kanske framför allt att operera bort ett bröst, medan det för andra bara handlar om att ”få bort cancern”. Vi är ju alla olika människor och det är alltid lite spännande att se vilken person man träffar.
Lisa Hällstig kollar igenom några röntgenbilder.
Bröstcancervården har utvecklats och gått framåt de senaste decennierna, och chansen att bli botad har ökat de senaste åren. Enligt Cancerfonden överlever idag nästan nio av tio kvinnor drabbade kvinnor.
En stor anledning till detta är just snabbare utredningar och en tidig behandling. Därför erbjuds kvinnor i åldrarna 40 till 74 regelbundna mammografikontroller.
– Det gäller att hitta bröstcancern så tidigt som möjligt, så det är jätteviktigt att man går på screeningen när man blir kallad, säger Lisa Hällstig och berättar att i länder med mammografi-screening minskar dödligheten med ungefär en tredjedel.
"Bli kompis med dina bröst"
Hon vill också passa på att tipsa kvinnor om att regelbundet känna igenom och undersöka sina bröst.
– Bäst är att göra det första veckan i menscykeln, alltså just när mensen är slut. Då är det som mjukast i brösten. Det är bra att vänja sig vid sina ”normala” knölar, så att man lär känna sina bröst och blir kompis med dem.
Lena Johansson fyller i:
– Precis, alla bröst är ju mer eller mindre knöliga, men om det tillkommer något nytt som man inte känner igen, då ska man höra av sig till oss. Det är alltid bättre att komma en gång för mycket än en för lite.
Text och foto: Moa Höjer
