Stort behov att stötta våldsutsatta samiska kvinnor

Våldsutsatta samiska kvinnor riskerar att bli utfrysta och isolerade om de berättar vad de utsatts för. ”Det finns norsk forskning som påvisar att risken för både våld och psykisk ohälsa är större i trängda samhällen som det samiska, där man är så knuten till varandra. Släktingar och grannar griper därför inte in som majoritetssamhället är van vid”, säger Stina Inga och Inga Kuoljok.

Stina Inga, vårdkoordinator på Kiruna hälsocentral, och Inga Kuoljok, kurator på den samiska resursenheten vid Jokkmokks hälsocentral och länskoordinator för Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

I samband med den riksomfattande kampanjen En vecka fri från våld ville regionens styrgrupp för jämställdhetsintegrering inhämta mer kunskap om våld mot samiska kvinnor.

Stina Inga, vårdkoordinator på Kiruna hälsocentral, och Inga Kuoljok, kurator på den samiska resursenheten vid Jokkmokks hälsocentral och länskoordinator för Kunskapsnätverket för samisk hälsa, hade därför bjudits in.

Försvårar uppbrottet

De berättade att när det samiska samhället fungerar bra är det riktigt bra, men när något går snett riskerar det att bli riktigt dåligt – i vart fall för de kvinnor som utsatts för våld från sin partner.

– Om de lämnar mannen kan de behöva lämna hela samhället, vilket försvårar uppbrottet. Det kan också betyda att de måste lämna egendom och kanske även renar. Allt som är knutet till deras identitet. Det hotar även barnens framtid så att de också riskerar att fara illa. Därför väntar många med att lämna sin man tills barnen blivit myndiga. Tyvärr finns det i vissa fall också lite hedersrelaterat i det här också, säger Stina Inga, medveten om att det är en känslig fråga att lyfta.

– Det här är inte minst ett problem inom renskötarsamhällen eftersom allt är så knutet till renskötseln. Det är vårt liv, säger hon.

Svåra frågor

Inga Kuoljok berättar att hon vid kontakt med socialtjänsten i Jokkmokk fått veta att de under de senaste tio åren i princip inte har träffat någon samisk kvinna som utsatts för våld.

– Det beror på att de inte söker hjälp.

Stina Inga inflikar:

– Det här är svåra frågor att prata om. Det är lättare att prata om det strukturella våldet, där samhället är en gemensam ”fiende”, än om de hemska saker som kan inträffa i vår kultur.

Tudelat

Hon berättar att hon alltid frågar de samiska kvinnor hon möter om de utsatts för våld, men att det är svårt att hänvisa dem vidare.

– Det har diskuterats behovet av en stödlinje för samiska kvinnor som utsatts för våld, men det är tudelat. Jag hade själv inte ringt dit om jag varit våldsutsatt eftersom jag då riskerar att möta en annan samisk person i telefon, någon som kanske känner min familj eller personer i min sameby. Jag känner till ett fall där en ung kvinna berättade för en psykolog att hon utsatts för våld och psykologen svarade att han känner hennes pappa. Då var den dörren stängd …

Klicka på bilden för att ta del av e-utbildningen i samisk kulturförståelse i vården, framtagen av Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

Kompetenshöja vårdpersonal

Ett annat problem är att utsatta kvinnor inte har någonstans att ta vägen.

– Det finns mycket att göra och det samiska kunskapsnätverket gör vad vi kan. Vi har exempelvis haft kontakter med Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, som driver kvinnofridslinjen. Informationen på deras hemsida har efter det översatts till samiska och alla som arbetar med stödlinjen har gått vår utbildning. Vi har också en bra relation med kvinnojourerna i Norrbotten. Vårt fokus nu är att hitta en bra metod att kompetenshöja vårdpersonal, säger Inga Kuolkok.

Text och foto: Jonas Hansson