Svenska hygienpriset till IVA

På intensivvårdsavdelningen på Sunderby sjukhus har man full koll på de basala hygien- och klädreglerna. Under Hygiendagarna 2025 fick Karin Norman och Adam Wedin ta emot pris för att de med nyspritade händer pekat ut vägen mot en säkrare vård.

Adam Wedin och Karin Norman tog emot pris och diplom under Hygiendagarna i Örebro (som anordnas av SFVH – Svensk förening för vårdhygien). ”Det var fint att få komma dit och känna att vi gjort något riktigt bra.”

För att lyckas har de involverat hela avdelningen och jobbat långsiktigt. De har utgått från Sveriges kommuner och regioners framgångsfaktorer för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Hela avdelningen har fått fördjupad kunskap om hygien, smitta och infektioner.

– Vi pratar om hygien hela tiden istället för att göra en punktinsats en gång om året. Det finns med som en stående punkt i veckobrevet och är en del av både medarbetarsamtal och introduktion för nyanställda, säger Adam Wedin.

Så här ser priset ut! Diplomet hänger numera på väggen i avdelningens lunchrum.

Varje tisdag är numera BHK-tisdag. Då får sex personer på avdelningen agera hygienobservatörer och titta extra på hur kollegorna gör. På ett år hinner alla på avdelningen vara hygienobservatör och får en påminnelse om vad som gäller. De jobbar också med in- och utcheckning vid varje arbetspass. Där finns BHK med som en självklar punkt.

Det finns egentligen inte någon frivillighet kring att följa de basala hygien- och klädreglerna. Trots det valde Karin Norman och Adam Wedin att börja resan mot bättre hygien med en mild inställning. När kollegorna hade vant sig gick det lättare att konstatera att reglerna bara skulle följas.

– Vi kan inte argumentera kring om vi ska följa BHK eller inte. Det är som det är och när man jobbar i vården har man också skrivit under på att följa reglerna, säger Karin Norman.

På avdelning 57 (IVA) jobbar drygt 100 sjuksköterskor och undersköterskor samt ungefär 35 läkare.

Det handlar både om sin egen säkerhet och patienternas. Generellt sett är man ofta duktigare på att till exempel sprita händerna efter att man tagit i en patient än innan. Men att komma ihåg handspriten handlar om patientsäkerhet.

– Om det var du eller någon anhörig till dig som låg där, nog skulle du vilja att vårdpersonalen hade rena händer, säger Karin Norman.

Intensivvården är en tekniktung avdelning. Patienternas värden följs i minsta detalj. Hur en patient reagerar på ett läkemedel eller ingrepp blir direkt synligt på en monitor, men om någon glömmer handspriten märks det inte lika tydligt.

– Nej, för patienten blir inte sjuk på en gång. Försämringen kanske kommer efter att du gått av ditt skift, säger Adam Wedin.

Divisionschef Ann-Sofi Schäufele överlämnar ett stort påskägg till hela avdelning 57: ”Vi i regionledningen är jättestolta över er och hoppas att ert goda arbete sprider sig till fler. Grattis till priset och tack för ert arbete på avdelningen!”

Båda lyfter chefernas stöd och att det finns en vilja att förbättra vården som en viktig framgångsfaktor.

– Det pågår många förbättringsarbeten hos oss och alla delar med sig till varandra. Vi gör det tillsammans, konstaterar Lisa Persson, enhetschef.

Chefskollegan Stina Stridsman fyller i:

– Ja, bakom det här fina resultatet ligger hårt arbete och en stor vilja att göra det bättre för patienterna.

Basala hygien- och klädregler i fyra steg

Steg 1: Handsprit! Händerna ska spritas även om man ska ta på handskar.

Steg 2: Förkläde på. Både förkläde, handskar och handsprit ska finnas lättillgängligt och ha samma placering i alla salar så att man snabbt hittar dem.

Steg 3: Dags för handskar. Handskar behöver inte användas i alla moment inom vården, men det finns tillfällen då de ska vara på.

Steg 4: Klart! Så här ska det se ut när de basala hygien- och klädreglerna följs. Att hålla händerna knäppta hjälper en att komma ihåg att inte råka vidröra saker i salen innan man börjar jobba med patienten.

Text och foto: Emma Bergström Wuolo