Tarmflorans betydelse vid tjock- och ändtarmscancer
Trots tragiska omständigheter genomförde Thyra Löwenmark, ST-läkare på Sunderby sjukhus, sin disputation i april. Den handlar om tarmflorans betydelse vid tjock- och ändtarmscancer och lyfter bland annat fram vissa specifika bakteriers negativa påverkan.
Thyra Löwenmark, ST-läkare på ortopeden vid Sunderby sjukhus, har disputerat.
Thyra Löwenmark är uppvuxen i en läkarfamilj, med en pappa som var kirurg och professor i kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus och en mamma som är geriatriker i Uppsala.
Hon är uppvuxen i Uppsala och studerade på läkarprogrammet där. Redan vid 14 års ålder började hon sommarjobba åt en forskargrupp i Stockholm med att mata in enkäter.
– Jag hade tidigt som mål att spara pengar till en motorcykel. I dag kör jag en Kawasaki sporthoj.
Viktigt för båda
När hon i april disputerade hade hennes pappa precis blivit diagnoserad med långt gången cancer, men han kunde ändå närvara vid hennes disputation i Umeå.
– Det var viktigt för oss båda. Han höll ett väldigt fint tal på den efterföljande festen.
Veckan efter dog han bara 56 år gammal.
Doktorsavhandlingen Gut microbiota in colorectal cancer: The importance of Parvimonas micra handlar om tarmfloran hos patienter med kolorektalcancer och betydelsen av bakterien Parvimonas micra.
Ville till ett mindre sjukhus
I samband med sitt arbete för forskargruppen i Stockholm bestämde sig Thyra Löwenmark tidigt för att disputera. Hon flyttade med tiden till Umeå tillsammans med sin man och kanin. Det var där hon gjorde sitt examensarbete samtidigt som hon hela tiden hade en tanke om att inte arbeta på ett stort universitetssjukhus.
– Det kändes för opersonligt och jag tror man lär sig mer som AT och ST på ett mindre sjukhus. Vi bestämde oss därför för att flytta till Luleå, där jag fick jobb på Sunderby sjukhus och min man på Luleå tekniska universitet.
Tarmfloran är ett hett ämne
Hennes forskning handlar om tarmflorans betydelse för tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer).
– Min handledare Richard Palmqvist leder en forskningsgrupp som var i startgroparna att studera bakterier kopplade till kolorektalcancer och det var han som föreslog att jag skulle inrikta mig på det.
Vid sidan av honom har hon som bihandledare haft Sofia Edin, forskare på Umeå universitet och ursprungligen från Älvsbyn, samt överläkare Michael Dahlberg, före detta verksamhetschef för kirurgin i Region Norrbotten.
– Tarmfloran är generellt ett väldigt hett ämne just nu i forskningsvärlden. Den börjar utvecklas redan när man föds, men är relativt stabil vid vuxen ålder. Man kan påverka den genom livsstilsförändringar, men det är osäkert hur permanent förändringen blir om man inte bibehåller den.
Vad vi äter har betydelse
Däremot kan långsiktiga förändringar påverka tarmfloran.
– Viss föda, som processad mat, rött kött och kalorität fiberfattig mat, påverkar tarmfloran negativt så det uppstår en obalans, dysbios. Det gör tarmen mer inflammatorisk och kan påverka risken för och utvecklingen av olika typer av cancer – men även exempelvis neuropsykiatriska sjukdomar, diabetes och övervikt.
”Viss föda, som processad mat, rött kött och kalorität fiberfattig mat, påverkar tarmfloran negativt så det uppstår en obalans, dysbios. Det gör tarmen mer inflammatorisk”, säger Thyra Löwenmark.
Driver/passenger-teorin
Thyra Löwenmark har i sin forskning mest fokuserat på hur tarmfloran skiljer sig mellan friska personer och patienter med kolorektalcancer, vilket hon kopplat till ”driver/passenger”-teorin,
– Drivers, förare, är bakterier som finns innan tumören bildas medan passengers, passagerare, är bakterier som bildas kring en tumör. Frågan är om obalansen i tarmfloran kommer före tumören – eller om tumören skapar en inflammatorisk miljö där vissa bakterier trivs.
När det gäller drivers är teorin att processad mat, alkohol, rött kött med mera är riskfaktorer som påverkar tarmfloran negativt, vilket skapar en gynnsam miljö för tillväxt av inflammatoriska bakterier och ökar risken för cancerutveckling.
– Flera studier har visat att exempelvis vegetarianer generellt har en lägre risk att utveckla kolorektalcancer.
Äta frystorkad bajs
Även passengers påverkar cancerutvecklingen negativt, men dessa bakterier antas växa till först när cancern redan förändrat miljön i tarmen.
– Tillväxten av skadliga bakterier blir en ond cirkel. Därför vill man hitta mekanismerna bakom dysbiosen och identifiera vilka bakterier som bidrar mest.
– Kanske kan en del i framtida cancerbehandling vara att ge probiotika eller antibiotika. Det kan också vara att patienten får genomgå en fecestransplantation, det vill säga äta frystorkat bajs från en individ med hälsosam tarmflora. Studier har visat att det kan påverka effekten av immunterapi positivt vid cancer.
Thyra Löwenmark har fokuserat på två specifika bakterier i sin forskning kring tarmflorans betydelse för kolorektalcancer.
Parvimonas micra
Thyra har framför allt fokuserat på två specifika bakterier i sin forskning: Parvimonas micra (P. micra) och Fusobacterium nucleatum (F nucleamtum).
– De finns i tarmfloran främst hos individer med kolorektalcancer och de förekommer ofta tillsammans. Vi tror att de påverkar cancerns utveckling negativt. Till exempel har vi sett att förekomst av P. micra är kopplat till sämre överlevnad i cancer.
Tanken är bland annat att använda förekomsten av dessa bakterier som biomarkörer för tjock- och ändtarmscancer, tillsammans med andra nuvarande screeningmetoder.
Koloskopi
I dag är den vanligaste biomarkören blod i avföringen.
Vid misstänkt tjock- och ändtarmscancer går man vidare med koloskopi, en kamera som förs in genom ändtarmsöppningen.
– Problemet är att blod i avföringen endast kan upptäckas vid blödande tumörer, vilket innebär att vissa av tumörerna inte hittas. Flera patienter avstår även från koloskopi, som är tidskrävande och kan vara obehagligt, säger Thyra Löwenmark.
I ytterligare en studie tittade hon mer storskaligt på vilka bakterier som finns hos patienter med tjock- och ändtarmscancer.
Koppling till infektioner i munhålan
Flera av de identifierade bakterierna, inklusive P. micra och F. nucleatum, förekommer även vid infektioner i munnen.
– Det är belagt att det finns en koppling mellan infektioner i munhålan och infektioner på andra ställen i kroppen. En teori är att bakterier från munhålan kan färdas via blodet till en tumör i tarmen, där de växer till.
På frågan vad händer nu, efter disputationen, svarar Thyra Löwenmark:
– Jag tänker fortsätta forska, helst närmare min kliniska verksamhet på ortopeden. På sikt vore det också kul att få undervisa.
Text och foto: Jonas Hansson
