Tomas kan lösa harpestens gåta
Harpest, eller tularemi som det heter på fackspråk, är en ovanlig infektionssjukdom som orsakas av en bakterie och kan överföras mellan djur och människa. Men trots att den heter harpest, smittar den oftast via myggor. Och snart kanske det finns ett vaccin mot harpest.
Det finns många saker som är märkliga med harpesten. Ingen vet varför vissa år blir harpestår. Under 2021 rapporterades 339 fall av harpest i Sverige. Vissa år, som rekordåret 2015, upptäcktes 405 fall i Norrbotten. 2020 var det 90 fall i Norrbotten, i år endast sju fram till augusti. I Västerbotten, vårt grannlän, är det 35 fall hittills under 2022. Det är mer än hälften av alla rapporterade fall i Sverige, totalt 63.
Förekomsten av harpest, mest utbredd i Norrland, varierar således mycket från år till år. Den drabbar främst harar och olika gnagare, men kan också ha en koppling till sork- och lämmelår.
Vid harpest insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Om man smittats får man ofta ett sår som inte läker och de närmaste lymfknutorna blir större och ömma. Inkubationstiden är kort, oftast under en vecka.
- Först och främst, vilket många inte känner till: Människor dör inte av harpest, men för harar och gnagare är den mycket dödlig. Och den smittar inte från människa till människa. Dessutom blir man immun om man haft harpest, säger Tomas Gustafsson, specialistläkare i infektionssjukdomar vid Sunderby sjukhus och ansvarig forskare för en stor studie om behandling och riskfaktorer för harpest vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Tomas Gustafsson, specialistläkare i infektionssjukdomar vid Sunderby sjukhus
Forskningsstudien påbörjades 2021, då 800 norrbottningar som drabbats av och behandlats för harpest mellan 2011-2021 fick ett frågeformulär hem i brevlådan. Svarsfrekvensen är hög, drygt 450 har svarat och just nu analyserar Tomas och hans forskningsteam svaren. Där ingår även läkaren Martin Plymoth, smittskyddsläkaren Anders Nystedt och biostatistikern Robert Lundqvist, alla från Region Norrbotten. Teamet samarbetar också med professor Anders Sjöstedt, Umeå universitet.
- Harpesten är ett spännande forskningsämne. Det finns inte några riktigt bra studier om bästa möjliga behandling, vilket är vårt huvudfokus. Det finns också kunskapsluckor om var, när och varför den bryter ut. Harpest dyker upp lite som ”gubben i lådan” och vi ska försöka hitta riskfaktorer som kan minska och förebygga smitta, förklarar Tomas Gustafsson.
Vad är viktigt om man har symtom och misstänker att man fått harpest?
- Sök vård och berätta om du varit i kontakt med harar, kanske vid jakt, eller blivit myggbiten. PCR-prov visar om bakterien finns i ett sår. Blodprov visar om du har antikroppar mot bakterien. Då sätter läkaren in rätt antibiotika som ofta ger snabb effekt. Vanligt penicillin fungerar däremot inte. Utan behandling kan ta det flera veckor med långvarig feber innan du blir frisk. Tularemi är dessutom en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och ska anmälas till regionens smittskyddsläkare av den behandlande läkaren..
Bakterien som orsakar tularemi, Franciscella tularensis, har fått sitt namn efter Tulare county i östra Kalifornien, där sjukdomen först upptäcktes 1911. Ï USA är harpesten ovanlig med cirka 200 inrapporterade fall om året. I Sverige upptäcktes harpest första gången 1931.
Harpesten bryter oftast ut några veckor efter midsommar, då myggen anlänt
- Den dyker oftast upp i slutet på juli, några veckor efter midsommar, då myggen härjar som värst. Det är den vanligaste smittvägen i Sverige. Du kan också bli smittad om du slaktat eller grävt ner en hare eller någon annan död gnagare. Då bör man alltid ha handskar, annars finns risk för harpest. Det förekommer också smitta via infekterat vatten, damm och hö, även om det numera är rätt ovanligt i Sverige, säger Tomas Gustafsson.
Använd alltid handskar om du hittar en död hare och vill gräva ner den, annars finns risk för harpest
Den vanligaste patientgruppen för harpest är män mellan 45-55 år. Det beror förmodligen på att många i gruppen oftare vistas i skog och mark, där smittan kan finnas. Inom några år kan de och andra naturintresserade förhoppningsvis vaccineras mot harpest.
- Anders Sjöstedt, som samarbetar med oss i studien, forskar på ett vaccin och det ser lovande ut, berättar Tomas Gustafsson.
Tomas Gustafsson räknar med att lägga fram sin första forskningsrapport från studien under 2023. Fram till dess har han ett tips till sina läkarkollegor:
- Om patienten har en knöl på halsen, ett sår som inte läker eller feber som inte går över, så kan det vara harpest. Då är man alltid välkommen att kontakta oss på infektionskliniken för råd om utredning och behandling.
