Tredje läkaren som disputerar i forskningsgruppen om litium

Petra Truedson, ST-läkare på Psykiatrin Sunderbyn, ingår i den forskningsgrupp som studerar effekter och biverkningar av litium i Norrbotten och Västerbotten. Hon är den tredje läkaren i gruppen som disputerar, i hennes fall bland annat om hur för höga nivåer av litium påverkar hjärtat.


ST-läkaren Petra Truedson disputerar den 5 september. Disputationen äger rum i aulan på Sunderby sjukhus. Opponent är Mikael Landén, professor i klinisk psykiatri vid Göteborgs universitet och överläkare i psykiatri på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Disputationen äger rum den 5 september på Sunderby sjukhus.

– Efteråt blir det disputationsfest och sedan hoppas jag få andas ut lite efter en intensiv forskningsperiod. Tanken är självklart att i framtiden fortsätta forska kring både litium och andra psykiatriska läkemedel, säger Petra Truedson, som har sin forskningsbas på Institutionen för klinisk vetenskap/psykiatri vid Umeå universitet.

Professor Ursula Werneke på Psykiatrin Sunderbyn har varit hennes huvudhandledare och det var tack vare henne som hon blev en del av den forskningsgrupp som jobbar med LiSIE-studien (Lithium – Study into Effects and Side Effects) i Norrbotten och Västerbotten.

– Jag är den sista av hennes doktorander här i Sunderbyn som disputerar och det var också delvis tack vare henne jag hamnade i Norrbotten. Hon är en stor inspiration.  

Tidigare har Louise Öhlund och Ingrid Lieber, som också arbetar på Psykiatrin Sunderbyn och ingår i forskningsgruppen, disputerat och Filip Fransson, överläkare inom njurmedicin vid Universitetssjukhuset i Umeå är på gång.

1 500 norrbottningar

Petra Truedsons doktorsavhandling ”Säkerhetsaspekter vid litiumbehandlingen hos affektiva sjukdomar” har fokus på litiumbehandling vid bipolär sjukdom och består av fyra delstudier.

Två av studierna utgår från LiSIE-studien, som inkluderar cirka 1 500 norrbottningar.

Den ena av dessa två studier har undersökt om hjärtats funktion på EKG påverkas när en patient drabbas av för höga litiumnivåer i blodet, så kallad litiumintoxikation.

Litiumintoxikation kan uppkomma på olika sätt, exempelvis om patienten avsiktligt eller oavsiktligt tar en för stor dos läkemedel.

– Överlag förekom det få kliniskt relevanta förändringar på EKG, förutom för en liten grupp patienter, säger Petra Truedson.

Intensivvård

Den andra studien som utgick från LiSIE undersökte hur ofta psykiatripatienter drabbas av allvarliga biverkningar som kräver intensivvård. Det handlade specifikt om patienter med bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom, som liknar bipolär sjukdom men även innefattar psykotiska symtom.

– Resultaten visade att det är ovanligt att dessa patienter till följd av sin psykiatriska läkemedelsbehandling drabbas av så svåra biverkningar att de behöver intensivvård. Om sådana biverkningar uppstår är de något vanligare hos äldre personer och hos patienter som behandlas med litium när man jämför med annan psykofarmakabehandling.


Petra Truedsons avhandling blir den tredje avhandlingen som baseras på LiSIE-studien i Norrbotten och Västerbotten.

Viktigt med följsamhet

I den tredje delstudien, som ingått i ett forskningssamarbete med forskare i Storbritannien, har Petra Truedson tittat på orsaker till ”multipla utsättningar” av litium, det vill säga när behandlingen avslutats vid upprepade tillfällen.

– Det verkar handla om att patienterna avslutar behandlingen och att läkare sedan sätter in den igen för att behandla en ny episod av bipolär mani eller depression. Oftast sker dessa utsättningar inte till följd av biverkningar, utan de misstänks istället bero på bristande insikt och förståelse kring behovet av långvarig medicinering. Vården behöver i så fall bli bättre på att förklara och få patienterna att förstå innebörden av att använda stämningsstabiliserande läkemedel långvarigt för att undvika nya episoder av sjukdom.

En eller två gånger

I doktorsavhandlingens fjärde delstudie (ännu opublicerad) ingår en översiktsstudie av publicerade data kring vad evidensen säger om hur ofta litium bör doseras – en eller flera gånger per dag – av hänsyn till njurpåverkan.

– Risken för njurbiverkningar är välkänt vid litiummedicinering, även om det inte drabbar alla. I Sverige förordas två separata doseringstillfällen per dag i FASS, men engångsdosering har på senare tid mer och mer förespråkats både här och internationellt. Vi kunde utifrån de data som just nu är publicerade se att det för tillfället inte går att säga att det ena är bättre än det andra. Mer studier behövs därför innan en eventuell slutsats kan dras, säger Petra Truedson.

Internationellt intresse

Baserat på resultaten i avhandlingen konstaterar hon att fördelarna av litiumbehandling verkar överväga nackdelarna.

– Litium har visat sig vara väldigt effektivt vid bipolär sjukdom, men det är angeläget att göra det möjligt för patienterna att ta det långvarigt. Därför är det viktigt att vi fortsätter kartlägga kring var det kan uppstå problem med behandlingen, så att det går att undvika med förebyggande åtgärder. Överlag visar resultaten från studierna i min avhandling att de allvarliga biverkningarna som studerats verkar vara ovanliga, även om de kan förekomma.  

Hon tillägger att forskningsgruppens resultat väckt stort intresse både inom och utom landet.

– Vi fick till exempel mycket taltid på International Society of Bipolar Disorders (ISBD) konferens i Reykjavik 2024. Jag var själv en av de som talade om litiums biverkningar där, tillsammans med bland annat Filip Fransson i LiSIE-gruppen. 

Fram till den sista augusti är Petra Truedsons arbetsplats Psykiatrin Sunderbyn i Luleå. Efter det lämnar hon för en ny tjänst vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Text: Jonas Hansson
Foto: Sturla M Kolding

Fakta om Petra Truedson

Ålder: 33 år.
Familj: Partner och katt.
Bor: Boden, men på väg att flytta till Uppsala.
Bakgrund: Uppvuxen i Sundsvall. Studerade till läkare i Umeå. Flyttade till Norrbotten 2017. Började arbeta inom psykiatrin 2012, först som skötare och sedan som läkare.
Intressen: Jobb och antika saker.