Viktigt med snabb behandlingsstart vid harpest
Kunskap kring behandlingseffekter, rätt sorts antibiotika och snabb behandlingsstart. Det är några viktiga faktorer att ta hänsyn till när någon drabbas av tularemi, eller harpest som det populärt benämns. Det konstateras i en forskningsrapport som publicerats i infektionstidskriften Clinical Infectious Diseases (CID). Bakom rapporten ligger ett forskningsteam från Region Norrbotten och Umeå Universitet.
Under ledning av Tomas Gustafsson, infektionsläkare vid Sunderby sjukhus och verksam som forskare vid Instutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, har ett forskningsteam följt upp patienter som drabbats av harpest 2011-2021.
Det rör sig om en kohortstudie där en grupp individer följts över tid. Det var 415 personer som tackade ja till deltagande, vilket gör det till en av de största studierna inom området.
Vanligt med fel initial diagnos
Forskarna har tittat på flera olika faktorer när det gäller behandlingsresultat av laboratoriebekräftade tularemifall i Norrbotten.
Medelåldern på deltagarna är 54 år och ungefär hälften är kvinnor och hälften män. Utöver granskning av deras journaler har de även fått svara på en enkät.
Det framkommer bland annat att patienterna ofta fått en felaktig initial diagnos och att 20 procent fått fel antibiotika vid första besöket. Däremot botades över 85 procent av en enda antibiotikakur när de fick rätt antibiotika – även om en del fick mer än en kur eller hade lymfkörtlar som behövde tömmas kirurgiskt. Studien ger vidare ett starkt stöd för att antibiotikan Ciprofloxacin är ett bra val för behandling av harpest.
Tomas Gustafsson, infektionsläkare vid Sunderby sjukhus och verksam som forskare vid Instutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.
Kvalitetsstämpel för Norrbotten
Behandlingsresultaten är riktigt goda jämfört med internationella studier, där man ofta ser stor andel behandlingsmisslyckanden.
– Det beror antagligen för att patienterna i vår studie fick korrekt behandling i genomsnitt redan sju dagar efter symptomdebut, medan det i vissa internationella studier kan dröja över en månad, säger Tomas Gustafsson som är glad över att studien publicerats i Clinical Infectious Diseases (CID).
– Det är kul att studien publicerats i en så ansedd tidskrift. Det är lite av en kvalitetsstämpel för infektionsforskningen i Norrbotten, säger han.
I forskningsteamet ingår förutom Tomas Gustafsson forskningsläkare Martin Plymoth som är förstaförfattare till studien, smittskyddsläkare Anders Nystedt och biostatistiker Robert Lundqvist, samtliga från Region Norrbotten, samt professor Anders Sjöstedt från Umeå universitet.
Text: Jonas Hansson
Foto: Privat
Fakta om harpest
Tularemi, populärt benämnd harpest, är en ovanlig infektionssjukdom som i Sverige är vanligast i Norrland. Den orsakas av en bakterie och kan överföras mellan djur och människa. Trots att den kallas harpest smittar den oftast via myggor.
Symptomen vid insjuknande är akuta med hög feber, huvudvärk och illamående. Ofta får man ett sår som inte läker och de närmaste lymfknutorna blir större och ömma.
Tularemi är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och ska anmälas till smittskyddsläkaren av den behandlande läkaren. Sjukdomen behandlas med antibiotika.
