Pedagogiska hörselvården

Pedagogiska hörselvården är en länsövergripande verksamhet. Till pedagogiska hörselvården kommer Du via hörcentral eller öronläkare.

Pedagogiska hörselvården arbetar för Dig som har olika hörselproblem. Det kan vara hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet, tinnitus eller ljudöverkänslighet, ibland en kombination av dessa.

Vårt mål är att ge kunskap och förståelse om hörsel, hörselnedsättningar, hjälpmedel, vilka konsekvenser olika hörselproblem kan medföra, samt strategier och nya förhållningssätt som kan underlätta i vardagen.

Vårt team samarbetar ofta med andra delar inom hörselvården, så som hörcentral och tekniska hörselvården, samt med hörselläkare och tolkcentral.

För dig som har en svår kombinerad syn- och hörselnedsättning sker samverkan även med syncentral. Uppdraget är att bistå med information, kurser och utbildningar, träning och samtal både individuellt och i grupp.

Ni når oss på:
Våra e-tjänster (1177.se)
E-post: pedagogiska.horselvarden@norrbotten.se
Telefon: 0920-283048 telefontid mån-tors 08:30 - 10:30 övrig tid röstbrevlåda
SMS: 010-150 30 40

Information till patient vuxen, närstående eller personal på boende

Rehabiliteringen/habiliteringen kan ges enskilt eller i grupp. Den syftar till att ge ökad kunskap för att bättre klara av den situation som uppstått för individen och dess närstående. 

Broschyr om pedagogiska hörselvården

Kontaktvägar

Våra e-tjänster(1177.se)

Reception
Telefon: 0920-28 30 48
E-post: pedagogiska.horselvarden@norrbotten.se

Telefontid: måndag-torsdag kl. 08:30-10:30
Övrig tid går det lämna ett meddelande på vår telefonsvarare.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med dövhet. Det kan dels handla om att prova ut lämpliga hjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier. Dövhet kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvenserna är därför väldigt varierande.

Olika delar inom Syn- och hörselhörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vad gäller dövhet, och Tolkcentralen har en central roll.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med dövblindhet. Det kan dels handla om att prova ut lämpliga syn- och hörhjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Dövblindhet behöver inte innebära att man är helt döv eller helt blind. Dövblindhet är en kombination av synnedsättning och hörselnedsättning. Det innebär att synen inte kan kompensera bristen på hörsel och/eller tvärt om.

Dövblindheten påverkar livets alla områden, exempelvis svårighet att kommunicera med andra, få tillgång till information och kunna orientera sig självständigt. Dövblindhet kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvenserna är därför väldigt varierande.

Olika delar inom Syn- och hörselhörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vad gäller dövblindhet, och Region Norrbotten har ett dövblindteam som arbetar särskilt för denna patientgrupp.

Pedagogiska hörselvården anordnar föräldrautbildningar och barngrupper. Vi vänder oss till alla familjer i Norrbottens län som har barn och ungdomar med hörselnedsättning.

Alla träffar och utbildningar sker i grupp där syftet är att ge kunskap och erbjuda tillfällen att möta andra i samma situation. 

Vårt mål med utbildningarna

  • Att du som förälder utvecklar kunskap om ditt barns hörselskada så att du känner dig trygg i din föräldraroll.
  • Att barn och ungdomar utvecklar medvetenhet om sin hörselskada och blir trygga i sin identitet.
  • Att personer i barnets omgivning är väl informerade.        

Kostnadsfria resor

Träffar och utbildningar sker oftast i Pedagogiska hörselvårdens lokaler i Luleå och är kostnadsfria. Du som förälder har möjlighet att söka tillfällig föräldrapenning och får reseersättning om resan överstiger 84 km enkel väg. Vi skriver intyg om så önskas.

Föräldrautbildning-grundutbildning

Målgrupp

Föräldrar till barn och ungdomar med hörselnedsättning
Alla föräldrar erbjuds en föräldrautbildning som ger grundläggande kunskaper om hörsel, audiogram, teknik, teckenspråk, samhällets stöd samt psykologiska aspekter.

Medverkande: öronläkare o/e audiolog, kurator, logoped, psykolog, specialpedagog och tekniker.
Kursansvarig är en specialpedagog.

Grundutbildning är två heldagar och planeras i första hand att utföras på Pedagogiska hörselvården. Men coronaviruset kommer vara en faktor som styr utförande av utbildningen och kan då komma att bli på distans. 

Intresseanmälan

Temautbildning med olika inriktningar

Målgrupp

Föräldrar till barn och ungdomar med hörselnedsättning.
Temat kan handla om, tal, språk och kommunikation, teknik, CI, Atresi, information om skolfrågor,personer med hörselnedsättning eller föräldrar som berättar om sina erfarenheter etc.
En familjeträff med barn och föräldrar i olika åldrar kan anordnas i syfte att träffa varandra och skapa nätverk.
Vem från hörselvården som medverkar beror på temat för dagen.
Halv- eller heldags utbildning 

 Intresseanmälan  

Småbarnsgrupp

Målgrupp

Barn i åldern 0-3 år med föräldrar.
Ges utifrån olika tema, t ex information om hörsel, teknik, tidig tal- och språkutveckling, babytecken. Föräldrarna deltar i samtalsgrupp och barnen får möjligheter att träffa andra barn med hörselnedsättning.
Kursansvarig är en specialpedagog.
Halvdags utbildning.

Intresseanmälan

Barn/ungdomsträff

Målgrupp

Barn/ungdom
Vid vissa kurstillfällen kan verksamhet för barn/ungdom ingå parallellt.
Syfte: Ge kunskap och medvetenhet kring sin hörselnedsättning och tillfälle att träffa andra med hörselnedsättning. 

Intresseanmälan

Sommaraktivitet

Målgrupp

Föräldrar och närstående till barn med hörselnedsättning.
Familjeträff med barn och föräldrar i olika åldrar.
Syfte att träffa varandra och skapa nätverk.

Intresseanmälan

Teckenspråksintroduktion

Målgrupp

Föräldrar och närstående till barn med hörselnedsättning.
Introduktionen sker i grupp och är nivåanpassad från babytecken till
vardagskommunikation.
Efter pedagogiska  hörselvårdens teckenspråksintroduktion kan föräldrar söka till ”teckenspråksundervisning för föräldrar” TUFF-kurser på 5 olika orter i Sverige.
Kursansvarig är teckenspråksläraren
Teckenspråksintroduktion ges fortlöpande

Intresseanmälan

Förslag till kurs eller föreläsning, aktivitet

Här är ni ungdomar och föräldrar med barn/ungdomar välkommen att ge förslag på kurser eller föreläsning, aktiviteter om hörseln som ni tycker skulle vara intressant att delta på. 

Förslag på kurser eller föreläsningar, aktiviteter

 

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med hörselnedsättning.

Det kan dels handla om att prova ut lämpliga hörapparater eller andra tekniska hjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Hörselnedsättning kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvenserna är därför väldigt varierande. Olika delar inom Syn- och hörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vid hörselnedsättning och kontakt med Hörcentralen är ofta initial.

Så här kan du själv förenkla din vardag

  • Tala om att du hör dåligt, då fungerar kommunikationen bättre och risken för
    missförstånd minskar.
  • Ta bort onödiga ljudkällor, stäng fönster, slå av radion osv.
  • Välj lugna miljöer.
  • Ha bra belysning på den som talar.
  • Begär skriftliga underlag när du ska delta på utbildning och liknande. 
  • Använd SMS och e-post när du kommunicerar.
  • Internet, läs exempelvis nyheter på webben.
  • Texta dina tv-program via text-tv.

(Källa: Hörsellinjen, Hörselskadades riksförbund)

Så här kan du förenkla din vardag

  • Tala om att du har en hörselnedsättning
    då fungerar kommunikationen bättre och risken för
    missförstånd minskar.
  • Ta bort onödiga ljudkällor, stäng fönster, slå av radion osv.
  • Välj lugna miljöer.
  • Ha bra belysning på den som talar.
  • Begär skriftliga underlag när du ska delta på utbildning och liknande. 
  • Använd SMS och e-post när du kommunicerar.
  • Internet, läs exempelvis nyheter på webben.
  • Texta dina tv-program via text-tv.

Om dövblindhet

Att vara dövblind behöver inte innebära att man är helt döv eller helt blind. Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning. Det innebär att synen inte kan kompensera bristen på hörsel och hörseln inte kan kompensera synskadan.

Dövblindheten påverkar livets alla områden, exempelvis svårighet att kommunicera med andra, få tillgång till information och kunna orientera sig självständigt. Dövblindhet kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvensen är därför väldigt varierande.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med ljudöverkänslighet som påverkar det dagliga livet. Det kan dels handla om att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och dels hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Olika delar inom Syn- och hörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering av ljudöverkänslighet.

Ljudöverkänslighet är ett samlingsbegrepp som innebär att vanliga ljud upplevs så obehagliga att vardagen påverkas. Vardagliga ljud; till exempel klirr från porslin, pappersprassel, barnskrik, höga röster, dammsugaren, dova fläktljud upplevs som obehagliga eller orsakar till och med smärta. Oro, ljudrädsla, ljudirritation, trötthet, smärta kan vara konsekvenser av ljudöverkänslighet.

Ljudöverkänslighet i korthet

Begreppet ljudöverkänslighet syftar ofta på begreppet hyperacusis vilket innebär att vanliga vardagsljud kan upplevas som obehagliga.

  • Ungefär 2- 3 procent av befolkningen beräknas ha svår hyperacusis.
  • Det finns även studier som menar att cirka 8 procent kan vara ljudöverkänsliga i olika grad.
  • Ljudöverkänslighet har både fysiologiska och psykologiska orsaker, bland annat bullerskador, hörselnedsättning, sjukdomar, stress och depression.
  • En god ljudmiljö är avgörande för att personer med överkänslighet ska ha en fungerande vardag.
  • Ljudöverkänslighet blir ofta bättre med tiden. Annars finns hjälp och behandling så att ljudöverkänslighet och vardagens ljud blir lättare att klara av.

Ljudöverkänslighet är ett symptom

Ljudöverkänslighet är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på fysiologiska orsaker i innerörat som bullerskada. Men det kan också vara att hjärnan inte klarar av att dämpa signaler och filtrera bort oönskade ljud.
Ljudöverkänslighet kan se ut på olika sätt. En modell över ljudöverkänslighet från boken ”Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus” delar upp problemet i 3 delar.

Komponenter i ljudöverkänslighet:

1. Lägre obehagströskel. Obehagströskel har vi alla och den varnar/skyddar oss mot skadliga ljud. ”Det här ljudet måste du undvika för att inte skada hörseln!” Ljud över obehagströskeln resulterar i smärta och obehag. Vid ljudöverkänslighet har tröskeln för vilka ljud som upplevs som obehagliga blivit lägre, och vi kan inte längre lita på den för att bedöma hur farliga ljud är. Orsaker till sänkt obehagströskel kan vara medicinska problem, att örat vant sig vid att volymen på omgivningsljuden är låg eller att fokusering på ljud kombinerat med oro/rädsla gör att man spänner sig och reagerar kraftigare på ljud. Spänningar kan även göra att man får ont i öronen.

2. Rädsla/oro/ångest för ljud och deras effekter. Ljudfobi. Har man tidigare upplevt starkt obehag i samband med ljud kan en fobi utvecklas. Ljud startar en stress-rädsloreaktion som är svår att kontrollera medvetet. Undvikande av ljud kan då bli ett stort problem. Oro/negativa tankar kan förvärra reaktionen på ljud.

3. Irritation, distraktion, utmattning pga ljud. Vi kan alla bli irriterade, trötta eller okoncentrerade av ljud. Har man sedan tidigare redan svårt att koncentrera sig kan ljud ännu lättare skapa irritation. De ljud som är svårast att ignorera är de vi är gjorda för att reagera på t.ex. tal, barnskrik, plötsliga ljud, ljud kopplat till starka känslor. Ljudöverkänsliga har oftast än fler ljud som de reagerar starkt på.

Varierar med dagsformen

Ljudöverkänslighet tar sig olika uttryck hos olika individer, besvären kan dessutom variera både från dag till dag till över längre tid. Livssituationen har stor betydelse för hur ljudöverkänsligheten utvecklas. I en tuff livssituation kan ljudöverkänsligheten vara svårare att hantera. Allmänhälsa, stress och tillgång till stöd påverkar hur man hanterar överkänsligheten för ljud. Besvären kan dessutom förvärras vid överdriven användning av hörselskydd eftersom det gör örat känsligare för ljud.

Vad orsakar ljudöverkänslighet?

Mycket om ljudöverkänslighet, framförallt hyperacusis, är fortfarande okänt och det finns olika teorier varför det uppstår. Ljudöverkänslighet är komplicerat eftersom det spänner över flera olika forskningsområden – audiologi, neurologi, psykologi och få forskare har tvärvetenskaplig överblick. Oavsett vad som orsakar ljudöverkänsligheten från början påverkar det oss psykiskt. Irritation, stress, rädsla och ångest är vanliga reaktioner. Därför är det viktigt att få hjälp så inte ljudöverkänsligheten tar över ens liv.

Ljudöverkänslighet kan uppstå eller förvärras bland annat i samband med:

  • Bullerskador i innerörat som uppstått till följd av starka ljud under en kortare eller längre period.
  • Hörselnedsättning kan orsaka ljudöverkänslighet i form av ”recruitment of loudness”
  • Öron-, nacke- och hjärnskador som uppkommit genom hårt slag; trauma mot nacke, skalle, öron samt pisksnärtskador.
  • Virusinfektioner, till exempel infektioner i innerörat och borrelia
  • Neurologiska sjukdomar/syndrom och olika öronsjukdomar, till exempel Menières sjukdom, hjärninflammation, stroke, epilepsi samt blodcirkulationsproblem.
  • Migrän och svår huvudvärk.
  • Stress, depression, förekommer också vid posttraumatiskt stressyndrom och en allmänt stressig livssituation.
  • Sömnproblem som kroniskt trötthetssyndrom och annan sömnlöshet.
  • Biverkningar vid läkemedel/droger till exempel malaria -medicin, läkemedel med acetylsalicylsyra, valium med mera.
  • Ansiktsmuskelförlamning och operationer och skador som gör att stapediusreflexen inte fungerar
  • Autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  • Ljudöverkänslighet förekommer även vid medfödda syndrom som Williams syndrom.
  • Psykiska problem, hyperacusis uppträder ofta som symptom vid psykisk sjukdom, bland annat schizofreni.
  • Bett- och käkledsproblem kan orsaka/orsakas av spänningar som gör att ljudöverkänsligheten ökar

Vad pedagogiska hörselvården kan göra:

  • Information till barn/förälder/skola ang ljudöverkänslighet, hur optimera ljudmiljön, vad man kan göra för att orka leva med sin hyperacusi.
  • Akustikmätningar av lokaler – se att de motsvarar svensk standard om god ljudmiljö.
  • Behandling – ljudträning för att åter vänja öronen vid ljud, avslappningsmetoder för att hantera jobbiga situationer. Gradvis och kontrollerat använda sig av bakgrundsljud och utsätta sig för mer besvärliga ljud för att höja obehagströskeln (gränsen som avgör vilka ljud som är obehagliga), bli mindre hindrad i vardagslivet och inte behöva undvika ljud hela tiden, minska irritation/rädsla för ljud, öronen blir mer tåliga mot bullerskador.
  • Intyg med råd kan skrivas vid behov.

Ljudöverkänslighet brukar avta eller försvinna av sig själv.

Övriga tips

Finns annan problematik? Skolan kan ta hjälp av SPSM för råd och stöd.
Andersson, G., Kaldo, V. (2004). Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus. Lund: Studentlitteratur.
hörsellinjen.se

Tips vid ljudöverkänslighet

  • Ta en paus! Gå åt sidan en stund, till exempel till ett annat rum, om det blir för jobbigt. Leta rätt på en lugn plats där du kan hämta andan.
  • Att ha en tillrättalagd miljö där stress, oro och irritation minimeras kan bidra till minskade problem. Rutiner och struktur kan underlätta, speciellt då det finns annan problematik i botten.
  •  Färre åt gången: Människor alstrar mycket ljud. Träffas därför i mindre grupp. Tala en i taget.
  • Stäng ute onödigt bullret.
  • Ha gärna lite bakgrundsljud omkring dig, svag musik eller en radio påslagen i bakgrunden. Total tystnad kan göra öronen mer känsliga för ljud.
  • Använd inte hörselskydd i onödan, använd endast hörselskydd när du verkligen behöver skydda hörseln mot hörselskadligt starka ljud.
  • Ljudöverkänslighet som är en följd av en sjukdom eller skada blir ofta bättre när sjukdomen/skadan blir bättre.
  • Ta hand om kroppen. Motion, frisk luft, sunda matvanor, regelbunden sömn och en aktiv livsstil utan stress stärker din allmänhälsa och kan lindra ljudöverkänslighet. Ohälsa, stress och depression kan förvärra besvären.
  • Förbättra akustiken: sätt ljuddämpande material på väggar, tak och golv, till exempel akustikplattor, mattor och gardiner. En god ljudmiljö gynnar ALLA.
  • Dämpa inventarier: sätt tassar på stolarna, använd plastbestick under jobbiga perioder. Dammsugare, diskmaskiner, kylskåp, datorer och liknande kan bytas mot tystgående modeller.
  • Byt signal: Störs du av ringande mobiler och dörrklockan? Byt till vibration eller optisk signal.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med funktionsnedsättning, så som personer med tinnitusbesvär. Då 4 personer av 5 med tinnitus också har hörselnedsättning görs alltid en hörselutredning i samband med tinnitusbesvär. Det kan dels handla om att prova ut lämpliga hörapparater eller andra tekniska hjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Olika delar inom Syn- och hörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vid tinnitusbesvär, och Region Norrbotten har ett tinnitusteam som arbetar särskilt för denna patientgrupp.

Olika hjälpinsatser mot tinnitus

  • Kunskap och rådgivning
  • Utprovning av hörapparat
    Många med tinnitus har också nedsatt hörsel, de upplever att tinnitus blir mindre när de fått hörapparat.
  • Kognitiv beteendeterapi
    Hörtaktik, avslappning och tankemässig kontroll.
  • Tinnitus Retraining Therapy
    "Lura" hjärnan att reagera mindre negativt på tinnitus, bland annat genom ljudterapi.
  • Andra psykologiska behandlingar
    Bearbeta stress, depression.
  • Maskering
    Tinnitusmasker för att maskera över det egna tinnitusljudet.
  • Fysioterapi och smärtlindring
    Sjukgymnastik, akupunktur, naprapatbehandling och avslappning.
  • Bettfysiologisk behandling
    Muskelspänningar i käken, felaktigt bett, hjälpt med bettskena och så vidare.
  • Läkemedel
    Det finns inget läkemedel som botar tinnitus. Däremot kan exempelvis sömnmedel var till nytta under en begränsad tid.
  • Alternativa behandlingsmetoder
    Naturläkemedel, laserbehandling, värmebehandling med mera.

Hörselmätningskurs för personal

Hörselmätning av skolbarn och vuxna.

Vi på Pedagogiska hörselvården anordnar hörselmätningskurs för yrken som kommer i kontakt med hörselnedsättning.

Anmälan är stängd p.g.a. att kursen är fulltecknad.

 

Dina synpunkter är viktiga för att vi i hälso-, sjuk- och tandvården ska kunna förbättra vården och erbjuda en god kvalitet i ditt möte med oss.

Om du vill lämna synpunkter kan du beskriva vad som fungerat bra, sådant du är missnöjd med eller som du tycker behöver förbättras.

Det olika sätt som finns att lämna synpunkter på hittar du mer om på sidan Klagomål och synpunkter

Lämna in synpunkter via webbaserat formulär

Driftsform: Region

Pedagogiska hörselvården är en länsövergripande verksamhet. Till pedagogiska hörselvården kommer Du via hörcentral eller öronläkare.

Pedagogiska hörselvården arbetar för Dig som har olika hörselproblem. Det kan vara hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet, tinnitus eller ljudöverkänslighet, ibland en kombination av dessa.

Vårt mål är att ge kunskap och förståelse om hörsel, hörselnedsättningar, hjälpmedel, vilka konsekvenser olika hörselproblem kan medföra, samt strategier och nya förhållningssätt som kan underlätta i vardagen.

Vårt team samarbetar ofta med andra delar inom hörselvården, så som hörcentral och tekniska hörselvården, samt med hörselläkare och tolkcentral.

För dig som har en svår kombinerad syn- och hörselnedsättning sker samverkan även med syncentral. Uppdraget är att bistå med information, kurser och utbildningar, träning och samtal både individuellt och i grupp.

Information till patient vuxen, närstående eller personal på boende

Rehabiliteringen/habiliteringen kan ges enskilt eller i grupp. Den syftar till att ge ökad kunskap för att bättre klara av den situation som uppstått för individen och dess närstående. 

Broschyr om pedagogiska hörselvården

Kontaktvägar

Våra e-tjänster(1177.se)

Reception
Telefon: 0920-28 30 48
E-post: pedagogiska.horselvarden@norrbotten.se

Telefontid: måndag-torsdag kl. 08:30-10:30
Övrig tid går det lämna ett meddelande på vår telefonsvarare.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med dövhet. Det kan dels handla om att prova ut lämpliga hjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier. Dövhet kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvenserna är därför väldigt varierande.

Olika delar inom Syn- och hörselhörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vad gäller dövhet, och Tolkcentralen har en central roll.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med dövblindhet. Det kan dels handla om att prova ut lämpliga syn- och hörhjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Dövblindhet behöver inte innebära att man är helt döv eller helt blind. Dövblindhet är en kombination av synnedsättning och hörselnedsättning. Det innebär att synen inte kan kompensera bristen på hörsel och/eller tvärt om.

Dövblindheten påverkar livets alla områden, exempelvis svårighet att kommunicera med andra, få tillgång till information och kunna orientera sig självständigt. Dövblindhet kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvenserna är därför väldigt varierande.

Olika delar inom Syn- och hörselhörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vad gäller dövblindhet, och Region Norrbotten har ett dövblindteam som arbetar särskilt för denna patientgrupp.

Pedagogiska hörselvården anordnar föräldrautbildningar och barngrupper. Vi vänder oss till alla familjer i Norrbottens län som har barn och ungdomar med hörselnedsättning.

Alla träffar och utbildningar sker i grupp där syftet är att ge kunskap och erbjuda tillfällen att möta andra i samma situation. 

Vårt mål med utbildningarna

  • Att du som förälder utvecklar kunskap om ditt barns hörselskada så att du känner dig trygg i din föräldraroll.
  • Att barn och ungdomar utvecklar medvetenhet om sin hörselskada och blir trygga i sin identitet.
  • Att personer i barnets omgivning är väl informerade.        

Kostnadsfria resor

Träffar och utbildningar sker oftast i Pedagogiska hörselvårdens lokaler i Luleå och är kostnadsfria. Du som förälder har möjlighet att söka tillfällig föräldrapenning och får reseersättning om resan överstiger 84 km enkel väg. Vi skriver intyg om så önskas.

Föräldrautbildning-grundutbildning

Målgrupp

Föräldrar till barn och ungdomar med hörselnedsättning
Alla föräldrar erbjuds en föräldrautbildning som ger grundläggande kunskaper om hörsel, audiogram, teknik, teckenspråk, samhällets stöd samt psykologiska aspekter.

Medverkande: öronläkare o/e audiolog, kurator, logoped, psykolog, specialpedagog och tekniker.
Kursansvarig är en specialpedagog.

Grundutbildning är två heldagar och planeras i första hand att utföras på Pedagogiska hörselvården. Men coronaviruset kommer vara en faktor som styr utförande av utbildningen och kan då komma att bli på distans. 

Intresseanmälan

Temautbildning med olika inriktningar

Målgrupp

Föräldrar till barn och ungdomar med hörselnedsättning.
Temat kan handla om, tal, språk och kommunikation, teknik, CI, Atresi, information om skolfrågor,personer med hörselnedsättning eller föräldrar som berättar om sina erfarenheter etc.
En familjeträff med barn och föräldrar i olika åldrar kan anordnas i syfte att träffa varandra och skapa nätverk.
Vem från hörselvården som medverkar beror på temat för dagen.
Halv- eller heldags utbildning 

 Intresseanmälan  

Småbarnsgrupp

Målgrupp

Barn i åldern 0-3 år med föräldrar.
Ges utifrån olika tema, t ex information om hörsel, teknik, tidig tal- och språkutveckling, babytecken. Föräldrarna deltar i samtalsgrupp och barnen får möjligheter att träffa andra barn med hörselnedsättning.
Kursansvarig är en specialpedagog.
Halvdags utbildning.

Intresseanmälan

Barn/ungdomsträff

Målgrupp

Barn/ungdom
Vid vissa kurstillfällen kan verksamhet för barn/ungdom ingå parallellt.
Syfte: Ge kunskap och medvetenhet kring sin hörselnedsättning och tillfälle att träffa andra med hörselnedsättning. 

Intresseanmälan

Sommaraktivitet

Målgrupp

Föräldrar och närstående till barn med hörselnedsättning.
Familjeträff med barn och föräldrar i olika åldrar.
Syfte att träffa varandra och skapa nätverk.

Intresseanmälan

Teckenspråksintroduktion

Målgrupp

Föräldrar och närstående till barn med hörselnedsättning.
Introduktionen sker i grupp och är nivåanpassad från babytecken till
vardagskommunikation.
Efter pedagogiska  hörselvårdens teckenspråksintroduktion kan föräldrar söka till ”teckenspråksundervisning för föräldrar” TUFF-kurser på 5 olika orter i Sverige.
Kursansvarig är teckenspråksläraren
Teckenspråksintroduktion ges fortlöpande

Intresseanmälan

Förslag till kurs eller föreläsning, aktivitet

Här är ni ungdomar och föräldrar med barn/ungdomar välkommen att ge förslag på kurser eller föreläsning, aktiviteter om hörseln som ni tycker skulle vara intressant att delta på. 

Förslag på kurser eller föreläsningar, aktiviteter

 

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med hörselnedsättning.

Det kan dels handla om att prova ut lämpliga hörapparater eller andra tekniska hjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Hörselnedsättning kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvenserna är därför väldigt varierande. Olika delar inom Syn- och hörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vid hörselnedsättning och kontakt med Hörcentralen är ofta initial.

Så här kan du själv förenkla din vardag

  • Tala om att du hör dåligt, då fungerar kommunikationen bättre och risken för
    missförstånd minskar.
  • Ta bort onödiga ljudkällor, stäng fönster, slå av radion osv.
  • Välj lugna miljöer.
  • Ha bra belysning på den som talar.
  • Begär skriftliga underlag när du ska delta på utbildning och liknande. 
  • Använd SMS och e-post när du kommunicerar.
  • Internet, läs exempelvis nyheter på webben.
  • Texta dina tv-program via text-tv.

(Källa: Hörsellinjen, Hörselskadades riksförbund)

Så här kan du förenkla din vardag

  • Tala om att du har en hörselnedsättning
    då fungerar kommunikationen bättre och risken för
    missförstånd minskar.
  • Ta bort onödiga ljudkällor, stäng fönster, slå av radion osv.
  • Välj lugna miljöer.
  • Ha bra belysning på den som talar.
  • Begär skriftliga underlag när du ska delta på utbildning och liknande. 
  • Använd SMS och e-post när du kommunicerar.
  • Internet, läs exempelvis nyheter på webben.
  • Texta dina tv-program via text-tv.

Om dövblindhet

Att vara dövblind behöver inte innebära att man är helt döv eller helt blind. Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning. Det innebär att synen inte kan kompensera bristen på hörsel och hörseln inte kan kompensera synskadan.

Dövblindheten påverkar livets alla områden, exempelvis svårighet att kommunicera med andra, få tillgång till information och kunna orientera sig självständigt. Dövblindhet kan vara medfödd eller förvärvad och konsekvensen är därför väldigt varierande.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med ljudöverkänslighet som påverkar det dagliga livet. Det kan dels handla om att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och dels hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Olika delar inom Syn- och hörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering av ljudöverkänslighet.

Ljudöverkänslighet är ett samlingsbegrepp som innebär att vanliga ljud upplevs så obehagliga att vardagen påverkas. Vardagliga ljud; till exempel klirr från porslin, pappersprassel, barnskrik, höga röster, dammsugaren, dova fläktljud upplevs som obehagliga eller orsakar till och med smärta. Oro, ljudrädsla, ljudirritation, trötthet, smärta kan vara konsekvenser av ljudöverkänslighet.

Ljudöverkänslighet i korthet

Begreppet ljudöverkänslighet syftar ofta på begreppet hyperacusis vilket innebär att vanliga vardagsljud kan upplevas som obehagliga.

  • Ungefär 2- 3 procent av befolkningen beräknas ha svår hyperacusis.
  • Det finns även studier som menar att cirka 8 procent kan vara ljudöverkänsliga i olika grad.
  • Ljudöverkänslighet har både fysiologiska och psykologiska orsaker, bland annat bullerskador, hörselnedsättning, sjukdomar, stress och depression.
  • En god ljudmiljö är avgörande för att personer med överkänslighet ska ha en fungerande vardag.
  • Ljudöverkänslighet blir ofta bättre med tiden. Annars finns hjälp och behandling så att ljudöverkänslighet och vardagens ljud blir lättare att klara av.

Ljudöverkänslighet är ett symptom

Ljudöverkänslighet är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på fysiologiska orsaker i innerörat som bullerskada. Men det kan också vara att hjärnan inte klarar av att dämpa signaler och filtrera bort oönskade ljud.
Ljudöverkänslighet kan se ut på olika sätt. En modell över ljudöverkänslighet från boken ”Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus” delar upp problemet i 3 delar.

Komponenter i ljudöverkänslighet:

1. Lägre obehagströskel. Obehagströskel har vi alla och den varnar/skyddar oss mot skadliga ljud. ”Det här ljudet måste du undvika för att inte skada hörseln!” Ljud över obehagströskeln resulterar i smärta och obehag. Vid ljudöverkänslighet har tröskeln för vilka ljud som upplevs som obehagliga blivit lägre, och vi kan inte längre lita på den för att bedöma hur farliga ljud är. Orsaker till sänkt obehagströskel kan vara medicinska problem, att örat vant sig vid att volymen på omgivningsljuden är låg eller att fokusering på ljud kombinerat med oro/rädsla gör att man spänner sig och reagerar kraftigare på ljud. Spänningar kan även göra att man får ont i öronen.

2. Rädsla/oro/ångest för ljud och deras effekter. Ljudfobi. Har man tidigare upplevt starkt obehag i samband med ljud kan en fobi utvecklas. Ljud startar en stress-rädsloreaktion som är svår att kontrollera medvetet. Undvikande av ljud kan då bli ett stort problem. Oro/negativa tankar kan förvärra reaktionen på ljud.

3. Irritation, distraktion, utmattning pga ljud. Vi kan alla bli irriterade, trötta eller okoncentrerade av ljud. Har man sedan tidigare redan svårt att koncentrera sig kan ljud ännu lättare skapa irritation. De ljud som är svårast att ignorera är de vi är gjorda för att reagera på t.ex. tal, barnskrik, plötsliga ljud, ljud kopplat till starka känslor. Ljudöverkänsliga har oftast än fler ljud som de reagerar starkt på.

Varierar med dagsformen

Ljudöverkänslighet tar sig olika uttryck hos olika individer, besvären kan dessutom variera både från dag till dag till över längre tid. Livssituationen har stor betydelse för hur ljudöverkänsligheten utvecklas. I en tuff livssituation kan ljudöverkänsligheten vara svårare att hantera. Allmänhälsa, stress och tillgång till stöd påverkar hur man hanterar överkänsligheten för ljud. Besvären kan dessutom förvärras vid överdriven användning av hörselskydd eftersom det gör örat känsligare för ljud.

Vad orsakar ljudöverkänslighet?

Mycket om ljudöverkänslighet, framförallt hyperacusis, är fortfarande okänt och det finns olika teorier varför det uppstår. Ljudöverkänslighet är komplicerat eftersom det spänner över flera olika forskningsområden – audiologi, neurologi, psykologi och få forskare har tvärvetenskaplig överblick. Oavsett vad som orsakar ljudöverkänsligheten från början påverkar det oss psykiskt. Irritation, stress, rädsla och ångest är vanliga reaktioner. Därför är det viktigt att få hjälp så inte ljudöverkänsligheten tar över ens liv.

Ljudöverkänslighet kan uppstå eller förvärras bland annat i samband med:

  • Bullerskador i innerörat som uppstått till följd av starka ljud under en kortare eller längre period.
  • Hörselnedsättning kan orsaka ljudöverkänslighet i form av ”recruitment of loudness”
  • Öron-, nacke- och hjärnskador som uppkommit genom hårt slag; trauma mot nacke, skalle, öron samt pisksnärtskador.
  • Virusinfektioner, till exempel infektioner i innerörat och borrelia
  • Neurologiska sjukdomar/syndrom och olika öronsjukdomar, till exempel Menières sjukdom, hjärninflammation, stroke, epilepsi samt blodcirkulationsproblem.
  • Migrän och svår huvudvärk.
  • Stress, depression, förekommer också vid posttraumatiskt stressyndrom och en allmänt stressig livssituation.
  • Sömnproblem som kroniskt trötthetssyndrom och annan sömnlöshet.
  • Biverkningar vid läkemedel/droger till exempel malaria -medicin, läkemedel med acetylsalicylsyra, valium med mera.
  • Ansiktsmuskelförlamning och operationer och skador som gör att stapediusreflexen inte fungerar
  • Autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  • Ljudöverkänslighet förekommer även vid medfödda syndrom som Williams syndrom.
  • Psykiska problem, hyperacusis uppträder ofta som symptom vid psykisk sjukdom, bland annat schizofreni.
  • Bett- och käkledsproblem kan orsaka/orsakas av spänningar som gör att ljudöverkänsligheten ökar

Vad pedagogiska hörselvården kan göra:

  • Information till barn/förälder/skola ang ljudöverkänslighet, hur optimera ljudmiljön, vad man kan göra för att orka leva med sin hyperacusi.
  • Akustikmätningar av lokaler – se att de motsvarar svensk standard om god ljudmiljö.
  • Behandling – ljudträning för att åter vänja öronen vid ljud, avslappningsmetoder för att hantera jobbiga situationer. Gradvis och kontrollerat använda sig av bakgrundsljud och utsätta sig för mer besvärliga ljud för att höja obehagströskeln (gränsen som avgör vilka ljud som är obehagliga), bli mindre hindrad i vardagslivet och inte behöva undvika ljud hela tiden, minska irritation/rädsla för ljud, öronen blir mer tåliga mot bullerskador.
  • Intyg med råd kan skrivas vid behov.

Ljudöverkänslighet brukar avta eller försvinna av sig själv.

Övriga tips

Finns annan problematik? Skolan kan ta hjälp av SPSM för råd och stöd.
Andersson, G., Kaldo, V. (2004). Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus. Lund: Studentlitteratur.
hörsellinjen.se

Tips vid ljudöverkänslighet

  • Ta en paus! Gå åt sidan en stund, till exempel till ett annat rum, om det blir för jobbigt. Leta rätt på en lugn plats där du kan hämta andan.
  • Att ha en tillrättalagd miljö där stress, oro och irritation minimeras kan bidra till minskade problem. Rutiner och struktur kan underlätta, speciellt då det finns annan problematik i botten.
  •  Färre åt gången: Människor alstrar mycket ljud. Träffas därför i mindre grupp. Tala en i taget.
  • Stäng ute onödigt bullret.
  • Ha gärna lite bakgrundsljud omkring dig, svag musik eller en radio påslagen i bakgrunden. Total tystnad kan göra öronen mer känsliga för ljud.
  • Använd inte hörselskydd i onödan, använd endast hörselskydd när du verkligen behöver skydda hörseln mot hörselskadligt starka ljud.
  • Ljudöverkänslighet som är en följd av en sjukdom eller skada blir ofta bättre när sjukdomen/skadan blir bättre.
  • Ta hand om kroppen. Motion, frisk luft, sunda matvanor, regelbunden sömn och en aktiv livsstil utan stress stärker din allmänhälsa och kan lindra ljudöverkänslighet. Ohälsa, stress och depression kan förvärra besvären.
  • Förbättra akustiken: sätt ljuddämpande material på väggar, tak och golv, till exempel akustikplattor, mattor och gardiner. En god ljudmiljö gynnar ALLA.
  • Dämpa inventarier: sätt tassar på stolarna, använd plastbestick under jobbiga perioder. Dammsugare, diskmaskiner, kylskåp, datorer och liknande kan bytas mot tystgående modeller.
  • Byt signal: Störs du av ringande mobiler och dörrklockan? Byt till vibration eller optisk signal.

Region Norrbotten har uppdraget att erbjuda habilitering och rehabilitering till personer med funktionsnedsättning, så som personer med tinnitusbesvär. Då 4 personer av 5 med tinnitus också har hörselnedsättning görs alltid en hörselutredning i samband med tinnitusbesvär. Det kan dels handla om att prova ut lämpliga hörapparater eller andra tekniska hjälpmedel, men också att få kunskap och information om hur man själv, ens familj eller andra närstående, kollegor, lärare eller personal kan underlätta i olika situationer, och hur man kan hitta förhållningssätt och strategier.

Olika delar inom Syn- och hörselverksamheten samverkar i habilitering och rehabilitering vid tinnitusbesvär, och Region Norrbotten har ett tinnitusteam som arbetar särskilt för denna patientgrupp.

Olika hjälpinsatser mot tinnitus

  • Kunskap och rådgivning
  • Utprovning av hörapparat
    Många med tinnitus har också nedsatt hörsel, de upplever att tinnitus blir mindre när de fått hörapparat.
  • Kognitiv beteendeterapi
    Hörtaktik, avslappning och tankemässig kontroll.
  • Tinnitus Retraining Therapy
    "Lura" hjärnan att reagera mindre negativt på tinnitus, bland annat genom ljudterapi.
  • Andra psykologiska behandlingar
    Bearbeta stress, depression.
  • Maskering
    Tinnitusmasker för att maskera över det egna tinnitusljudet.
  • Fysioterapi och smärtlindring
    Sjukgymnastik, akupunktur, naprapatbehandling och avslappning.
  • Bettfysiologisk behandling
    Muskelspänningar i käken, felaktigt bett, hjälpt med bettskena och så vidare.
  • Läkemedel
    Det finns inget läkemedel som botar tinnitus. Däremot kan exempelvis sömnmedel var till nytta under en begränsad tid.
  • Alternativa behandlingsmetoder
    Naturläkemedel, laserbehandling, värmebehandling med mera.

Hörselmätningskurs för personal

Hörselmätning av skolbarn och vuxna.

Vi på Pedagogiska hörselvården anordnar hörselmätningskurs för yrken som kommer i kontakt med hörselnedsättning.

Anmälan är stängd p.g.a. att kursen är fulltecknad.

 

Dina synpunkter är viktiga för att vi i hälso-, sjuk- och tandvården ska kunna förbättra vården och erbjuda en god kvalitet i ditt möte med oss.

Om du vill lämna synpunkter kan du beskriva vad som fungerat bra, sådant du är missnöjd med eller som du tycker behöver förbättras.

Det olika sätt som finns att lämna synpunkter på hittar du mer om på sidan Klagomål och synpunkter

Lämna in synpunkter via webbaserat formulär

Du kan hitta alla lediga tjänster under lediga jobb. Hittar du ingen tjänst är du välkommen att skicka in en spontanansökan.

Lediga jobb - spontanansökan