Johan har koll på varför barnen inte får åka ambulans

Vid ambulansutryckningar finns det inte alltid behov att transportera patienten till sjukhus. Istället kan hjälp oftast ges av ambulanspersonalen på plats. Det gäller även barn, något ambulanssjuksköterskan Johan Sparrevik undersöker närmare inom ramen för forskarskolan Nära vård.

Johan Sparrevik har arbetat som ambulanssjuksköterska både i sin hemstad Göteborg och i Luleå. Just nu är han tjänstledig från Region Norrbotten för att inom ramen för forskarskolan Nära vård ägna sig åt forskning och undervisning på Luleå tekniska universitet.

Johan Sparrevik har arbetat som ambulanssjuksköterska i tolv år. Han är just nu tjänstledig från ambulansen i Luleå för att ägna sig åt forskning parallellt med undervisning på sjuksköterskeprogrammets grund- och specialistnivå på Luleå tekniska universitet.

Vi träffas i den barack på universitetsområdet där han har sitt kontor. Han berättar att intresset för forskning kom i samband med att han gjorde sin magisteruppsats under specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska.

– Den handlade då om transport av hjärtstartare med drönare i Göteborg. Jag kände efter det att jag ville fortsätta forska, men först få erfarenhet av att jobba inom ambulanssjukvården. Det har jag nu gjort i både Göteborg och Norrbotten, sedan jag och min sambo flyttade till hennes hemtrakt i Boden 2020.

Under de fem år Johan Sparrevik deltar i forskarskolan Nära vård är han tjänstledig från sitt jobb som ambulanssjuksköterska i Luleå, men han tar extrapass ibland.

Jobbar extra

Han fortsätter:

– För två år sedan såg jag att LTU sökte en doktorand inom ambulanssjukvård till forskarskolan Nära vård, ett samarbete med Region Norrbotten. Jag sökte och fick tjänsten. Nu är jag tjänstledig fem år från regionen, men planen är att återvända efter att jag har disputerat, men om det är möjligt kanske kombinera arbetet som ambulanssjuksköterska med att undervisa och forska. I mån av tid tar jag också under min tjänstledighet extrapass på ambulansen. Det kommer bland annat att bli några veckor i sommar.

Trebarnsfar

Hans forskning handlar om ambulansutryckningar där det är barn upp till 17 år involverade, men där ambulanspersonalen beslutat sig för att inte ta med barnet i ambulansen för transport till sjukhus eller hälsocentral.

– Det finns en hel del forskning kring varför man inte tar med sig vuxna patienter, men när det gäller barn är det mindre utforskat och det gör att det känns särskilt intressant, inte minst eftersom jag själv är trebarnsfar. Dessutom är min sambo barnmorska och jobbar på ungdomsmottagningen i Luleå så det är ytterligare en pusselbit till valet av forskningsområde, säger Johan Sparrevik.

Orsakerna varierar

Forskningsprojektet har till en början handlat om att ta fram fakta kring vilka och hur många barn det handlar om som tas med i ambulansen samt vilka faktorer som påverkar bedömningen.

Han konstaterar att ambulansanvändningen bland barn följer ett ”U-format” mönster, där de yngsta barnen (0–5 år) står för en stor andel av uppdragen, medan användningen är lägre bland barn i skolåldern och därefter ökar igen bland äldre barn och tonåringar.

Orsakerna varierar med ålder. Hos de yngsta barnen dominerar andningsbesvär och infektioner. Med stigande ålder blir traumarelaterade händelser, exempelvis olyckor, vanligare, och bland äldre barn även psykisk ohälsa.

Johan Sparrevik är vid 35 år ålder själv trebarnspappa, vilket är en fördel vid mötet med sjuka barn.

Svåra beslut

I steg två av Johan Sparreviks arbete har han gjort tolv djupintervjuer med ambulanspersonal om deras erfarenheter i både glesbygd och tätort.

– Det handlar ofta om komplexa och svåra beslut eftersom små barn inte kan svara för sig själva på samma sätt som vuxna. Barn har dessutom inte samma marginaler som vuxna, säger han.

De långa avstånden i Norrbotten är också en faktor som kan spela in.

– Man kanske försöker undvika att köra från ena änden av länet till Sunderbyn, även om man självklart gör det om man är det minsta tveksam, men om barnet bor tio minuter från Sunderbyn är det lättare att tänka att det går det lika snabbt att köra in det dit, säger Johan Sparrevik.

Det handlar också om att ta hänsyn till hemsituationen för barnen och om det är barn som misstänks fara illa i hemmet tas de alltid med i ambulansen.

– En utmaning kan vara om ambulanssjuksköterskor inte har barn själva, vilket nästan alla jag intervjuade dock hade. De konstaterade att den erfarenheten hade gjort dem tryggare. Jag vet själv hur det var innan jag blev förälder – hur håller man ens i ett barn …

Ska intervjua barnen

Anledningarna till att barnen inte tas med är inte att det saknas möjlighet att göra det utan att de får tillräcklig hjälp på plats av ambulanspersonalen, att det bedöms att föräldrarna kan ge dem egenvård eller att familjen själv kan ta sig till sin hälsocentral.

– Ibland låter man föräldrarna tala med en läkare på telefon för att de ska känna sig trygga i att det är rätt beslut, säger Johan Sparrevik.

– Nästa steg, som jag påbörjar nu, är att skicka förfrågningar till familjer som haft besök av ambulansen om vi får intervjua barnen och deras föräldrar – för att på så sätt få höra alla sidor av saken. De yngsta barnen kommer jag även att låta teckna för att underlätta kommunikationen.

"Jag kan förhoppningsvis bidra med nya fakta", säger Johan Sparrevik.

Ovanlig patientgrupp

Johan Sparrevik konstaterar att det inte är så ofta han själv träffat på barn i sin roll som ambulanssjuksköterska.

– Det är en ganska ovanlig patientgrupp. I Norrbotten är det fyra-fem procent av utryckningarna som berör barnpatienter. Många gånger är det föräldrar som blivit oroliga när något inträffat, exempelvis att deras barn fått svårt att andas, men det kan ambulanspersonal ibland åtgärda på plats med läkemedel.

Under pandemiåren 2020-2023 var det enligt statistiken 39 procent av barnen i Norrbotten som inte togs med i ambulansen.

Superbra initiativ

– Covid hade viss inverkan även om det inte skiljer sig så mycket åt från hur det ser ut i dag, men eftersom ambulansen i Norrbotten har ett nytt IT-system går det att få fram mer data nu. Exempelvis vad som var orsaken till utryckningen och varför barnet inte transporterades till sjukhus.

Att Johan Sparrevik hittat just barnspåret att forska kring ser han som extra intressant eftersom det är outforskat tidigare.

– Jag kan förhoppningsvis bidra med nya fakta. Forskarskolan i Nära vård är också ett superbra initiativ.

Text och foto: Jonas Hansson