Jägare pratar också – ett samarbete för ökad psykisk hälsa

Den psykiska ohälsan finns överallt i samhället, även bland jägare. ”Kunskapen om hur man som medmänniska kan stötta och agera är alldeles för låg. Vi vill öppna upp och få igång samtalen, både vid lägerelden och hemma i soffan”, säger Daniel Widman, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten.

Under de senaste tio åren har omkring 370 norrbottningar tagit sitt liv. Av dem valde 68 personer att använda ett skjutvapen, vilket gör det till det näst vanligaste tillvägagångsättet i länet.

– Vi i Jägareförbundet vill verka för att få fler att våga fråga hur någon mår, att fler ska våga agera när någon behöver hjälp och att fler ska söka hjälp när livet är tungt, säger Daniel Widman, som till vardags arbetar som systemförvaltare i Region Norrbotten.

I ett samarbete mellan Jägareförbunden i Norrbotten, Västerbotten och Mittnorrland har frågan om psykisk ohälsa aktualiserats.

– Vi beslutade att initiera samverkan med våra respektive regioner och kommunförbund, berättar han.

”Lyckas vi rädda ett enda liv vore det fantastiskt”, säger Daniel Widman, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten.  

I Norrbotten arbetar Jägareförbundet tillsammans med Region Norrbotten och Norrbottens Kommuner för att öka kunskapen på området, nu närmast med temakvällen Jägare pratar också (se nedan). Ytterligare en samarbetspartner är Studiefrämjandet i Norrbotten.

– Många har känt någon som valt att avsluta sitt liv, men få förstår i tid vad de ska titta efter eller hur de ska agera, säger Daniel Widman.

Hjärtstopp och psykisk ohälsa

Under hösten 2025 och våren 2026 erhöll drygt 30 000 av Jägareförbundets medlemmar i norra Sverige ett medlemsbrev och ett kort med konkreta råd, att använda sig av för att kunna rädda liv.

På ena sidan av kortet beskrivs hur man agerar vid hjärtstopp, på den andra vad man gör när någon mår psykiskt dåligt. 

"Rädda liv"-kortet har skickats ut till 30 000 jägare i norra Sverige.

I Jägareförbundets arbete ingår också att bidra till en forskningsstudie vid Lunds universitet. Studien ska kartlägga jägares psykiska ohälsa, svenska jägares risk för suicid samt möjliga och riktade stödåtgärder.

– Syftet är dessutom att belysa kulturella och strukturella hinder som i dag påverkar jägares möjligheter, förmåga och vilja att söka hjälp när behovet är som störst, berättar Daniel Widman.

Dialog med myndigheter

Det finns till exempel ett stigma kring vapen där rädslan att förlora sina vapenlicenser om man söker hjälp för psykisk ohälsa utgör en stor del.

– Det är något vi vill försöka påverka genom att bidra i forskning. Vi vill också få igång dialogen med myndigheter att jägare ska kunna ta emot hjälp och sedan fortsätta äga rätt att bruka sina vapen, vilket inte är självklart idag.

Att våga fråga hur jaktkamraten egentligen mår är ett viktigt första steg.

Den 19 maj arrangeras en temakväll i Sessionssalen i Regionhuset i Luleå, under rubriken Jägare pratar också. Kvällen bjuder på föreläsningar, aktuell forskning och ett öppet panelsamtal. Det går också bra att delta digitalt. Alla är välkomna, även den som inte är jägare eller aktiv inom jakten.

– Det är ett tillfälle att få en bättre förståelse för hur du kan påverka någons hälsa till det bättre, bara genom att lyssna och prata. Det gäller inte bara jägare, det gäller oss alla, säger Daniel Widman.

Program och anmälan till "Jägare pratar också"