Gemensam kunskap stärker mötet med unga

Hur bemöter man bäst barn och unga som skadar sig själva? Den frågan stod i centrum när personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sunderbyn samlades för en gemensam utbildning.

På avdelning 40 D vid barn- och ungdomspsykiatrin i Sunderbyn vårdas barn och unga som behöver psykiatrisk heldygnsvård. För en del av dem har självskada blivit ett sätt att hantera starka känslor och psykiskt lidande. 

– Med utbildningen vill vi ge personalen en gemensam grund för att förstå och bemöta unga som skadar sig själva. Det ska stärka tryggheten i mötet med patienterna, säger Therese Lundmark, tillförordnad enhetschef vid barn- och ungdomspsykiatrin. 

När skötare, sjuksköterskor, läkare och psykologer samlades för utbildningen handlade det inte bara om att lära nytt. Minst lika viktigt var möjligheten att tillsammans reflektera över vardagens patientmöten och få bekräftelse på att mycket av det arbete som redan görs är rätt. 

Övning väckte känslor 

En del av utbildningen handlade om validering, att lyssna, visa förståelse och bekräfta patientens känslor utan att bekräfta själva självskadebeteendet. Genom rollspel fick medarbetarna prova på att bekräfta varandra och att göra motsatsen.  

– Det var fruktansvärt att inte bli lyssnad på och att själv inte visa att man lyssnar. Det visade verkligen hur viktigt det är att se personen man har framför sig och är något som jag särskilt tar med mig från utbildningen, säger Tina Alvebring, skötare.  

Tina Alvebring är skötare vid barn- och ungdomspsykiatrin.

Tryggare tillsammans 

För personalen blev utbildningen både en möjlighet att utveckla sina kunskaper och stärkas i det arbete som redan görs. 

– Vi fick bekräftat att mycket av det vi gör är rätt. När man arbetar med svåra situationer är det värdefullt att få höra det. Utbildningen gav oss också ny inspiration och energi, säger Tina Alvebring. 

Den gemensamma kunskapen ger personalen en tydligare grund att stå på i mötet med patienterna. 

– Det gör oss mer samspelta och ger oss en gemensam struktur. Det kan bidra till både en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård, säger Therese Lundmark. 

 

Om utbildningen 

• Utbildningen genomfördes tillsammans med nationell högspecialiserad vård (NHV) från Region Skåne. 

• NHV för svårbehandlat självskadebeteende har ett nationellt uppdrag som bland annat omfattar kunskapsutveckling kring patientgruppen och att bidra till en mer likvärdig vård. 

Relaterad läsning 

Trygghetsteamet – akut stöd för barn och unga i psykisk kris - Region Norrbotten 

 

Foto: John Sandström
Text: Charlotte Högnelid