Fokus på våld i nära relationer hos äldre

Våld mot äldre är ett ofta dolt problem, som kan ske både i det egna hemmet och inom särskilt boende eller hemtjänst. Omgivningen har ibland svårt att förstå vad som pågår. Kan verkligen snälla morfar, som ger barnbarnen godis, vara våldsam mot mormor?

För att öka medvetenheten och höja kunskapsnivån anordnade Region Norrbotten i veckan en inspirationsdag under rubriken "Förebygga och förstå våldsutsatthet hos äldre och personer med demenssjukdom, samt deras anhöriga".

Barbro Backgård och Camilla Fredriksson, samordnare i Kompetenscentrum mot våld, och Sarah Svensson, länssamordnare för kognitiva sjukdomar, stod bakom arrangemanget.

Lena Kaarle är överläkare i geriatrik och arbetar vid minnesmottagningen på Sunderby sjukhus. Hon belyste olika typer av våld samt det våld som kan utövas som en konsekvens av kognitiv sjukdom. 

Svårt att upptäcka

Den komplexa livssituationen hos en äldre person med demenssjukdom gör att våldet ofta är svårt att upptäcka och identifiera. Lena Kaarle lyfte vidare att det är vanligt med föreställningar som kan försvåra arbetet med våld i nära relationer. Dit hör bilden av att våld inte kan utövas av en snäll och gullig morfar eller farfar.

Sarah Svensson inledde i Sessionssalen i Regionhuset i Luleå. Inspirationsdagen gick även att följa digitalt.  

Som samordnare i Kompetenscentrum mot våld utbildar Barbro Backgård och Camilla Fredriksson vårdanställda i ämnet.

Tantjouren ingår i Kvinnojouren Iris och består av ideella jourkvinnor med stor kunskap om våld mot äldre kvinnor. De finns till för alla som behöver någon att samtala med om att utsättas för våld.

Under inspirationsdagen berättade Majvor Larsson, Anita Sandlund och Elisabeth Sundbom om Tantjourens arbete under rubriken "Våldet går inte i pension".

Tantjouren stöttar äldre kvinnor på olika sätt och sprider kunskap, bland genom att bjuda in till uppskattade ”tantcaféer” med olika teman. Från vänster Anita Sandlund, Elisabeth Sundbom och Majvor Larsson.

Försummelse och utpressning

En del äldre lever sedan en lång tid i våldsamma relationer, vilket försvårar möjligheten att lämna förhållandet. Utsattheten präglas av ensamhet, skam och skuld samt en föreställning om att man måste stå ut. 

Tantjourens representanter gav exempel på olika former av våld, bland annat psykiskt, fysiskt och sexuellt. Försummelse och vanvård kan också förekomma, där exempelvis mat och mediciner uteblir. Ekonomiskt våld kan till exempel handla om att närstående, kanske barn och barnbarn, pressar på för att få pengar eller värdesaker.

Samtala i enrum

Här följer några saker att tänka på i mötet med en person som är äldre och/eller har kognitiva svårigheter:

• Skapa alltid möjlighet att samtala med personen enskilt.
• Möjliggör för personen att berätta om saker han eller hon kan ha utsatts för.
• Undersök hur maktfördelningen i relationen ser ut.
• Var uppmärksam på om förklaringar till skador är rimliga.

Slutligen: Ett gott och värdigt bemötande är det viktigaste i mötet med en person utsatt för våld i nära relation.

Frågor och mer information:
kompetenscentrummotvald@norrbotten.se

Rapporten Våld mot äldre kvinnor – en osynlig verklighet 

Filmen Våld mot äldre kvinnor – en osynlig verklighet