"Det är viktigt att anamma en säkerhetskultur"

Han har jobbat 16 år som polis varav 12 år inom den polisiära underrättelseverksamheten. Idag är Niklas Larsson Region Norrbottens säkerhetsstrateg för verksamhetsskydd. "Är man utsatt för någon form av brott så finns stöd att få", säger han.

Vid arbetsplatsen hänger en stor röd Luleå Hockey flagga, en gul matchtröja och på ena kaffekoppen lyser Sunderby sportklubbs logga som en sol. Den andra muggen visar Manchester Uniteds lagbild. En löpsedel från Luleå Hockeys senaste SM–guld glänser på skärmväggen. När Niklas Larsson inte jobbar med säkerhetsfrågor på regionen så är han i första hand fotbollspappa till två talangfulla tonårssöner.

Favoritlaget är Manchester United. I Niklas familj kretsar mycket kring fotboll.

Födelseorten Kalix lämnade han redan 1998 för studier i Umeå till miljöinspektör.

–Jag kände ganska snabbt efter examen att det inte var ett framtidsjobb för mig, säger Niklas som sommarjobbade på kommunen.

Han ”råkade” skriva ut, fylla i och skicka in en ansökan till Polishögskolan i Umeå och blev antagen. Aspiranten gjorde han i Västerås för att arbeta som ingripande polis och utredare.

Niklas Larsson har i många år jobbat som polis. Nu är han säkerhetsstrateg för verksamhetsskydd på Region Norrbotten.

2007 flyttade han tillbaka till Norrbotten, då med sambon, och fortsatte inom polisen i Luleå, främst som handläggare på det som idag kallas underrättelseenheten. Där samlar man in, bearbetar och analyserar information för att kartlägga och förutse grov brottslighet.

– Det är så att säga polisens ”goda minne” där man kan lagra information på ett sätt som andra enheter inte har tillåtelse att göra. Där upptäcks brott som inte polisanmäls. Till 85 procent handlar det om grova narkotikabrott och något enstaka vapenbrott, berättar han.

Grova brott

Underrättelseenheten jobbar fram till att en förundersökning kan inledas. En väl utrustad verktygslåda att tillgå med bland annat hemliga tvångsmedel, exempelvis
telefonavlyssning. Tips kommer in från informatörer och spanare.

Underrättelseenheten är även stöd till utredningssidan i stora utredningar. På så sätt har Niklas varit delaktig i att utreda några av de värsta brotten i Norrbotten på 2000-talet.

Övriga arbetsuppgifter är att man tar fram beslutsunderlag på alla nivåer, både operativa och strategiska, samt att man gör hot och riskbedömningar. Det kan gälla händelser som demonstrationer och våld i nära relation.

Som strateg på Regin Norrbotten är Niklas rådgivande inom bland annat fysisk säkerhet.

Det här var Niklas Larssons vardag i tolv år fram till 2020. Därefter arbetade han några år på 
Fortifikationsverket med säkerhetsskyddsfrågor, det vill säga allt som rör rikets säkerhet.

Till Region Norrbotten kom Niklas första gången 2022 som säkerhetssamordnare på 
Sunderby sjukhus. Efter ungefär ett år bytte han tjänst till säkerhetsstrateg för 
verksamhetsskydd. Han gjorde sedan en kort utflykt till ett privat säkerhetsföretag, för att 2025 landa i Regionhuset på sin gamla tjänst.

Erfarenheterna och kunskaperna från polisyrket kommer till god nytta.

– Jag är härdad efter mina år inom polisen. Jag har slutat att bli överraskad. Blir inte förvånad över saker och ting, men ibland blir jag trött på folk. De borde ha ett bättre omdöme är min åsikt. Det är klart att det händer mycket bland drygt 7 000 människor, ingen är felfri, men en del uppvisar ibland en ganska dålig urskiljningsförmåga.

Fysisk säkerhet

Arbetet som säkerhetsstrateg för verksamhetsskydd är omfattande och komplext.
Niklas Larsson brukar lite förenklat förklara att jobbet vilar på tre ben, där det första är 
fysisk säkerhet. Hur bygger Region Norrbotten sina lokaler, hur tjock ska rutan i 
receptionen vara; allt planeras ur ett säkerhetsperspektiv. Till det räknas även tekniska 
lösningar som larm och kamerabevakning.

Med ett skarpt öga för risker ber Niklas Larsson receptionisten Lars Hagström att ställa bort en skulptur. Den kan användas som vapen i fel händer.

Hot och våld

Det andra benet är ”hot och våld”. Även där har Niklas ett finger med i spelet.

– I grund och botten ser jag till att det finns styrdokument med tydliga beskrivningar av hur vi ska jobba med hot- och våldsfrågor. Vem som har vilket ansvar. Hur vi stöttar olika 
verksamheter. Vi har en grundutbildning för hot och våld i regionen som vi har varit med 
och tagit fram, säger Niklas Larsson.

Han poängterar att hot och våld måste ses som en helhetslösning, att allt sitter ihop. Både hur lokalerna är utformade, men framför allt hur vi jobbar vi i våra lokaler.

– Många gånger när vi talar med verksamheten så vill de ha en teknisk lösning för att 
slippa fundera, och så begär man överfallslarm. Men jag brukar hävda att när du måste 
trycka på överfallslarmet har det redan gått för långt. Och då är frågan, vilka åtgärder kan vi vidta innan vi hamnar i det läget, säger han.

Till vänster sitter David Davidsson, beredskapsstrateg, i mitten Nils Åström, säkerhetsskyddsstrateg/signalskyddschef och bakom datorn Niklas Larsson. 

Varje verksamhet behöver att dagligt möte för att göra en plan och bedöma risken vid 
patientbesök. Om en patient som tidigare visat tendenser till någon form av 
hot- och våldstendenser är inbokad, då finns behov av en genomförandeplan inför besöket: behöver personalen vara två. Vilket rum ska användas?

Niklas Larsson ger ett exempel. En man som tidigare kommit till en hälsocentral för såromläggning har uppträtt stökig och varit otrevlig mot andra patienter. Vid nästa besök ville enhetschefen ha en väktare på plats.

–Jag föreslog att man kunde möta upp personen när han kom. Personal mötte upp direkt och tog in honom via infektionsingången så att han inte behövde vänta i väntrummet. Behandlingen gick snabbt och smidigt för alla inblandade.

Det han beskriver är en riskbedömning och en genomförandeplan.

– Samtidigt är det jättesvårt att veta vad som ska hända i förväg. Man kanske inte har en aning om patienten. Eller anhöriga. Det kan handla om människor som är hotfulla för första gången.

Interna utredningar 

Den tredje delen Niklas Larsson jobbar med är interna utredningar. Han stöttar HR i personalärenden där anställda kanske inte har skött sig som man ska. Eller ärenden där personal blivit utsatta.

Det kan vara medarbetare som stjäl medicin, har otillbörliga relationer med patienter eller begår dataintrång. 

– När vi har en problembild som omfattar läkemedelsstölder samarbetar jag med ansvariga chefer. Vi funderar tillsammans på vilka åtgärder vi kan vidta för att om möjligt klargöra vem det är. Jag hjälper dem att utreda brottet så att vi kan anmäla till polisen hur mycket som försvunnit. 

Skyddsåtgärder

Vissa typer av brott som Region Norrbotten polisanmäler kan man inte gå vidare med, innan polisen gjort sitt. Parallellt kan det finnas en arbetsrättslig process med HR. I väntan på polisutredningen måste HR oftast fatta snabbare beslut. Polisutredningen tar oftare längre tid, så det blir en bromskloss i processen.

Det som stjäls är allt från pengar, värdesaker, skor och mat till reservdelar till diskmaskiner.

– Det är olika ärenden som ramlar in; både högt och lågt. Och i många av 
fallen är jag bara rådgivande. Det kan handla om att folk som sjukskrivit sig jobbar 
på ett annat ställe säger Niklas.

Om någon känner sig hotad eller har blivit hotad ska arbetsgivare vidta vissa 
skyddsåtgärder. Är någon rädd för att komma till jobbet så kan personen mötas upp med 
väktare på parkeringen.

– Hemma är man ju större delen av dygnet så det är alltid bra att polisanmäla eftersom regionen inte kan skydda människor i deras hem. Det finns situationer där personen kan förses med ett larm. 

Olaga hot beror på hur den som är hotad uppfattar situationen. För att det ska vara ett olaga hot i juridisk mening krävs det att den som är utsatt har blivit rädd. Då görs en intern 
bedömning av hotbilden, medam polisen har andra verktyg att använda sig av. 

Oerhörd frihet

Niklas Larsson omvärldsbevakar även vad media skriver och hur snacket går i sociala 
mediers kommentarsfält. Det händer att medarbetare, främst chefer, blir hårt ansatta. Vem som ska uttala sig till journalister växlar för att inte belasta enskilda människor. 

– Det bästa med det här jobbet är att jag har ett stort mandat att styra utvecklingen och hur jag arbetar. Jag har en  oerhörd frihet inom ramarna för mitt uppdrag. Jag tycker att jag har en ganska bra bild av som behöver komma på plats och vad som behöver göras. Sedan har jag väl lärt mig att i regionen får man skynda lite långsamt ibland. Det är kanske det mest frustrerande, menar Niklas Larsson.

Niklas Larsson till höger, Jenny Nordström handläggare, David Davidsson, beredskapsstrateg, Nils Åström, säkerhetsskyddsstrateg/signalskyddschef, Per Vågström säkerhetschef och, längst till vänster, Petter Karlsson, beredskapsplanerare. Alla tillhör säkerhetsenheten.

Många av Region Norrbottens lokaler skulle behöva göras om enligt ett säkerhetstänk, 
men det är förenligt med stora kostnader. De lokaler som hyrs är ännu sämre att 
investera mycket pengar i.

Säkerhetsenheten ger råd och är inte beslutsfattande. De lämnar rekommendationer. 
När det kommer till ombyggnationer så äger Fastigheter frågan.

Det är också viktigt att medarbetarna anammar en säkerhetskultur. Ingen ska inte släppa in någon som man inte vet vem det är. Det ska inte upplevas som pinsamt att fråga vem personen är.

Teamet som jobbar med säkerhetsfrågor har vuxit rejält de senaste åren. Världens 
säkerhetsläge har ändrats radikalt. Per Vågström är chef för gruppen som förutom Niklas 
innefattar en till strateg, en säkerhetssamordnare för varje sjukhus, beredskapsstrateg, 
beredskapssamordnare, en ansvarig för övning och utbildning, och en administratör.

Beskriv dig själv som människa!

–Jag har nära till humor. Det är viktigt att man har roligt på jobbet. Jag vill också 
göra ett bra arbete och har en stark grundyrkesstolthet.

Hur är du som arbetskamrat?

– Jag försöker bidra till god stämning i arbetsgruppen och använda humor. Jag har 
intresse av att driva vår verksamhet framåt och utveckla den.

Text och foto: Eva Marie Svensson

Fakta

Niklas Larsson
Ålder: 47.
Familj: fru Anneli Larsson, disputerad hematolog med egen klinik och två tonårssöner
Bor: I Luleå och har stuga i skärgården.
Gör: Säkerhetsstrateg för verksamhetsskydd
Fritidsintressen:  Slalom, skoter, stugan i skärgården, hejar på Luleå hockey och följer barnens fotbollskarriär, såväl på hemmaplan som i Sverige och utomlands på läger och turneringar. Hjälptränare i ett lag som hans söner inte spelar i. Fotbollen styr hela familjens fritid.