Möt tandhygienisten Ann – vår tids fluortant

Fluortantens dag firas den 1 september för att uppmärksamma den förebyggande tandvården. Tandhygienisten Ann Nilsson åker varje år ut och träffar hundratals sexåringar och tolvåringar i Piteå kommun. ”Lyckas jag hjälpa ett enda barn i en klass till en bättre munhälsa är det värt allt”, säger hon.

Från 1960-talet fram till början av 1990-talet var fluortanten en välkänd företeelse i svenska skolor. Regelbundet besökte hon – ja, det var nästan alltid en kvinna – klassrummen för att barnen under lektionstid skulle få skölja tänderna med fluorlösning.

Ann Nilsson är tandhygienist på Folktandvården i Öjebyn och kan sägas vara vår tids fluortant. Förutom att ta emot patienter på kliniken ansvarar hon för den utåtriktade verksamheten. Dit hör att varje vår besöka Piteå kommuns samtliga förskoleklasser.

Då tar hon med sig en stor, färgglad tygdrake som barnen bland annat får låtsas mata med sådant som är bra eller dåligt för tänderna.

– Det är ett lekfullt sätt att informera sexåringarna, på en nivå som de kan förstå och ta till sig, berättar hon.

Positiva lärare

Varje hösttermin är det i stället kommunens sjätteklassare som får besök. Det rör sig om 13 kommunala skolor och två friskolor, varav några har upp till sex parallellklasser.

– Jag avsätter en dag i veckan för att åka ut. Det tar ett tag innan jag hunnit besöka samtliga klasser, konstaterar hon.

Under Fluortantens dag den 1 september erbjuds fluorskölj till besökare på flera av Folktandvårdens kliniker i Norrbotten.

Ann Nilsson ställer i ordning en rullvagn med plastmuggar och fluorlösning i väntrummet.

Ann Nilsson börjar med att skicka ett brev till rektorerna om att det är dags för ett besök från Folktandvården igen. Sedan kontaktar hon lärarna och försöker boka in ett lektionstillfälle, cirka 45 minuter långt.

– Jag har ju hållit på i många år nu så de flesta av lärarna vet vad det handlar om. En majoritet är verkligen positiva och gör sitt bästa för att hitta en tid som passar.

Frätskador

Väl på plats visar hon ett bildspel som handlar om allt från karies och tandköttssjukdomar till hur man borstar tänderna på rätt sätt. Även snusning, rökning och vejpning tas upp.

– Jag talar sedan om annat som påverkar tänderna, däribland energidryck och sockerfri läsk. Många känner inte till att den låga surhetsgraden, PH-värdet, ger frätskador på tänderna. Emaljen blir tunnare, vilket ökar risken för karies.

Hon berättar även om det dolda sockret, som finns i allt från smaksatt yoghurt till juicer och frukostflingor.

– Det är viktigt att känna till hur mycket socker det kan finnas även i vanliga matvaror.

Fluorskölj vid sex tillfällen

Hon avslutar lektionstillfället med att erbjuda eleverna att fluorskölja, vilket de allra flesta tackar ja till. 

– Barnen verkar tycka att det är roligt. Förutom att tillsätta extra fluorid till munnen är syftet att visa att det finns fluorskölj – en del kanske inte känner till det hemifrån.

Så här kunde det se ut när fluortanten kom på besök till en skolklass. Med stoppuret i handen tar tandsköterskan Gunhild Edspång tid på fluorsköljande barn i Luleå. Satsningen pågick från 1960-talet fram till början av 1990-talet och medförde en rejäl minskning av kariesangrepp i de svenska barnens munnar. Foto: Bert Persson

Ann Nilsson lämnar sedan kvar fluorlösning i klassrummet. Med lärarens hjälp sköljer barnen ytterligare två gånger inom loppet av en vecka. I slutet av terminen sköljer de igen vid tre tillfällen under en och samma vecka. På så sätt får Piteås 12-åringarna fluorskölja sex gånger under en termin. Upplägget ser ungefär likadant ut i länets andra kommuner.

Bättre munhälsa – men inte hos alla

Egentligen ska det räcka med att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger per dag. Ämnet fluorid, som är det korrekta namnet, gör tanden mer motståndskraftig mot syra- och kariesangrepp.

– Det är den rekommenderade baspreventionen. Men för den som har problem med karies är det värdefullt att tillsätta extra fluorid. Och för den som inte har karies är det förebyggande att också skölja med fluorlösning, förklarar hon.

Över tid har munhälsan hos barn och unga blivit allt bättre. I dag är många av Norrbottens 19-åringar helt kariesfria, vilket är en tydlig förbättring sett till de senaste årtiondena. Samtidigt finns det fortfarande barn och unga med mycket karies.

– Många yngre är friskare vad gäller karies. Däremot skulle jag säga att de som väl har karies är sjukare än tidigare, sammanfattar Ann Nilsson.

Det förebyggande arbetet för en god munhälsa tillhör Folktandvårdens grunduppdrag.

Samarbetar i nätverk

På de flesta av Folktandvårdens kliniker finns en anställd med samma uppdrag som Ann har. De ingår i ett nätverk som möts digitalt några gånger varje år för att diskutera hälsofrämjande aktiviteter och arbetssätt.

– Vi ser till exempel över vad vi använder oss av för material. Behöver något uppdateras är det bättre att gå den vägen, än att var och en av oss ska ta itu med det på egen hand.

Själv beskriver Ann Nilsson jobbet som tandhygienist och den utåtriktade verksamheten som givande.

– Jag hoppas att det jag berättar om när jag är ute i klasserna ska göra skillnad. Kanske får det i alla fall några unga att börja tänka mer på vad som är bra och dåligt för deras tänder.

Text och foto: Ulrika Englund

Anns viktigaste råd för en god munhälsa:

• Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm. Spotta ut skummet, men skölj inte med vatten efteråt.
• Rengör mellan tänderna med tandtråd eller mellanrumstandborste.
• Om du småäter ofta eller har torr mun på grund av läkemedel är det bra att förstärka tändernas skydd genom att även skölja med en fluorlösning.
• Se upp vad gäller sockerfri läsk och energidryck. Drycker som har ett lägre pH-värde än 5,5 fräter på emaljen, vilket i sin tur ökar risken för kariesangrepp.